| 1. |
- Hellström, Lisa, 1979-, et al.
(författare)
-
What role does health have in today’s teacher education? : What role should it have?
- 2024
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The role of health in teacher education is a subject of discussion and development. Prioritizing health in teacher education may be of importance, especially given the increasing awareness of mental health and other health-related challenges that students may face. The strong correlation between health and learning also underscores the importance of a more explicit focus on health in teacher education. Health in teacher education is a multifaceted and important aspect that encompasses various dimensions of well-being. It is not limited to physical health but also includes mental, emotional, and social well-being. The role of health in education is to ensure that students are provided with an environment that supports their holistic development and prepares them to lead healthy and fulfilling lives. While children and school students show increasing challenges related to health, we also see that teachers report high levels of work-related stress and that many leave the profession prematurely. Research indicates that a part of this is due to inadequate preparation in teacher training for the reality of being a practicing teacher. Health should be integrated into teacher education in a way that equips teachers to support students' physical and mental health while providing high-quality education. It has been argued for decades that health education (HE) should be anchored more firmly in school curricula. Nevertheless, only a few countries have introduced HE as a stand-alone school subject.The role of health in today's teacher education can vary depending on the education program, schools, and institutions. However, in general, health is an important aspect of teacher education and teaching. Some considerations are:- Health as a subject: Teacher education may include subjects related to physical, mental, and social health to teach teachers how to promote healthy habits and well-being among students.- Health-promoting school environment: Teacher education can also focus on creating a health-promoting school environment where both physical and psychosocial aspects of students' well-being are considered. Purpose and expected outcomes of the workshop: We want to open up a dialogue about the role of health in today´s teacher education. What is health and health-promotion in a school context and how can teachers work to promote health? What are teachers’ responsibilities and how can teacher training equip teachers to support students’ health? We hope that this workshop will open up for a genuine discussion about health and its’ role for teachers and teacher training. We also want to investigate opportunities to arrange further workshops and initiate research collaborations.
|
|
| 2. |
- Leden, Lotta, et al.
(författare)
-
Literary texts in upper secondary science teacher education
- 2024
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This presentation discusses why and how literary texts could be incorporated in science teacher education as a step towards increasing the relevance of school science. Previous research has suggested that using literary texts in science teaching can facilitate science learning as well as contribute to enhanced social justice in various ways. The presentation describes and evaluates experiences from a non-mandatory book-club project that was implemented in science teacher education. Five upper secondary pre-service science teachers took part in the book club (1 year, 4 meetings) and shared their experiences in a focus-group interview at the end of the project. The analysis of the interview shows that the pre-service teachers expect the same kind of benefits from using literary texts in their teaching as suggested in previous research, but that these expectations do not fully align with their ideas of how their future teaching might be orchestrated. We discuss how an incorporation of literary texts in science teacher education must be accompanied by opportunities for didactic analysis related to different choices for teaching, and the consequences of such choices for students’ possibilities to learn and take part in science.
|
|
| 3. |
- Segerby, Cecilia, et al.
(författare)
-
Vikten av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för en framgångsrik skolgång
- 2024
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. ; 21:3, s. 118-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Sverige har föräldrar möjlighet att bestämma över sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskola, pedagogisk omsorg eller i hemmet. Dock är det endast förskolan som har fått en skolförberedande roll gällande barns språk- och kunskapsutveckling. Det är problematiskt eftersom forskning visar på vikten av tidig identifiering och stöttning angående barn som befinner sig i språklig sårbarhet. I denna studie används longitudinella data från sex elever födda 2003 till och med årskurs 6 i en kommun i Sverige vilka tidigt identifierats vara i behov av specialpedagogiskt stöd gällande deras språkutveckling. Syftet med studien är att få en fördjupad bild av identifieringen och det specialpedagogiska stödet för dessa barn i språklig utsatthet. Dessutom är syftet också att jämföra det specialpedagogiska stödet med barnens resultat i svenskämnet till årskurs 6. Empirin består av två dokument; intervju med de två specialpedagoger som är involverade med barnen före skolstart, mejlkorrespondens med en specialpedagog som har det övergripande ansvaret i kommunen, en av rektorerna från skolorna samt resultat från nationella prov i årskurs 3 och årskurs 6 i svenska och betyg i svenska i årskurs 6. Resultaten indikerar betydelsen av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för en framgångsrik skolgång.
|
|
| 4. |
- Segerby, Cecilia, et al.
(författare)
-
Vikten av tidiga insatser för framgångsrik och likvärdig skolgång
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de mest värdefulla åtgärder som ett demokratiskt samhälle kan göra för barns hälsa är att skapa goda uppväxt- och lärandemiljöer från tidig ålder. I Sverige har föräldrar fria händer att bestämma över sitt/sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och/eller hemmet. Studier visar att när förskolors miljöer ger barn möjlighet att vara aktiva, delaktiga och engagerade i samspel med vuxna och andra barn blir de också stimulerade (Persson, 2012). Omfattande forskning, både nationell och internationell (OECD, 2012, 2015, 2017) visar på att för barn ifrån de lägre socio ekonomiska klasserna kan vistelse i förskola vara avgörande för hur det går senare i livet. Förskolan har därmed fått en skolförberedande roll och att lärande, språk- och kunskapsutveckling har satts i förgrunden. En annan viktig aspekt som Sammon et al. (2004) belyser är förskolans roll i kampen mot social exkludering att erbjuda barn som befinner sig i riskzon en bättre skolstart. Om förskolan ska verka socialt utjämnande, inkluderande och bidra till alla barns utveckling, lärande och hälsa är de mest utsatta barnen och barn i behov av särskilt stöd av särskilt intresse. Longitudinella uppföljningar har visat att erbjudande om förskola till barn i riskzonen kan innebära samhällsekonomiska vinster genom minskad kriminalitet, ökad anställningsbarhet och social anpassning till samhället (Schweinhart et al., 2004). I vår longitudinella studie följer vi sex elever födda 2003 som i förskolan identifierats behöva stöttning i sin språkliga utveckling. Dessa elever följs fram till och med årskurs 6 med fokus på deras resultat i svenskämnet. Datamaterialet utgörs av intervjuer med de två specialpedagogerna som identifierade och utformade insatserna till dessa sex elever i förskolan. Specialpedagogiska insatser i skolgången samt resultaten ifrån nationella prov i åk 3 och åk 6 i svenska samt betyg i svenska i åk 6 från dessa sex elever har även samlats in. Resultatet indikerar vikten av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för framgångsrik och likvärdig skolgång. Referenser OECD (2012). Starting Strong III: a Quality toolbox for Early Childhood Education and Care. Executive Summary. OECD (2015). Improving Schools in Sweden – An OECD perspective. Rapport OECD 2015 OECD (2017). Starting Strong 2017: Key OECD Indicators on Early Childhood Education and Care. (juni 2017) http://www.oecd.org/education/starting-strong-2017-9789264276116-en.htm. Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Sammons, P., Eliot, K., Sylva, K., Melhuish, E., Siraj-Blatchford & Taggart, B. (2004). The Impact of Pre-School on Young Children’s Cognitive Attainments at Entry to Reception. British Educational Research Journal, 30(5), 691-712. Schweinhart, L. J., Montie, J., Xiang, Z., Barnett, W. S., Belfield, C. R., & Nores, M. (2004). Lifetime Effects: The High/Scope Perry Preschool Study Through age 40. Ypsilanti, MI: High/ScopeEducational Research Foundation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Helena, et al.
(författare)
-
Universal Design for Learning : svensk översättning textversion
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The evolution of CAST’s UDL Guidelines has been a dynamic, collaborative, and developmental process. We shared the first version of the Guidelines—Version 1.0—in 2008. Since that time, we have collected and specifically solicited feedback from the field. This feedback, along with the expanding research in the areas of UDL, education, cognitive science, psychology, and neuroscience, has led us to develop different representations of the Guidelines over time. Each of these representations has a particular goal and traces our learning not only as an organization but as a field more broadly. Version 2.2 (2018) This latest version—Version 2.2—does not represent the “correct” version. Instead, we see this version as yet another representation to more fully explore and articulate the promise of UDL. We have made several structural changes to the graphic organizer to better support educators and other stakeholders who are new to UDL and to more clearly articulate the goal of UDL. About the Graphic Organizer describes these structural changes in more detail, while our FAQ may help answer questions you have about the UDL Guidelines and their relationship to the UDL framework.
|
|
| 7. |
- Persson, Christel, et al.
(författare)
-
Människa och miljö : med praktisk vägledning för projekt
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt behandlar nyckelfrågorna inom hållbar utveckling och miljöstrategi. Boken ger läsaren både en förståelse för och en uppdatering av forskningsläget inom ämnen som global uppvärmning, resursfördelning, energiförsörjning, hållbar produktion och konsumtion samt hållbara lösningar. Kopplat till varje kapitel finns avsnitt som ger vägledning i att söka och kritiskt granska information. I en fördjupande del av boken ges läsaren ytterligare kunskap om informationssökning, källkritik och enklare referenshantering. Detta gör boken till ett utmärkt verktyg för rapportskrivning och genomförande av projektarbeten inom miljöområdet på olika nivåer. Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom miljö- och landskapsvetenskap, skogs- och lantbruksvetenskap, ekonomi och samhällsplanering. Den riktar sig även till dig som arbetar praktiskt med klimat- och miljöfrågor samt Agenda 2030 inom företag, kommuner och myndigheter. Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt utgör en starkt reviderad utgåva av Klimat och miljöstrategi i ett samlat perspektiv från 2010.
|
|
| 8. |
- Östlund, Daniel, et al.
(författare)
-
Utveckling av inkluderande lärmiljöer på en F-6 skola
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med projektet är att etablera ett samarbete, mellan högskola och en F-6 skola där grundsärskolan är integrerad. Fokus i projektet utgår från skolans önskan om att utveckla en inkluderande praxis på denna F-6 skola. Utgångspunkt tas därmed i styrdokumentens grundprincip (SFS 2010:801; Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b) om att ge förutsättningar för att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Det finns i dagsläget få empiriska studier och begränsad kunskap för att stödja en inkluderande praxis (Florian, 2014; Göransson & Nilholm, 2014; Haug, 2017). Samtidigt efterfrågas empiriska studier i undervisningspraxis där strategier implementeras gällande inkludering (Florian & Black-Hawkins, 2010). Projektet involverar fyra forskare från högskolan, Daniel Östlund, Maria Rubin och Helena Andersson och Cecilia Segerby. Våra kompetenser kompletterar olika infallsvinklar för att utveckla inkluderande lärmiljöer i och med praktiken. Genom Daniel Östlund fokuseras grundsärskolans utmaningar, genom Maria Rubin inkludering i relation till språkliga utmaningar och förutsättningar i undervisningen särskilt i relation till flerspråkiga elever. Cecilia Segerbys medverkan omfattas av ingångar och utmaningar som är kopplade till matematik och matematiksvårigheter. Helena Andersson har med sin specialpedagogiska bakgrund särskilt fokus på skolutveckling och övergripande frågor rörande inkludering och utveckling av inkluderande lärmiljöer Projektet är i uppstartsfasen. Vår presentation syftar därför till att diskutera frågeställningar och metodologiska överväganden. Referens Florian, L. (2014). What counts as evidence of inclusive education? European Journal of Special Needs Education, 29(3), 286-294. Florian, L., & Black-Hawkins, K. (2010). Exploring inclusive pedagogy. British Educational Research Journal, 37(5), 813-828. doi:http://dx.doi.org/10.1080/01411926.2010.501096 Göransson, K. & Nilholm, C. (2014). Conceptual diversities and empirical shortcomings - a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 265-280. Haug, P. (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian Journal of Disability Research, 19(3), 206-217. SFS 2010: 800. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Allmänna Förlaget. Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011b). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes.
|
|
| 9. |
- Persson, Christel, et al.
(författare)
-
Kvantitativ forskning i hållbarhet : informationskompetens i förskollärarutbildningen
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Progressionsplaner avseende studenters färdigheter i informationskompetens är alltjämt föremål för diskussion i högre utbildning. Föreliggande projekt tar avstamp i problematiken kring varför studenter inom förskollärarutbildningen nästan genomgående ”väljer bort” kvantitativ metod i samband med planeringen och skrivandet av examensarbetet. I utbildningen har det uppdagats att studenter i förberedande terminer inte erbjöds lärandetillfällen att tillägna sig övning i moment som informationskompetens (IK) och beskrivande statistik på basnivå. I arbetet att göra studenterna nyfikna på kvantitativ vetenskaplig metod och känna en större säkerhet att tillgodogöra sig sådana texter genomfördes samplanerade workshops i två delprov under termin 4. Studenterna tilldelades en vetenskaplig artikel inom området hållbar utveckling kopplat till förskolepraktiken som lästes och analyserades med handledning av undervisande lärare och bibliotekarier. Efter workshopen i att söka, samla och värdera vetenskapliga kvantitativa artiklar valde studenterna ut en egen artikel. Arbete skedde parvis och studenterna fick i uppgift att sammanfatta texten och processen om hur de sökt fram den vetenskapliga texten, samt delge den aktuella forskningsfrågan tillsammans med tillhörande kvantitativa metod- och resultatbeskrivning. Studenterna ombads också redogöra för vilken ny kunskap som genererats i deras lärande och konstruktivt reflektera kring etiska och kritiska aspekter på texten. Slutresultatet blev ett vetenskapligt paper som kurskamrater opponerade på vid ett muntligt examinationstillfälle.Det vittnades i utvärderande studentreflektioner om önskemål av artikelsöksövningar i mindre grupper och ytterligare vägledning i vetenskapligt rapportskrivande i samband med skrivande av uppsatsplan och genomförande av sista terminens examensarbete. Studenternas reflekterande utsagor tolkas som positiva och värdefulla gällande innehåll och upplägg av aktuellt moment i delproven termin 4. En av framgångsfaktorerna utgjordes av att studenterna gavs möjlighet att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper i flera olika situationer, på ett varierat sätt med flera olika lärare. Tillämpning avseende projektarbete och rapportskrivande kan ses som utvecklingspotential i framtidens högre utbildning.
|
|
| 10. |
- Östlund, Daniel, et al.
(författare)
-
Att utvecklas till expert på sitt eget lärande
- 2018
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).
|
|
