| 1. |
- Segerby, Cecilia, 1972-, et al.
(författare)
-
Vikten av tidiga insatser för framgångsrik och likvärdig skolgång
- 2021
-
Ingår i: Inkludering i etikens motljus. - Örebro.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de mest värdefulla åtgärder som ett demokratiskt samhälle kan göra för barns hälsa är att skapa goda uppväxt- och lärandemiljöer från tidig ålder. I Sverige har föräldrar fria händer att bestämma över sitt/sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och/eller hemmet. Studier visar att när förskolors miljöer ger barn möjlighet att vara aktiva, delaktiga och engagerade i samspel med vuxna och andra barn blir de också stimulerade (Persson, 2012). Omfattande forskning, både nationell och internationell (OECD, 2012, 2015, 2017) visar på att för barn ifrån de lägre socio ekonomiska klasserna kan vistelse i förskola vara avgörande för hur det går senare i livet. Förskolan har därmed fått en skolförberedande roll och att lärande, språk- och kunskapsutveckling har satts i förgrunden. En annan viktig aspekt som Sammon et al. (2004) belyser är förskolans roll i kampen mot social exkludering att erbjuda barn som befinner sig i riskzon en bättre skolstart. Om förskolan ska verka socialt utjämnande, inkluderande och bidra till alla barns utveckling, lärande och hälsa är de mest utsatta barnen och barn i behov av särskilt stöd av särskilt intresse. Longitudinella uppföljningar har visat att erbjudande om förskola till barn i riskzonen kan innebära samhällsekonomiska vinster genom minskad kriminalitet, ökad anställningsbarhet och social anpassning till samhället (Schweinhart et al., 2004). I vår longitudinella studie följer vi sex elever födda 2003 som i förskolan identifierats behöva stöttning i sin språkliga utveckling. Dessa elever följs fram till och med årskurs 6 med fokus på deras resultat i svenskämnet. Datamaterialet utgörs av intervjuer med de två specialpedagogerna som identifierade och utformade insatserna till dessa sex elever i förskolan. Specialpedagogiska insatser i skolgången samt resultaten ifrån nationella prov i åk 3 och åk 6 i svenska samt betyg i svenska i åk 6 från dessa sex elever har även samlats in. Resultatet indikerar vikten av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för framgångsrik och likvärdig skolgång. Referenser OECD (2012). Starting Strong III: a Quality toolbox for Early Childhood Education and Care. Executive Summary.OECD (2015). Improving Schools in Sweden – An OECD perspective. Rapport OECD 2015OECD (2017). Starting Strong 2017: Key OECD Indicators on Early Childhood Education and Care. (juni 2017) http://www.oecd.org/education/starting-strong-2017-9789264276116-en.htm.Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.Sammons, P., Eliot, K., Sylva, K., Melhuish, E., Siraj-Blatchford & Taggart, B. (2004). The Impact of Pre-School on Young Children’s Cognitive Attainments at Entry to Reception. British Educational Research Journal, 30(5), 691-712.Schweinhart, L. J., Montie, J., Xiang, Z., Barnett, W. S., Belfield, C. R., & Nores, M. (2004). Lifetime Effects: The High/Scope Perry Preschool Study Through age 40. Ypsilanti, MI: High/Scope Educational Research Foundation.
|
|
| 2. |
- Segerby, Cecilia, et al.
(författare)
-
Vikten av tidiga insatser för framgångsrik och likvärdig skolgång
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de mest värdefulla åtgärder som ett demokratiskt samhälle kan göra för barns hälsa är att skapa goda uppväxt- och lärandemiljöer från tidig ålder. I Sverige har föräldrar fria händer att bestämma över sitt/sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och/eller hemmet. Studier visar att när förskolors miljöer ger barn möjlighet att vara aktiva, delaktiga och engagerade i samspel med vuxna och andra barn blir de också stimulerade (Persson, 2012). Omfattande forskning, både nationell och internationell (OECD, 2012, 2015, 2017) visar på att för barn ifrån de lägre socio ekonomiska klasserna kan vistelse i förskola vara avgörande för hur det går senare i livet. Förskolan har därmed fått en skolförberedande roll och att lärande, språk- och kunskapsutveckling har satts i förgrunden. En annan viktig aspekt som Sammon et al. (2004) belyser är förskolans roll i kampen mot social exkludering att erbjuda barn som befinner sig i riskzon en bättre skolstart. Om förskolan ska verka socialt utjämnande, inkluderande och bidra till alla barns utveckling, lärande och hälsa är de mest utsatta barnen och barn i behov av särskilt stöd av särskilt intresse. Longitudinella uppföljningar har visat att erbjudande om förskola till barn i riskzonen kan innebära samhällsekonomiska vinster genom minskad kriminalitet, ökad anställningsbarhet och social anpassning till samhället (Schweinhart et al., 2004). I vår longitudinella studie följer vi sex elever födda 2003 som i förskolan identifierats behöva stöttning i sin språkliga utveckling. Dessa elever följs fram till och med årskurs 6 med fokus på deras resultat i svenskämnet. Datamaterialet utgörs av intervjuer med de två specialpedagogerna som identifierade och utformade insatserna till dessa sex elever i förskolan. Specialpedagogiska insatser i skolgången samt resultaten ifrån nationella prov i åk 3 och åk 6 i svenska samt betyg i svenska i åk 6 från dessa sex elever har även samlats in. Resultatet indikerar vikten av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för framgångsrik och likvärdig skolgång. Referenser OECD (2012). Starting Strong III: a Quality toolbox for Early Childhood Education and Care. Executive Summary. OECD (2015). Improving Schools in Sweden – An OECD perspective. Rapport OECD 2015 OECD (2017). Starting Strong 2017: Key OECD Indicators on Early Childhood Education and Care. (juni 2017) http://www.oecd.org/education/starting-strong-2017-9789264276116-en.htm. Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Sammons, P., Eliot, K., Sylva, K., Melhuish, E., Siraj-Blatchford & Taggart, B. (2004). The Impact of Pre-School on Young Children’s Cognitive Attainments at Entry to Reception. British Educational Research Journal, 30(5), 691-712. Schweinhart, L. J., Montie, J., Xiang, Z., Barnett, W. S., Belfield, C. R., & Nores, M. (2004). Lifetime Effects: The High/Scope Perry Preschool Study Through age 40. Ypsilanti, MI: High/ScopeEducational Research Foundation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Helena, et al.
(författare)
-
Universal Design for Learning : svensk översättning textversion
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The evolution of CAST’s UDL Guidelines has been a dynamic, collaborative, and developmental process. We shared the first version of the Guidelines—Version 1.0—in 2008. Since that time, we have collected and specifically solicited feedback from the field. This feedback, along with the expanding research in the areas of UDL, education, cognitive science, psychology, and neuroscience, has led us to develop different representations of the Guidelines over time. Each of these representations has a particular goal and traces our learning not only as an organization but as a field more broadly.Version 2.2 (2018)This latest version—Version 2.2—does not represent the “correct” version. Instead, we see this version as yet another representation to more fully explore and articulate the promise of UDL. We have made several structural changes to the graphic organizer to better support educators and other stakeholders who are new to UDL and to more clearly articulate the goal of UDL. About the Graphic Organizer describes these structural changes in more detail, while our FAQ may help answer questions you have about the UDL Guidelines and their relationship to the UDL framework.
|
|
| 6. |
- Andersson, Helena, et al.
(författare)
-
Universal Design for Learning : svensk översättning textversion
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The evolution of CAST’s UDL Guidelines has been a dynamic, collaborative, and developmental process. We shared the first version of the Guidelines—Version 1.0—in 2008. Since that time, we have collected and specifically solicited feedback from the field. This feedback, along with the expanding research in the areas of UDL, education, cognitive science, psychology, and neuroscience, has led us to develop different representations of the Guidelines over time. Each of these representations has a particular goal and traces our learning not only as an organization but as a field more broadly. Version 2.2 (2018) This latest version—Version 2.2—does not represent the “correct” version. Instead, we see this version as yet another representation to more fully explore and articulate the promise of UDL. We have made several structural changes to the graphic organizer to better support educators and other stakeholders who are new to UDL and to more clearly articulate the goal of UDL. About the Graphic Organizer describes these structural changes in more detail, while our FAQ may help answer questions you have about the UDL Guidelines and their relationship to the UDL framework.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Persson, Christel, 1968-, et al.
(författare)
-
Människa och miljö : med praktisk vägledning för projekt
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt behandlar nyckelfrågorna inom hållbar utveckling och miljöstrategi. Boken ger läsaren både en förståelse för och en uppdatering av forskningsläget inom ämnen som global uppvärmning, resursfördelning, energiförsörjning, hållbar produktion och konsumtion samt hållbara lösningar. Kopplat till varje kapitel finns avsnitt som ger vägledning i att söka och kritiskt granska information. I en fördjupande del av boken ges läsaren ytterligare kunskap om informationssökning, källkritik och enklare referenshantering. Detta gör boken till ett utmärkt verktyg för rapportskrivning och genomförande av projektarbeten inom miljöområdet på olika nivåer.Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom miljö- och landskapsvetenskap, skogs- och lantbruksvetenskap, ekonomi och samhällsplanering. Den riktar sig även till dig som arbetar praktiskt med klimat- och miljöfrågor samt Agenda 2030 inom företag, kommuner och myndigheter.Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt utgör en starkt reviderad utgåva av Klimat och miljöstrategi i ett samlat perspektiv från 2010.
|
|
| 10. |
- Persson, Christel, et al.
(författare)
-
Människa och miljö : med praktisk vägledning för projekt
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt behandlar nyckelfrågorna inom hållbar utveckling och miljöstrategi. Boken ger läsaren både en förståelse för och en uppdatering av forskningsläget inom ämnen som global uppvärmning, resursfördelning, energiförsörjning, hållbar produktion och konsumtion samt hållbara lösningar. Kopplat till varje kapitel finns avsnitt som ger vägledning i att söka och kritiskt granska information. I en fördjupande del av boken ges läsaren ytterligare kunskap om informationssökning, källkritik och enklare referenshantering. Detta gör boken till ett utmärkt verktyg för rapportskrivning och genomförande av projektarbeten inom miljöområdet på olika nivåer. Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom miljö- och landskapsvetenskap, skogs- och lantbruksvetenskap, ekonomi och samhällsplanering. Den riktar sig även till dig som arbetar praktiskt med klimat- och miljöfrågor samt Agenda 2030 inom företag, kommuner och myndigheter. Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt utgör en starkt reviderad utgåva av Klimat och miljöstrategi i ett samlat perspektiv från 2010.
|
|
