| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Helena, et al.
(författare)
-
Universal Design for Learning : svensk översättning textversion
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The evolution of CAST’s UDL Guidelines has been a dynamic, collaborative, and developmental process. We shared the first version of the Guidelines—Version 1.0—in 2008. Since that time, we have collected and specifically solicited feedback from the field. This feedback, along with the expanding research in the areas of UDL, education, cognitive science, psychology, and neuroscience, has led us to develop different representations of the Guidelines over time. Each of these representations has a particular goal and traces our learning not only as an organization but as a field more broadly. Version 2.2 (2018) This latest version—Version 2.2—does not represent the “correct” version. Instead, we see this version as yet another representation to more fully explore and articulate the promise of UDL. We have made several structural changes to the graphic organizer to better support educators and other stakeholders who are new to UDL and to more clearly articulate the goal of UDL. About the Graphic Organizer describes these structural changes in more detail, while our FAQ may help answer questions you have about the UDL Guidelines and their relationship to the UDL framework.
|
|
| 3. |
- Östlund, Daniel, et al.
(författare)
-
Utveckling av inkluderande lärmiljöer på en F-6 skola
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med projektet är att etablera ett samarbete, mellan högskola och en F-6 skola där grundsärskolan är integrerad. Fokus i projektet utgår från skolans önskan om att utveckla en inkluderande praxis på denna F-6 skola. Utgångspunkt tas därmed i styrdokumentens grundprincip (SFS 2010:801; Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b) om att ge förutsättningar för att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Det finns i dagsläget få empiriska studier och begränsad kunskap för att stödja en inkluderande praxis (Florian, 2014; Göransson & Nilholm, 2014; Haug, 2017). Samtidigt efterfrågas empiriska studier i undervisningspraxis där strategier implementeras gällande inkludering (Florian & Black-Hawkins, 2010). Projektet involverar fyra forskare från högskolan, Daniel Östlund, Maria Rubin och Helena Andersson och Cecilia Segerby. Våra kompetenser kompletterar olika infallsvinklar för att utveckla inkluderande lärmiljöer i och med praktiken. Genom Daniel Östlund fokuseras grundsärskolans utmaningar, genom Maria Rubin inkludering i relation till språkliga utmaningar och förutsättningar i undervisningen särskilt i relation till flerspråkiga elever. Cecilia Segerbys medverkan omfattas av ingångar och utmaningar som är kopplade till matematik och matematiksvårigheter. Helena Andersson har med sin specialpedagogiska bakgrund särskilt fokus på skolutveckling och övergripande frågor rörande inkludering och utveckling av inkluderande lärmiljöer Projektet är i uppstartsfasen. Vår presentation syftar därför till att diskutera frågeställningar och metodologiska överväganden. Referens Florian, L. (2014). What counts as evidence of inclusive education? European Journal of Special Needs Education, 29(3), 286-294. Florian, L., & Black-Hawkins, K. (2010). Exploring inclusive pedagogy. British Educational Research Journal, 37(5), 813-828. doi:http://dx.doi.org/10.1080/01411926.2010.501096 Göransson, K. & Nilholm, C. (2014). Conceptual diversities and empirical shortcomings - a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 265-280. Haug, P. (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian Journal of Disability Research, 19(3), 206-217. SFS 2010: 800. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Allmänna Förlaget. Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011b). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes.
|
|
| 4. |
- Östlund, Daniel, et al.
(författare)
-
Att utvecklas till expert på sitt eget lärande
- 2018
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).
|
|
| 5. |
- Ohlsson, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Schools' efforts to create inclusive learning environments
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study is part of a three-year school-improvement program in Sweden on creating inclusive learning environments, comprising several organizational levels from policy and management level to classroom praxis (http://www.ifous.se/programomraden-forskning/inkludering/). Research on inclusive education in an international context frequently focuses the placement of individual students, administrative and organizational problems and attitudes towards policy and steering documents (Forlin, Douglas & Hattie, 1996 ; Ainscow & Miles, 2008 ). Often, a praxis of exclusion is built into educational systems (Van de Putte & De Schauwer, 2013 ) where thinking of students in categories forces pedagogues into locked positions (Tetler, 2000 ). In school development, the formation of teachers into teams may play a central part as an improvement strategy (Nordholm and Blossing, 2014 ). The aim of the present study is to document and analyze the processes experienced by 32 school teams, chosen by their school leaders in 12 municipalities to implement the intentions to create inclusive learning environments in their schools. The research interest focuses how the informants describe pedagogical and didactic prerequisites and organizational conditions and how they acted when implementing inclusive learning environments in the local school context, their role and legitimacy, the support structures and the signs of change they have seen towards a more inclusive learning environment during the developmental program. The methodological approach is inspired by on-going evaluation (Ahnberg, Lundgren, Messing & von Schantz Lundgren, 2010) as a way to contribute knowledge about longitudinal developmental processes in school development close to local school context and praxis. Group interviews with the members of the teams were conducted each year in a dialogic manner with the ambition to give continuous feed back to the school teams as a way to promote developmental learning during the program. Except for visits to the schools and interviews, the researchers took part in seminars within the program and collected written documentation from the schools. The research interest concerns intentions expressed by the teams in the beginning of the program, the processes during the implementation phases and a final evaluation after three years. Data was analyzed according to qualitative content analysis and contains a rich variety of experiences and thick descriptions from the participants. Significant shifts of perspectives during the three years appear in the findings displaying how school problems and student-perspectives were understood, how the concept of inclusion was interpreted and enacted, how the teachers used analysis and reflection to promote inclusive learning environments and how frustration and insecurity among staff was transferred into collegial cooperation. The main shifts can be described in terms of taking steps from ideology to implementation, from being stuck in locked group constellations to finding flexible solutions, from seeing the teacher as the carrier of problems to collegial professionalism, and from viewing the student as the carrier of problems to analysing difficulties on several levels. School development related to inclusive learning environment is a democratic issue relevant in a Nordic as well as a global educational context and the complexity of educational organisation on different levels (Scheerens, 2015).
|
|
| 6. |
- Ohlsson, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Schools´ efforts to create inclusive learning environments
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study is part of a three-year schoolimprovement program in Sweden on creating inclusive learning environments, comprising several organizational levels from policy and management level to classroom praxis (http://www.ifous.se/programomradenforskning/inkludering/). Research on inclusive education in an international context frequently focuses the placement of individual students, administrative and organizational problems and attitudes towards policy and steering documents (Forlin, Douglas & Hattie, 1996 ; Ainscow & Miles, 2008 ). Often, a praxis of exclusion is built into educational systems (Van de Putte & De Schauwer, 2013 ) where thinking of students in categories forces pedagogues into locked positions (Tetler, 2000 ). In school development, the formation of teachers into teams may play a central part as an improvement strategy (Nordholm and Blossing, 2014 ). The aim of the present study is to document and analyze the processes experienced by 32 school teams, chosen by their school leaders in 12 municipalities to implement the intentions to create inclusive learning environments in their schools. The research interest focuses how the informants describe pedagogical and didactic prerequisites and organizational conditions and how they acted when implementing inclusive learning environments in the local school context, their role and legitimacy, the support structures and the signs of change they have seen towards a more inclusive learning environment during the developmental program. The methodological approach is inspired by on Social Justice, Equality and Solidarity in Education PAPERS 157 going evaluation (Ahnberg, Lundgren, Messing & von Schantz Lundgren, 2010) as a way to contribute knowledge about longitudinal developmental processes in school development close to local school context and praxis. Group interviews with the members of the teams were conducted each year in a dialogic manner with the ambition to give continuous feed back to the school teams as a way to promote developmental learning during the program. Except for visits to the schools and interviews, the researchers took part in seminars within the program and collected written documentation from the schools. The research interest concerns intentions expressed by the teams in the beginning of the program, the processes during the implementation phases and a final evaluation after three years. Data was analyzed according to qualitative content analysis and contains a rich variety of experiences and thick descriptions from the participants. Significant shifts of perspectives during the three years appear in the findings displaying how school problems and student-perspectives were understood, how the concept of inclusion was interpreted and enacted, how the teachers used analysis and reflection to promote inclusive learning environments and how frustration and insecurity among staff was transferred into collegial cooperation. The main shifts can be described in terms of taking steps from ideology to implementation, from being stuck in locked group constellations to finding flexible solutions, from seeing the teacher as the carrier of problems to collegial professionalism, and from viewing the student as the carrier of problems to analysing difficulties on several levels. School development related to inclusive learning environment is a democratic issue relevant in a Nordic as well as a global educational context and the complexity of educational organisation on different levels (Scheerens, 2015).
|
|
| 7. |
- Tetler, Susan, et al.
(författare)
-
Från idé till praxis : vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Forskarnas rapport 2015:2
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport utgår ifrån det treåriga FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som startade hösten 2012 med 31 deltagande grundskolor fördelade på tolv kommuner. Malmö högskola har sedan programmets start följt de skolutvecklingsprocesser som skett på flera nivåer: 1) på kommunal nivå, där de tolv kommunernas förvaltningschefer och inkluderingskoordinatorer varit en drivande kraft i processen med att utveckla inkluderande lärmiljöer i deras respektive kommuner, 2) på institutionell nivå, där det primärt varit fokus på hur inkluderande ledarskap avspeglats i programmet med utgångspunkt i de deltagande skolornas rektorer, och 3) skolornas lärmiljöer, där de konkreta pedagogiska och didaktiska anpassningar utvecklats och implementerats, för att skapa förutsättningar för delaktighet och goda villkor för alla barns lärande. Malmö högskolas forskning som följt projektet kan karaktäriseras som en ”multi-site” och ett ”multi-researcher”-projekt, som byggt på ett dialogiskt och respektfullt samarbete med FoU-programmets övriga parter: aktörer från de tolv kommunerna och 31 skolorna, Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) samt SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten).
|
|
| 8. |
|
|
