| 1. |
- Holst, Inger, et al.
(författare)
-
Dagfjärilar som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper : En statusrapport med erfarenheter och resultat från en serie möten under november 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är en arbetsform inom naturvården för de arter och naturtyper som kräver särskilda, riktade insatser utöver generell hänsyn, lagkrav och områdesskydd. Naturvårdsverket påbörjade arbetet med ÅGP redan på 1990-talet men då i en relativt liten omfattning. År 2004 utvidgades arbetet och idag ansvarar Naturvårdsverket för 132 åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen genomförs till största del av länsstyrelserna som genom samverkan med landskapets många aktörer identifierar och genomför åtgärder där de gör störst naturvårdsnytta.Naturvårdsverket har i dagsläget tio åtgärdsprogram för dagfjärilar. Till följd av den bekymmersamma situationen för de utpekade ÅGP-arterna, arrangerade Länsstyrelsen i Örebro tillsammans med SLU Artdatabanken en serie nationella möten med berörda län och forskare på uppdrag av Naturvårdsverket.De tio dagfjärilar som omfattas av ÅGP är: alkonblåvinge, asknätfjäril, dårgräsfjäril, fetörtsblåvinge, kronärtsblåvinge, mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge, veronikanätfjäril, violett guldvinge och väddnätfjäril. De har samtliga specifika krav på sin livsmiljö och i flera fall komplicerade livscykler. Den viktigaste orsaken till arternas tillbakagång är den förlust av livsmiljö som skett till följd av de storskaliga förändringar av brukande och markanvändning som helt förändrat landskapet i Sverige under de senaste 150 åren. De naturliga ängs- och betesmarker som hyser den rikaste fjärilsfaunan har minskat dramatiskt, och de kvarvarande fjärilsmarkerna ligger idag som små isolerade öar i landskapet. Minskningen av tillgänglig livsmiljö gör att populationerna krymper, vilket i sin tur riskerar att leda till genetisk utarmning med risk för inavelseffekter och och därmed ökar risken för att för att de ska försvinna till följd av slumpmässiga händelser.En sådan slumpmässig händelse var den mycket svåra torka som drog in över Sverige år 2018 och som troligen har bidragit till att två av våra dagfjärilsarter kan ha dött ut, varken veronikanätfjäril eller kronärtsblåvinge har kunnat återfinnas trots riktade inventeringar. Beståndet av mnemosynefjäril i Blekinge är nu mycket svagt och risken är överhängande att populationen försvinner.Utvecklingen ser dock lite olika ut för de olika arterna. För de sex arter som omfattas av art- och habitatdirektivet börjar det nu tack vare den biogeografiska uppföljningen finnas tillräckligt mycket data för att kunna analysera trenderna. När det gäller asknätfjäril, dårgräsfjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril där man inom ÅGP arbetat femton år eller mer med riktade insatser ses tecken på en på en viss stabilisering på några av lokalerna under de senaste åren. Övervakningen av violett guldvinge uppvisar ingen trend under de sex år uppföljningen pågått. Det första åtgärdsprogrammet för violett guldvinge fastställdes år 2014 och arbetet har därför inte pågått lika länge. Arbetet med svartfläckig blåvinge har prioriterats ned på grund av brist på resurser då arten länge bedömdes ha stora och stabila populationer i Skåne, på Öland och på Gotland. Trenden för denna art har under senare år visat sig vara tydligt negativ.För att vända den negativa utvecklingen och upprätthålla de svagt positiva trenderna krävs omfattande åtgärder och ett långsiktigt arbete. I det fortsatta arbetet är det nödvändigt att restaurera och sköta tillräckligt stora arealer med lämpliga livsmiljöer. Samverkan med markägare, brukare och andra aktörer i landskapet är en grundförutsättning för att nå målet.Målbilderna för arternas livsmiljöer måste utgå från hur ett område såg ut när arten hade en livskraftig förekomst. I många fall måste man återskapa förhållanden som rådde för flera decennier sedan.Inom ÅGP-nätverket finns stor kunskap kring skötsel och man arbetar tillsammans med forskare för att optimera åtgärdsarbetet. Artbevarande är ett internationellt åtagande och internationellt erfarenhetsutbyte är en viktig pusselbit i åtgärdsarbetet.I fjärilarnas landskap är värdena som regel knutna till någon form av hävd eller skötsel och utarmningen sker oftast gradvis och smygande.Det är nödvändigt att skydda och trygga skötseln av ett nätverk av värdefulla blomrika marker.Små populationer riskerar att drabbas av genetisk utarmning och förlust av evolutionär potential. I takt med att populationsstorlekerna minskar, så ökar risken för negativa effekter till följd av genetisk drift. Samtidigt ökar risken för inavelsdefekter och fixering av negativa genetiska anlag. När de enskilda populationerna blir allt mera isolerade minskar det genetiska utbytet för att till slut helt upphöra vilket gör dem än mera sårbara.De senaste årens utveckling för dagfjärilar och många andra arter knutna till blomrika marker är så alarmerande att det behövs en riktad satsning på bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald.
|
|
| 2. |
- Larsson, Martin, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för skärrande gräshoppa, 2015–2019 : (Stauroderus scalaris)
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skärrande gräshoppa (Stauroderus scalaris) är i Nordeuropa bara påträffad på Öland. Artens huvudutbredningsområde är stäppen i centrala, östra och södra Ryssland, men den är påträffad i de flesta europeiska länderna på kontinenten. Arten bedöms utgöra en så kallad värmerelikt som i Sverige är starkt knuten till öppna marker på sandigt underlag. Igenväxning, ett tätnande vegetationstäcke och ansamling av förna som innebär att mikroklimatet förändras och att förekomsten av sand i dagen minskar är idag ett hot mot flera lokaler. Bland de åtgärder som föreslås i programmet finns inventering, informationsinsatser samt skötsel och restaurering av artens livsmiljöer. Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Musselinventering Pinkabäcken 2014 : Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I norra Skåne är förekomst av flodpärlmussla endast känd från de övre delarna av Almaåns vattensystem. De rikaste förekomsterna finns i Brönnestadsån (Hovdalaån). Från Tormestorpsån finns fynd av 1 levande mussla och i Hörlingeån finns ett mycket svagt bestånd i de nedre delarna. Uppgifterna om tidigare förekomst av flodpärlmussla i Pinkabäcken är helt nya och överraskande.De mera lättillgängliga delarna av Pinkabäcken är kraftigt påverkade och saknar helt förutsättningar att hålla bestånd med flodpärlmussla. De undersökta delarna av bäcken ligger dolda från insyn, har en hög grad av naturlighet och omfattar mycket fina miljöer, såväl i vattendraget som i det omgivande svämplanet. På sträckan finns gott om lämpliga livsmiljöer för flodpärlmussla. På minussidan kan sättas att det rör sig om en ganska kort sträcka, mellan ett definitivt vandringshinder vid det gamla sågverket och de rätade och hårt rensade delarna nedströms. Återkommande uttorkning kan förmodligen vara en del av förklaringen till att arten saknas.Fynden av spetsig målarmussla och allmän dammussla gjordes strax nedströms den gamla sågdammen. Eftersom flödena regelbundet är mycket låga är det troligen så att de musslor som finns i bäcken sitter koncentrerade i dammen och andra djupare partier, varifrån de ibland sköljs längre ner i bäcken.Fiskfaunan i Pinkabäcken är inte särskilt väl undersökt. Elfiskeundersökningar har genomförts på en lokal vid två tillfällen. Sammanlagt har det konstaterats förekomst av 6 arter fisk: abborre, bäcknejonöga, gärs, gädda, lake och mört. Däremot är det osäkert om sträckan hyser något bestånd av öring.De orörda delarna av Pinkabäcken är mycket fina och håller definitivt nyckelbiotopsklass. Markägaren är stolt över sin fina bäck och det finns inget direkt hot mot miljöerna i dagsläget. Det bör dock övervägas om man kan få till stånd någon form av långsiktigt skydd, t.ex. i form av ett naturvårdsavtal.En annan förbättrande åtgärd i Pinkabäcken skulle kunna vara att öppna upp vandringsvägen för fisk.
|
|
| 4. |
- Ljungberg, Peter, et al.
(författare)
-
Inventering av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) i Södermanlands län 2007 och 2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stormusselinventeringar inom Södermanlands län har gjorts vid ett flera tillfällen under den senaste tioårsperioden (Lundberg & von Proschwitz 2004; Nekoro & Sundström 2005a och b). Dessa inventeringar har syftat till att sprida ljus över hur de olika arterna av stormusslor finns spridda i länets vattensystem. För att komplettera kunskapen om stormusslornas utbredning, på djupa och svårinventerade lokaler, gjordes under sommaren 2007 och 2008 en dykinventering, med fokus på den rödlistade arten tjockskalig målarmussla (Unio crassus).Resultatet från denna undersökning ger en delvis förändrad bild av statusen för tjockskalig målarmussla. Inom Kilaåsystemet och Svärtaåsystemet bekräftade undersökningen artens tidigare kända utbredning. I Nyköpingsåsystemet hittades juvenila musslor på flera lokaler, vilket tyder på föryngring hos arten, något som tidigare inventeringar inte kunnat påvisa. Fynden av juvenila musslor på flera platser i systemet visar att även om arten inte förekommer i stora antal så tycks Nyköpingsån hysa ett reproducerande bestånd av tjockskalig målarmussla. Huruvida reproduktionen är så god att beståndet är långsiktigt livskraftigt är dock svårt att säga. Inom Trosaåsystemet tycks tjockskalig målarmussla inte förekomma alls, då man vare sig vid denna eller tidigare undersökningar hittat levande individer.Positivt var även att flat dammussla (Pseudanodonta complanata) hittades på ett flertal av de inventerade lokalerna. Fynden gav en förändrad bild av statusen hos arten, som tycks ha livskraftiga bestånd i flera av länets vattendrag.
|
|
| 5. |
- Svensson, Mikael, et al.
(författare)
-
Musselinventering i några skånska vattendrag 2005 : med särskild fokus på tjockskalig målarmussla (Unio crassus)
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningSommaren 2005 genomfördes en musselinventering i Skåne. Målsättningen var att undersökaförekomsten av tjockskalig målarmusslaUnio crassus. Inventeringen gjordes riktat mot vattendragdär man visste, eller på goda grunder kunde misstänka, att arten förekommer.Tjockskalig målarmussla hittades i Mjöån (skal), Almaån, Tommarpsån, Örupsån (skal), Fyleån(skal), Björkaån, Bråån, Rössjöholmsån och Kägleån (skal). Inventeringen visade att arten förekommerbetydligt mera spritt i Skåne än vad som tidigare varit känt. I Almaån, Tommarpsånoch Bråån är bestånden goda, medan antalet levande musslor i de övriga inventerade vattendragenär litet. I flera av vattendragen hittades endast skal eller skalfragment.Den enda undersökta lokalen i Björkaån visade på goda yttre förhållanden och förekomst av levandetjockskalig målarmussla. Björkaån med biflöden är ett mycket spännande vattendrag somhar goda förutsättningar att hysa ett livskraftigt bestånd. Huruvida så är fallet får framtida inventeringarutvisa.Tecken på föryngring hittades i Almaån, Tommarpsån och Bråån.Inventeringen visar att flera av bestånden är små och hårt trängda. För att arten långsiktigt skallkunna överleva i Skåne krävs riktade bevarandeåtgärder. Sådana åtgärder kan förhoppningsvis blirealiserade inom ramen för det åtgärdsprogram som är under framtagande. Den utförda inventeringenkan förhoppningsvis vara ett bra underlag för det framtida bevarandearbetet.
|
|
