| 1. |
- Sundberg, Per, et al.
(författare)
-
Utvärdering av ny övervakning av främmande arter : Metodjämförelse mellan traditionell och DNA-baserad identifiering
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultat från en studie där vi undersökt artförekomst och speciellt förekomst av invasiva främmande arter i kustmiljö. Syftet har varit att utvärdera konventionell undersökningsmetodik för att identifiera arter genom taxonomisk artbestämning genetisk identifiering genom DNAmetabarkodning, i hamnmiljöer.Genom att övervaka miljön med nya genetiska metoder får vi möjligheter att upptäcka spår av organismers förekomst, något som annars är svårt med sortering av organismer från vatten-/planktonprov, bottenhugg eller fiskeredskap. Utvecklingen av DNA-tekniker går fort och det ser lovande ut att tillämpa dessa i jakten på invasiva främmande arter och patogener som är skadliga för den biologiska mångfalden, människors och djurs hälsa samt orsakar stora samhällskostnader, alltså organismer som vi anser är invasiva och främmande.Det finns idag inga miljöövervakningsprogram som baseras på DNA. Samtidigt blir det allt svårare att hitta experter, så kallade taxonomer som kan identifiera arter och som oftast är specialiserade på en eller några artgrupper. Dessutom kommer många arter hit som larver eller juveniler som kanske inte alls liknar det vuxna djuret, eller algen, och därmed är svåra att artbestämma. Detta innebär att många arter kan komma hit utan att upptäckas förrän de är etablerade, och då har vi vanligtvis nått en situation då den invasiva främmande arten i fråga etablerat sig i en ny miljö, och därmed inte går att åtgärda.Såväl EU:s förordning om invasiva främmande arter som havsmiljödirektivet ställer krav på nationell övervakning av främmande arter. Och inom havsmiljöförvaltningen finns även behoven för att fullfölja arbetet med främmande arter inom Helcoms och Ospar. För att snabbt kunna utrota eller begränsa nyetableringar av invasiva främmande arter behöver vi utveckla metoder som är effektiva på att tidigt upptäcka nya introduktioner. Övervakning med hjälp av DNA-baserade metoder som metabarkodning är en lämplig väg att gå. Eftersom det är nya metoder för övervakning så bör även nya indikatorer tas fram som lämpar sig för genetiska metoder. Genetiska metoder bör ses som ett komplement till de traditionella – inte minst under en övergångsfas och om så möjligt ersätta traditionella.
|
|
| 2. |
- Haenel, Quiterie, et al.
(författare)
-
NGS-based biodiversity and community structure analysis of meiofaunal eukaryotes in shell sand from Hållö island, Smögen, and soft mud from Gullmarn Fjord, Sweden
- 2017
-
Ingår i: Biodiversity Data Journal. - : Oleksandr Holovachov. - 1314-2828 .- 1314-2836. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © Haenel Q et al. Aim: The aim of this study was to assess the biodiversity and community structure of Swedish meiofaunal eukaryotes using metabarcoding. To validate the reliability of the metabarcoding approach, we compare the taxonomic resolution obtained using the mitochondrial cytochrome oxidase 1 (COI) 'mini-barcode' and nuclear 18S small ribosomal subunit (18S) V1-V2 region, with traditional morphology-based identification of Xenacoelomorpha and Nematoda. Location: 30 samples were analysed from two ecologically distinct locations along the west coast of Sweden. 18 replicate samples of coarse shell sand were collected along the northeastern side of Hållö island near Smögen, while 12 replicate samples of soft mud were collected in the Gullmarn Fjord near Lysekil.
|
|
| 3. |
|
|
