| 1. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Actors' perceptions of environmental impact assessment (EIA) benefits to fulfil Sweden's national environmental objectives
- 2023
-
Ingår i: Environmental impact assessment review. - : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 0195-9255 .- 1873-6432. ; 99, s. 106985-106985
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Activities that require a permit in Sweden account for a significant part of the environmental impact that jeopardizes the fulfilment of the 16 Swedish National Environmental Quality Objectives (EQOs) set up by the Swedish Parliament. In this study we investigate how the EQOs are perceived as a management tool in the Swedish Environmental Impact Assessment (EIA) process, mainly based on interviews.We have identified several limitations associated with the use of EQOs in EIAs as an effective management tool towards sustainability. These limitations include that the EQOs have a subordinate significance compared with other aspects in the EIA process and that EQOs represent different concepts of sustainability. Furthermore, EQOs have low validity and are set as national objectives, hence separated from the operational level of EIAs.A significant proportion of environmental pressures leading to failure to achieve the EQOs are related to permit requiring activities, hence EIA and the permitting process can be important policy instruments to achieve the Swedish EQOs.Integrating EQOs better into EIAs may facilitate handling of synergies, inconsistencies, and trade-offs between environmental and sectoral objectives. Furthermore, driving forces of environmental problems may be targeted more directly.However, in order for the Swedish EQOs to have a larger impact in the permitting process, the EQO system may need to be adapted, and may also need to be complemented with binding standards or legal norms. Furthermore, clearer guidelines regarding issues to focus on, and necessary templates and documentation may be useful tools to facilitate the process even further.
|
|
| 2. |
- Junestedt, Christian, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för en ökad återvinning av kritiska råmaterial i Sverige
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för denna studie har förutsättningarna för en ökad återvinning i Sverige av råmaterialen grafit, kobolt, litium, dysprosium, neodym och kisel studerats.Dessa råmaterial behövs för produktionen av tekniker (litiumjonbatterier till elbilar, solcellspaneler och vindkraftverk) till den gröna omställningen och benämns därför också som innovationskritiska.I studien har fokus varit att undersöka ifall det finns hinder för en ökad återvinning av dessa råmaterial, vad dessa hinder beror på och vad som skulle kunna vara möjliga åtgärder till dessa. En litteraturstudie samt intervjuer med ett antal återvinningsföretag har utgjort grunden för de förslag som presenteras i denna rapport. Det kan konstateras att återvinningen av de kritiska råmaterial från de produktkategorier som undersökts i denna studie inte är särskilt omfattande idag. Det handlar nästan uteslutande om att volymerna av råmaterialen inom de produktgrupper som undersökts ännu är för små, vilket gör att det generellt sett inte finns incitament att satsa på dessa flöden.Återvinningsföretagen uppger att de kan anpassa sig, men först då krav ställs utifrån och/eller då det finns tillräckligt goda ekonomiska förutsättningar. Det finns idag aktörer som arbetar proaktivt och i dessa fall handlar det om en återvinning av produkter där flödena förväntas öka i stor omfattning inom de närmaste åren. Ett antal förslag till åtgärder har tagits fram inom ramen för studien vilka kan bidra till en ökad återvinning av de studerade råmaterialen, dessa sammanfattas i nedanstående punkter:• Fortsatt utveckling av pågående EU-reformer och svenska stödmöjligheter till dessa reformer.• Satsa på åtgärder som ger återvinnare tillgång till sekundära material.• Ställ krav på design för återvinning, på spårbarhet av material och på införandet av kvotplikter (andel återvunnet material i nya produkter).• Ta fram stödinsatser för en bättre dialog mellan aktörer (särskilt mellan producenter och återvinnare) genom att öka möjligheterna till nätverkande för dessa grupperingar.
|
|
| 3. |
- Romson, Åsa, et al.
(författare)
-
Förslag till färdplan: Stärk möjligheterna att återvinna verksamhetsförpackningar av plast i egna loopar
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna färdplan är utvecklad av aktörer kring återvinning av verksamhetsförpackningar av plast inom ett innovationsprojekt kallat Sluta cirkeln för industriell plast. Färdplanen beskriver hur det pågår en stark utveckling av regler som rör plastförpackningar och att detta innebär både utmaningar och möjligheter för enskilda loopar. Den beskriver frågor kring vikten av att perspektiv från enskilda loopar tas med vid följdreglering, att lokal upphandling och tillsyn kan spela roll samt föreslår en nationell strategi för att säkra infrastruktur för materialåtervinning. Färdplanen riktar sig främst till beslutsfattarei återvinningsbranschen, myndigheter ochkommuner som alla har viktiga roller för att förbättraförutsättningarna för enskilda förpackningsloopar.
|
|
| 4. |
- Sanne, Johan M., et al.
(författare)
-
Målstyrd planering - Processer, metoder, styrmedel och åtgärder för ett transporteffektivt samhälle
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver resultatet av en förstudie som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic AB, med finansiering från Trafikverket (TRV 2020/119125). Förstudiens syfte var att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och olika hållbarhetsmål såsom till hälsa, socialt hållbara lokalsamhällen och klimatmål. Med tidigt skede menas innan konkreta styrmedel, åtgärder och infrastrukturer diskuteras och utformas. Vi har analyserat vetenskaplig litteratur och grå litteratur inom två områden:Styrmedelspaket för transporteffektivitet med synergieffekter för olika hållbarhetsmålProcesser och arenor för att nå samsyn kring utformning av gemensamma målbilder, styrmedel, åtgärder och metoder för att nå transport-effektivitet och olika hållbarhetsmål.
|
|
| 5. |
- Sondal, Jonas, et al.
(författare)
-
P-plats till samlingsplats
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I våra städer och förorter finns ofta stora parkeringsytor nära husen – asfaltsytor som inte används fullt ut och känns ödsliga och ogästvänliga. Det gäller inte minst i områden där boendes bilinnehav har minskat, kanske till följd av mer kollektivtrafik och bättre cykelvägar. Projektet Från p-plats till samlingsplats startades för att bidra till en omställning till mer hållbara, inkluderande och estetiska livsmiljöer genom att samskapa och testa nya lösningar för att förvandla outnyttjad parkeringsyta till samlingsplatser för de boende. Inom projektet har tre större allmännyttiga fastighetsägare samarbetat med forskare och arkitekter med att utforma lösningar för omvandling av p-ytor till samlingsplatser. De tre omvandlingarna har skett genom ett aktivt involverande boende både i design och fysisk omvandling i: Kortedala i Göteborg, Markbacken i Örebro och Gottsunda i Uppsala.I den här rapporten beskrivs dels hela processen för de tre omvandlingarna, del listas en del lärdomar som kan vara bra att ta del av för den som vill driva liknande omvandlingar på andra platser. Lärdomarna inkluderar exempelvis:• Välj en plats där personer rör sig kontinuerligt. Det gör det lätt att hitta dit och känna sig trygg.• Genomför omvandlingen i nära samverkan med förvaltare som har ansvar för utvecklingen av området och känner närmiljön.• Dra nytta av andra förändringar också ska ske i området. Då kan platsen få ett framtida användningsområde som arena för dialoger med de boende.• Planera så dialog och inspel kring utformning kan ges sammanhängande under en kortare tidsperiod och att återkopplingen vid omvandlingen inte dröjer för länge.• Var tydlig med vilken plats, tid, och hur mycket pengar som kan läggas på platsens omvandling. Då vet de boende inom vilka ramar de kan påverka.• Nyttja processledare, intern eller extern, med kompetens inom platsledd utveckling och utformningen av sociala platser, för att säkerställa kvalitet.
|
|
| 6. |
- Fridell, Erik, et al.
(författare)
-
Studie på sjöfartsområdet : Styrmedel och scenarier för sjöfartens omställning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöfarten står inför en stor omställning mot fossilfri drift av fartygen. Denna rapport beskriver styrmedel, tekniska frågor, hinder och scenarier för framtiden relaterat till denna utveckling. Inom IMO (International Maritime Organization) finns mål uppsatta för en minskning av utsläppen av växthusgaser från sjöfarten, styrmedel för kortsiktiga åtgärder finns på plats, främst avseende energieffektivisering, och mer långsiktiga ”market based measures” diskuteras. Inom EU finns ett antal förslag som när de implementeras kommer att få stor inverkan på sjöfarten och dess utsläpp av växthusgaser. I Sverige finns bland annat miljödifferentierade farledsavgifter och ecobonus, men ytterligare kraftfulla styrmedel krävs för att nå de mål om minskning av växthusgasutsläpp som satts upp.Det finns ett stort antal möjliga framtida hållbara marina bränslen som diskuteras t.ex. ammoniak, metan, metanol, vätgas och syntetisk diesel. I tillägg fortgår utvecklingen med ökad användning av eldrift.Ett antal scenarier presenteras i rapporten för utvecklingen av bränslemix och utsläpp av växthusgaser för svensk sjöfart, med syftet att analysera olika tänkbara styrmedel. Resultaten visar att el- och gasdrift kan bidra till att minska ökningen av emissioner av växthusgaser, men att ytterligare åtgärder behövs för att åstadkomma en sänkning av emissionerna. I ett scenario analyseras effekterna av de styrmedel som föreslås inom EU:s ”Fit for 55”.Det finns ett antal hinder som kan försena en utveckling mot ökad hållbarhet inom svensk sjöfart, både för eldrift och förnybara bränslen. Vidare diskuteras styrmedel som kan införas på nationell nivå. Här analyseras styrmedel för ökad användning av el, om en reduktionsplikt kan införas även för marina bränslen, en potentiell CO2-fond, investeringsstöd till ny teknik och bränsleinfrastruktur, klimatkrav på statens flotta, breddad ekobonus samt en vidareutveckling av miljödifferentierade farledsavgifter.
|
|
| 7. |
- Kloo, Henrik, et al.
(författare)
-
Parkeringsskatt som styrmedel : Respons från svenska kommuner och en rättslig analys
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En parkeringsskatt är en skatt som tas ut av organisationer som tillhandahåller parkeringsplatser inom ett visst område, till exempel en stadskärna. Skatten används som ett styrmedel för att begränsa biltrafiken till förmån för andra transportsätt I konceptet ingår också att de intäkter skatten ger ska återinvesteras i alternativ mobilitet och stadsutveckling. I dagsläget finns inte de juridiska förutsättningarna att införa en sådan skatt i Sverige på samma sätt som gjorts i t.ex. Storbritannien eller Australien.I denna rapport redovisas respons från svenska kommuner om hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Resultatet visar att mer än hälften av respondenterna anser att frågan är värd att utreda vidare, samt att syftet i så fall skulle kunna vara att nå klimatmål, minska trängsel och effektivisera ytanvändning. Intäkter skulle främst gå till förbättringar i kollektivtrafik och gång och cykelsatsningar. Flera kan också tänka sig att den kan vara en del i ett stadsmiljöavtal med delvis statlig finansiering. Styrmedel som riktar sig mot parkering ses av flertalet som effektiva. Som hinder anges främst problem att skapa acceptans och att utforma ett system som upplevs rättvist.I rapporten redovisas också en rättslig analys av hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Tre alternativ analyseras, som ger olika förutsättning för flexibel utformning av parkeringsskatten. Alla modeller har problem med måluppfyllnad, men en ny statlig punktskatt på vissa parkeringsupplåtelser bedöms ha bäst förutsättningar att bygga på lokala förutsättningar och samtidigt ge tydligt ramverk.
|
|
| 8. |
- Löfblad, Ebba, et al.
(författare)
-
Samverkan kring infrastruktur för transport och lagring av koldioxid
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negativa utsläpp kommer sannolikt att krävas för att för att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål. Det här projektet har utrett möjligheterna för fjärrvärmebranschen att bidra med negativa utsläpp genom avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid från kraft‐ och fjärrvärmeanläggningar inklusive avfallsförbränningsanläggningar. Uppvärmningssektorn har som vision att år 2045 vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Inom sektorn finns stor potential för bio‐CCS eftersom en betydande andel av Sveriges biogena utsläpp kan härledas till punktutsläpp inom sektorn. Men för att realisera potentialen och uppvärmningssektorns vision om att bli en kolsänka krävs konkreta insatser. Målet med projektet har varit att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur fjärrvärmesektorn kan bli en kolsänka till år 2045 genom avskiljning och lagring av biogen koldioxid från förbränning av biobränslen och avfall. Underlaget har legat till grund för fjärrvärmesektorns arbete med att utveckla en strategi för bio‐CCS vid kraft‐ och värmeproduktion inklusive förbränning av avfall. Projektet ger konkret vägledning till fjärrvärmeföretagen när det gäller implementering av bio‐CCS. I arbetet har ingått att visa på robusta utvecklingsvägar för utbyggnaden av bio‐CCS och hur bio‐CCS från år 2030 kan drivas på affärsmässiga grunder. Arbetet har omfattat sex arbetspaket samt en sammanfattande syntes kring ekonomi, teknik, infrastruktur, policy, regelverk och hållbarhetsaspekter för storskalig introduktion och användning av bio‐CCS i fjärrvärmebranschen. En mindre kunskapssammanställning kring CCU har också genomförts inom projektet.
|
|
| 9. |
- Romson, Åsa
(författare)
-
Dags för modernare parkeringsregler! : Styrning av gatuparkering i städer
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten gör en rättslig analys av regelverket för gatuparkering kopplat till problem med överflyttning från tomtmark samt kommuners behov av att styra mot lokala trafikmiljömål. Analysen visar att det krävs lagändringar för en effektivare avgiftssättning och processer där kommunerna lättare kan genomföra områdesövergripande parkeringsregler. Rapporten ger en skiss på en ny lag som möjliggör för en kommunal skatt på gatuparkering.
|
|
| 10. |
- Romson, Åsa, et al.
(författare)
-
Försäljningseffekter av skatt på plastpåsar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten redovisar resultaten av ett uppdrag att utvärdera försäljningseffekter av skatten på tunna plastbärkassar (härefter plastpåsar) som infördes i Sverige i maj 2020. Skatten infördes för att minska användningen av plastpåsar. Till följd av skatten höjdes i många mataffärer priset för en vanlig plastpåse från runt tre kronor till runt sju kronor.Frågeställningen om vilken effekt som just skatten har på förändringar i försäljningen kräver att denna effekt på något vis kan urskiljas från andra kända och okända faktorer som påverkar butiksförsäljningen. En regressionsanalys genomfördes därför av de för projektet tillgängliga försäljningssiffrorna för plastpåsar respektive papperskassar i ett antal svenska butiker. Resultatet visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och en kraftigt ökad försäljning av papperskassar. Styrkan i effekten kan utryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. Analysen visar även att konsumenternas preferens till att köpa papperskassar ökade markant vid införandet av plastpåseskatten. Resultatet gäller enbart för de 43 butiker som utgjorde dataunderlaget.Naturvårdsverkets årliga redovisning över antalet plastpåsar på den svenska marknaden visade för helåret 2020 en minskning av antal plastpåsar med 25 procent jämfört med året innan. I siffrorna för 2020 ingår fyra månaders försäljning utan skatt på plastpåsarna, sannolikt är minskningen kraftigare om perioden före skatten skulle jämföras med perioden efter.Det saknas tillgängliga data för den sammantagna försäljningen av plast- och pappersbärkassar i svensk dagligvaruhandel. Den data som projektet haft direkt tillgång till, som inte är ett representativt urval av butiker, visar att försäljningen av plastpåsar i dessa butiker har minskat med drygt 20 procent mellan första kvartalet 2020 (före skatten) och samma kvartal 2021 (efter skatten). Uppgifter inom Sveriges tredje största dagligvarukedja visar att minskningen i deras butiker har varit ännu kraftigare. Den data som projektet haft tillgång till indikerar också att försäljningen av papperskassar gått ifrån att utgöra drygt 20 procent av de bärkassar som säljs, till att utgöra knappt 70 procent. Papperskassarna dominerar nu som alternativ när konsumenter väljer att köpa en ny engångskasse i mataffären vilket är omvänt scenario från före skatten.Projektet lät i februari 2022 Sifo-Kantar göra en undersökning av användningen av medhavd bärkasse i ett representativt urval av den svenska befolkningen. 9 av 10 personer uppgav i denna undersökning att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse när de handlar i mataffären. 7 av 10 personer uppgav att de som medhavd kasse använder tygkasse eller annan flergångkasse. Det finns ingen jämförbar undersökning utförd före det att plastpåseskatten infördes. Därför ger inte denna undersökning något svar om konsumenterna inställning till att ha med egen kasse vid matinköp har ändrats p.g.a. plastpåseskatten.Försäljningsvolymen av rullar med avfallspåsar i plast i svensk dagligvaruhandel steg tydligt under första kvartalet år 2020. Detta kan ha berott på flera faktorer. En följdeffekt av att färre vanliga plastpåsar kommer med hem från mataffären kan vara att hushållen i ökad utsträckning köper särskilt anpassade plastpåsar för exempelvis avfallshantering.
|
|
