| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jahnke, Anette, 1972, et al.
(författare)
-
Vilka undervisningsrelaterade problemområden väljer lärare att undersöka i sin undervisning, och hur kan dessa val förstås?
- 2024
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln syftar till att fördjupa förståelsen för lärares professionalitet och samhälls-uppdrag genom att undersöka vilka undervisningsrelaterade problem lärare adresserar då det står dem fritt att välja, och hur dessa val kan förstås. Studien gjordes inom ett forsknings- och utvecklingsprojekt där lärare introducerades till aktionsforskning. Studien baseras på en enkät till 142 lärare där de beskrev sina problem. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts, följt av ett hermeneutiskt tolkningsarbete av innehålls-analysens resultat och den procentuella fördelningen mellan olika problemområden. Studien visar att lärares problem riktas mot elevers: 1) ämnesmässiga kunskaper (35 procent); 2) mående (6 procent); 3) klassrumsbeteende och sätt att vara elev (58 pro-cent). Val av problem kan förstås utifrån att lärarna gjort en professionell bedömning (A), en de-professionell bedömning (B) eller att de verkställer en dold läroplan (C) som syftar till att forma ideala elever som är motiverade, ordningsamma och själv-gående. Resultatet synliggör vikten av att lärare självkritiskt och samhällskritiskt granskar upplevda problem, och att verksamma som har i uppgift att styra, leda, stödja och beforska lärares undervisning- och professionsutveckling självkritiskt och sam-hällskritiskt granskar innehåll i program, utbildningar, utvecklingsarbeten och forskningsprojekt. Resultatet väcker också normativa frågor om skolans samhälls-uppdrag – vilka elevideal ska betraktas som eftersträvansvärda i skolan, och varför?
|
|
| 7. |
- Karlsson Pérez, Åsa, 1970, et al.
(författare)
-
Etiska och moraliska perspektiv på kontextuella särskildheter i rektorers arbete och ledarskap i strukturellt missgynnade områden
- 2024
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472. ; 33:1, s. 61-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ethical and moral perspectives on contextual particularities in principals’ work in structurally disadvantaged areas. Metropolitan Swedish cities experience consequences of segregation and challenges in providing equality in education as part of an equitable national welfare. Drawing attention to elementary schools in structurally disadvantaged areas, this study focuses ethical and moral perspectives on principals’ work and leadership in relation to contextual particularities. Findings are based on an empirical set of 15 semi-structured group conversations with 20 principals. In their day-to-day work and leadership principals balance a generalized norm of judicial and institutional requirements with contextual particularities emanating from structurally disadvantaging structures. Wider ethical intentions, characterized as social justice ambitions to level out inequalities and achieve emancipatory goals for every student, are at core when principals consider multiple perspectives in processes of handling contextual particularities. Resultingly, an ethical school leadership come through with principals as moral agents and subjects. However, also ethically mindful and morally experienced principals need supportive institutional accountability in line with local needs and adjusted to local particularities.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hirsh, Åsa, 1968, et al.
(författare)
-
Far from the generalised norm: Recognising the interplay between contextual particularities and principals’ leadership in schools in low-socio-economic status communities
- 2023
-
Ingår i: Educational Management, Administration & Leadership. - 1741-1432.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Focusing on the interplay between community context and principals’ leadership, this study contributes knowledge of the situated dimensions of school leadership. Based on qualitative content analysis of the statements of 20 principals leading schools in low-socio-economic status communities in a highly segregated Swedish city, we address the research questions: (1) Which context-related characteristics of low-socio-economic status schools emerge, and what challenges do they entail? and (2) How do such characteristics and challenges affect and contribute to shaping the principals’ leadership? The findings indicate four community-context characteristics, which also characterise or affect the schools’ student and parent base and, in some respects, also the staff of the schools: high mobility, comprehensive linguistic and cultural diversity, comprehensive knowledge diversity, and extensive problem complexity. The analysis reveals that these characteristics entail work-related challenges with implications of both quantitative and qualitative nature, contributing to shaping a leadership that is present, gatekeeping, sheltering, collaborative, and compensatory and aimed at maintaining a resilient organisation. Considering the findings, the importance of recognising the particularities of context and the context-specific knowledge required is highlighted, as well as the potential value of tailored context-sensitive training and support for principals from local education administrations and universities.
|
|
| 10. |
|
|
