| 1. |
- Eneqvist, Erica, et al.
(författare)
-
Vem är förorenare? : Allokering av utsläpp från energiåtrevinning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De intervjuade aktörerna ser avfallsminskning som en viktig men relativt ”ny” fråga. Tidigare har den dominerande frågan inom avfallsområdet varit sortering. Aktörerna är också intresserade av nyckeltal och statistik som visar såväl mängder av avfall som klimatpåverkan och ser att detta kan vara relevant att arbeta med.Målet med projektet har varit att undersöka attityder hos prioriterade målgrupper avseende på: Avfallslämnarens roll och möjligheter att påverka mängden avfall. Behovet och nyttan av att visualisera avfallslämnarens klimatpåverkan genom ett mätetal.Möjligheter kopplat till att fördela klimatutsläppen från energiåtervinning av avfall mellan energiprodukterna och avfallstjänsten.Syftet med arbetet har varit att undersöka attityder kring ovanstående frågor för att skapa en bättre förståelse för hur Avfall Sverige och Energiföretagen kan kommunicera kring omallokeringsfrågan till aktörer och intressenter inom prioriterade sektorer. Arbetet skall ligga till grund för en fortsatt diskussion kring avfallets klimatpåverkan och en eventuell förändring av fördelningen av klimatpåverkan mellan avfall och fjärrvärme. Arbetet har genomförts genom ett antal intervjuer med huvudaktörer: avfallslämnare i form av civilsamhälle (kommuner, fastighetsägare), avfallslämnare i form av industri samt myndigheter och intresseorganisationer. När det gäller en förändring av hur klimatpåverkan allokeras, från värme- och elkunden till avfallslämnaren är det en större skepticism som råder bland respondenterna. Det är flera aktörer som lyfter frågetecken kring en allokering av klimatpåverkan till avfallslämnaren. Argumenten rör att man inte tror att det har effekt för avfallsminskning utan att det är en krånglig väg för att uppnå en kommunikation kring avfallets klimatpåverkan. Det finns också farhågor kring allokering av klimatpåverkan till avfallslämnaren i form av att det är ett försök att göra fjärrvärmens klimatpåverkan lägre. Frågetecken lyfts kring huruvida det verkligen är avfallsminimering som är det yttersta syftet. Det finns bland flera aktörer en önskan om att fjärrvärmeanläggningarna ska ställa större krav på avfallet som bränsle. Att anläggningarna genom kravställning sätter press på kommuner och andra avfallslämnare att sortera bättre och på så sätt minska avfallsmängderna. Det finns också en skepticism mot att allokera klimatpåverkan till hushållen. Man menar att det inte är de som har påverkan på de stora utsläppen, och att de inte riktigt kan styra över avfallet. Att det snarare är till produktionsledet som klimatpåverkan bör räknas, och att det här är möjligt att påverka de stora mängderna. Det är flera respondenter som återkommer till industrins roll, och de som styr över exempelvis förpackningarna som sedan når hushållen. Avfallsminimering och energiåtervinning är komplexa frågor och för att komma vidare i diskussionen kring avfallslämnarens roll, visualisering av klimatpåverkan från avfall samt en eventuell omfördelning av klimatutsläppen mellan energiprodukterna och avfallstjänsten föreslås två övergripande kommunikationsstrategier: Höja kunskapsnivånÖka diskussionen om en förändring av klimatallokeringen
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Karlsson, Annelie
(författare)
-
Ekonomistyrningens betydelse för produktivitet på byggprojektnivå
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The construction industry in Sweden has long been important both for the national economy and the community as a whole. The industry is very sensitive to economic fluctuations. In a downturn, it is important to limit increases in costs, but this also applies during a period of prosperity. Costs can be reduced by increasing productivity on site. Yet, research shows that it is unusual to measure productivity in construction. It is more common to measure variations against the project budget in order to maintain control over the project and its costs. When the actual costs are compared to the budget, it does not only show how much money there is left but also the estimated final cost of the project. This means that the project budget is one of the most important control tools in the construction industry. The main purpose of this thesis is to contribute to the development of theory within the area of the design and use of management accounting and its impact on construction productivity. The research was based on three studies. The first was a literature review which forms the theoretical framework. The second study was a web-based questionnaire survey which was sent to 150 construction site managers in Sweden with the objective of finding out if and how management accounting was used on their construction projects. 49 percent completed and returned the questionnaire. The third study included an interview-based survey. In this study, there were 10 recently finished construction projects. The financial data from each project were examined and then the site manager from each project was interviewed. The purpose was to find out if they had experience of working with management accounting in their projects and, if so, to see if there were any correlation between their management accounting and productivity on the project. A detailed plan in the early stages can form the basis for achieving the project's goals as well as utilizing resources in an optimal way. The findings show that site managers spend a lot of time in planning and follow up actions; however, the lack of human resources in the project organization means there is not enough time to deal with all necessary matters. In this research project, the focus has been on formal management accounting control tools such as budgeting and estimating. Even though these tools are important, the findings from the studies show that other factors are important for increasing construction productivity and improving overall financial results.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Annelie
(författare)
-
Produktionskalkylen som managementverktyg och informationsbärare : förstudie
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska byggbranschen har under flera år kämpat med förhållandevis låga vinstmarginaler trots bra konjunkturer. Ökade intäkter för byggföretagen under en högkonjunktur är ett problem om det inte leder till ökade vinstmarginaler. Det är viktigt att det skapas ett utrymme hos företagen för satsningar på produkt- och produktionsutveckling. Till följd av låga vinstmarginaler och ökande kostnader har ekonomistyrning blivit allt viktigare inom många byggföretag. Det är rimligt att anta att en väl fungerande ekonomisk styrning är en förutsättning för bra lönsamhet i byggprojekt. Ett av de viktigaste styrverktygen för att övervaka den ekonomiska utvecklingen är projektets budget. En regelbunden avstämning av de verkliga kostnaderna mot budgeten ger en kontroll över projektets ekonomi och visar vilken slutkostnad projektet väntas få. En produktionskalkyl är en detaljerad budget för ett byggprojekt och förutom att den fungerar som produktionens kostnadsbudget fungerar den även som ett underlag för planering av byggprojektet. Förstudien genomfördes med syftet att skapa en uppfattning om hur långt forskningen kommit i fråga om ekonomistyrning i byggbranschen och då specifikt avseende arbetsplatsnivå samt hur byggföretagen ser på ekonomistyrning inom sin verksamhet. Eftersom detta projekt pågått endast under en kort period har fokus legat på att ta reda på vad som gjorts tidigare inom det aktuella ämnesområdet. För att få en uppfattning om hur svenska byggföretag arbetar med ekonomistyrning och produktionskalkyler genomfördes även tre intervjuer med personer som är väl insatta i problematiken. Två av respondenterna arbetar inom två av de största byggföretagen i Sverige medan den tredje respondenten arbetar inom ett lokalt byggföretag i Norrbotten. Samtliga av de tillfrågade i projektet lyfte fram att produktionskalkylen är ett av de absolut viktigaste styrmedlen som finns inom byggbranschen. Intervjuerna visar att detta är en branschgemensam fråga som är mycket viktig, inte bara för stora byggföretag utan även för mindre lokala företag. Ledningen inom respektive byggföretag anser att ekonomistyrningen är viktig eftersom den är en förutsättning för god lönsamhet i byggprojekten. Det har visat sig att det finns väldigt lite gjort när det gäller forskning om hur byggföretagen arbetar med ekonomisk styrning av byggprojekt, men utifrån de forskningsresultat som dock hittades har följande slutsatser kunnat dras: - produktionskalkylen/budgeten är en bidragande faktor till att produktionsstyrningen blir framgångsrik och därför är den en viktig del av ekonomistyrningen, - det är viktigt att tillräckligt med tid och resurser avsätts för produktionsplanering, - det är viktigt att skapa en positiv syn på IT-stöd för att underlätta uppdateringen av projektekonomin. Idag har byggföretagen inte råd att inte bedriva sina arbeten kostnadseffektivt. I många europeiska länder finns billig arbetskraft och billigt material och därför måste byggbranschen i Sverige arbeta aktivt med sina kostnader och den ekonomiska styrningen. Trots att studien är väldigt begränsad finns ändå indikationer på att forskningen inom ämnesområdet inte är tillfredsställande och att forskning behövs för att visa på vikten av en väl fungerande ekonomistyrning av byggprojekt. Med förstudien som grund har ett nytt forskningsprojekt tagit form där den övergripande forskningsfrågan lyder: "Hur kan produktionskalkylen bidra till ökad produktivitet och bättre lönsamhet?"
|
|
| 9. |
- Ejlertsson, Jörgen, et al.
(författare)
-
Effects of co-disposal of wastes containing organic pollutants with municipal solid waste : a landfill simulation reactor study
- 2003
-
Ingår i: Advances in Environmental Research. - 1093-0191 .- 1093-7927. ; 7:4, s. 949-960
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Different phases of the life cycle of a landfill receiving municipal solid waste (MSW) were monitored in landfill simulation reactors (LSRs) with the aim of investigating the effects of co-disposal of wastes containing organic pollutants (OPs) with MSW. Two LSRs out of four filled with well-characterised MSW received waste materials containing OPs. These included two types of plasticised PVC flooring materials, freon-blown insulation and phosphorus- and nitrogen-based flame-protected materials. Each of the two LSRs was operated under acid fermentative and neutral methanogenic conditions, respectively as were their corresponding controls, i.e. without extra OP. The methanogenic consortia degrading MSW were hampered by the addition of wastes containing OPs, probably due to the presence of Freon R11 and its degradation product, R21. The concentrations of R11 and R21 ranged between 0.1 and 1800 mg m super(-3) depending on the biogas production rate in the OP-amended LSRs. Losses of butylbenzyl- (26%) and bis(2-ethylhexyl)phthalate (15%) from one of two flooring materials was observed, whereas the other remained unaffected. Methanogenic conditions favoured the loss of plasticisers as compared to acidogenic conditions. Total phosphorus was significantly higher in the OP-spiked LSRs, which indicated a transformation of the non-halogenated flame-retardants.
|
|
| 10. |
- Karlsson Stider, Annelie
(författare)
-
Familjen & firman
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen handlar om dynastier eller om familjer som under minst tre generationer ägt och lett företag tillsammans. Vad menar dessa familjeföretagare när de talar om att de har ett arv och en tradition att föra vidare? Boken grundar sig på en studie av familjen Bonniers företagande och diskuterar hur familjen med tiden betraktar företaget som en släktklenod. Klenoden omfattar inte bara ett ekonomiskt arv utan även kulturellt, socialt och symboliskt arv. Likaså belyses hur familjen, ingifta och anställda deltar i generationsskiftet beroende på vilket arv som överförs. Hemmet synliggörs som en arena för familjens företagsledning genom barnafödande, äktenskap, representation och utbildning av nästa generation. Avslutningsvis diskuteras hur nepotism kan förstås som en strategi för att återskapa släktklenoden.
|
|
