| 1. |
- Hasund, Knut Per, et al.
(författare)
-
Assessing the environmental qualities of permanent grassland
- 2010
-
Ingår i: Grassland in a changing world. - Duderstadt : Mecke Druck und Verlag. - 9783869440217 ; , s. 851-853
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A current issue is whether it is possible to evaluate the environmental qualities of individual meadows and pastures based solely on information about some of their attributes. The question is: would biologists make concordant evaluations and, if so, which attributes would be relevant. The aim of this study was to investigate the possibility of developing a model that can classify grassland by environmental values based on survey data. The reason is the policy demand to prioritise measures for preserving the environmental qualities of grassland cost-effectively. A questionnaire was used in which 40 grassland-biology experts classified 50 semi-natural grassland objects into value deciles based on survey data. The grassland objects were randomly spread across Sweden, and described by eight attributes. The study indicates that: (i) domestic experts in biodiversity conservation are quite concordant in assessing semi-natural grasslands; (ii) it is possible to quantitatively assess the general environmental quality of a grassland object by means of a simple, linear prediction model, and less than 10 carefully selected variables suffice to characterise a grassland object in a condensed but balanced way; and (iii) 'number of positive indicator species' is the variable the experts most heavily relied upon in their assessments of grassland environmental qualities.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Norell, Bo, et al.
(författare)
-
Värdering avbetesmarker
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett behov av bättre metoder för att kunna bedöma betesmarkers kvaliteter ochvärden på regional och nationell nivå. Syftet med den här studien var att undersöka problemoch möjligheter med att klassificera ängs- och betesmarker utifrån naturvärden. Drygt 70experter på odlingslandskapets naturvärden valdes ut från landets samtliga länsstyrelser ochfrån andra relevanta myndigheter för att i en enkät klassificera 50 ängs- och betesmarksobjektenligt en tiogradig skala. Objekten var slumpmässigt utspridda i hela landet. Varje objekt var iförväg definierat med hjälp av ett tiotal olika naturvärdesvariabler. Kulturmiljövariablerutelämnades för att förenkla och renodla analysen. Följande konkreta resultat framkom avstudien:1. Statliga naturvårdsexperter är i stor utsträckning eniga i sina bedömningar av ängsochbetesmarker.2. Odlingslandskapets naturvärden går att bedöma kvantitativt med hjälp av en enkel,linjär prediktionsmodell som väger samman betydelsen av vissa givna variabler. Etttiotal väl valda variabler räcker för att karaktärisera ett ängs- och betesmarksobjekt påett sammanfattande men ändå nyanserat sätt, och för de flesta experter är det praktisktmöjligt att hantera och väga samman upp till ca tio variabler.3.Antal positiva signalarter är den variabel som experterna lägger störst tyngd vid i sinabedömningar.Den här studien bygger på skrivbordsklassningar. En väsentlig och värdefull uppföljning ärdärför att stämma av resultaten mot fältbaserade bedömningar. En framtida modell skulleockså kunna förbättras om större hänsyn togs till geografiska parametrar och ombedömningsunderlaget utökades med kvalitativ information om arter och naturtyper. Ocksåkulturmiljövärden skulle med fördel kunna inkluderas – natur och kultur hänger i praktikenintimt samman när det gäller odlingslandskapet. De tydliga resultaten som presenteras härantyder dock att förutsättningarna för att utveckla verktyg för att bedöma natur- ochkulturmiljövärden finns. I slutändan kan värderingsverktyg vara till stor hjälp vidsamhällsplanering och beslutsfattande – och möjligheten att kvantifiera naturvärden enligtobjektiva kriterier kan bidra till att öka förtroendet för de prioriteringar, avvägningar ochbedömningar som måste göras inom naturvården.
|
|
