| 1. |
- Stenberg, Erik, 1969-, et al.
(författare)
-
En ny plattform för att lösa bostadsfrågan : En antologi om samverkan kring bo- och byggnadsfrågor
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bakgrund: Hur hamnade vi här (sid 16-28)av Carl-Johan Engström, Kristian Skånberg och Erik StenbergByggandet utgör en stor delav de svenska samhälleligainvesteringarna. Boendet ståri sin tur för den enskilt störstaposten i de flestas hushållsbudget.Detta gör att det sammantagethandlar om mycket stora pengaroch resursflöden kopplade tillhållbarhetsfrågor. Det rör ocksåde miljöer där de flesta människortillbringar merparten av sina liv,med alla de beröringspunkter kringsocial hållbarhet som detta för medsig. Det gör förändringar mycket angelägna.Byggandet: Kolsänka och energiproducentav Victoria Kalén och Erik Stenberg (sid 55-61)Bygg- och fastighetssektorn stårför en stor del av samhälletsutsläpp av växthusgaser. År 2015var de inhemska utsläppen avväxthusgaser ca 11,1 miljonerton koldioxidekvivalenter. Detmotsvarade 18 procent av Sverigestotala utsläpp av växthusgaser.Lägger vi till utsläppen som byggochfastighetssektorn genererarutomlands så blir totalen över 20miljoner ton koldioxidekvivalenter.Boverkets miljöindikatorer visaratt bygg- och fastighetssektornsmiljöpåverkan ökat ytterligaresedan dess. Dessutom kommervia de globala varukedjorna förbyggmaterial ytterligare uppemot 10miljoner ton koldioxidekvivalenter ini den svenska byggprocessen årligen.Ur ett konsumtionsperspektiv äralltså de byggrelaterade utsläppenännu högre.Hela rapporten:En ny plattform för att lösa bostadsfrågan är en antologi skriven av sex författare i samråd med Global Utmanings programråd för Hållbara Städer. Antologin tar avstamp i bostadsfrågan ur ett historiskt perspektiv och belyser frågan utifrån den gemensamma strategin för en hållbara omställning – Agenda 2030. Plattformen hanterar en såväl ekonomisk, som social och miljömässig omställning av ”bostadsfrågan”, det vill säga boendet, byggandet och stadsutvecklingen. Antologin innehåller dels förslaget till plattform för samverkan och dels fem bidrag som konkretiserar problem och utmaningar.
|
|
| 2. |
-
Energismart samhällsplanering
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FFS SPECIAL-skrift som lyfter fram goda exempel på tvärsektoriell energismart samhällsplanering, presenterar olika modeller, angreppssätt och planeringsverktyg som stöd för energismart planering samt kortfattat summerar den svenska delen av SPECIAL samt FFS SPECIAL-teams reflektioner kring projektet och uppmaningar om vad som behöver göras inom den svenska samhällsplaneringen.
|
|
| 3. |
- Engström, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
Special : Samhällsplanering med energiperspektiv
- 2014
-
Ingår i: Plan : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter. - 0032-0560. ; :6, s. 40-45
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Engström, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
Synergier mellan investeringar. : Åtta fallstudier.
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är framtagen för att få en ökad förståelse för hur olika investeringar i Stockholmsregionen påverkar varandra och genom att för-stå det, på sikt få ett mer kraftfullt och samordnat genomförande. Frågor som ställs i studien är bland annat dessa: Vilka synergier finns det mellan olika investeringar och hur kan man utnyttja dem? Kan man stöd-ja privata investeringar genom offent-liga investeringar? Kan man påvisa att offentliga investeringar som gjorts har gett upphov till privata investe-ringar som annars inte skulle ha genomförts? Vad är det som påverkar om en investering ger följdeffekter eller inte?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Engström, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
ÖP-RUP : från svag länk till plattform för utvecklingskraft
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sverige genomgår en samhällsutveckling som ställer nya krav på samhällets organisation och funktion. I takt med att arbetsmarknadsregionerna växer och människors vardagliga livsrum vidgas, ökar behovet av en samhällsplanering som hanterar dessa frågor i ett regionalt perspektiv. Kommunerna har traditionellt haft den centrala rollen i samhällsplaneringen med ansvar för bebyggelseutveckling, offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster, skola. Med de uppgifter som lagts på regionala organ får frågor som daglig pendling, arbetsmarknadens utveckling, etc. däremot sin behandling där. En kostnadseffektiv och ur medborgarsynpunkt ändamålsenlig organisering av skattefinansierade uppgifter och en hållbar samhällsutveckling är därmed beroende av att de kommunala och regionala nivåerna kan samspela. I samtliga administrativa regioner finns idag regionala utvecklingsprogram (RUP). Och inom kommunerna har översiktsplanens (ÖP) strategiska roll för kommunens långsiktiga utvecklingsambitioner ökat. I PBL- respektive Ansvarsutredningen har betydelsen av en bättre funktionell planering lyfts fram. Erfarenheterna visar emellertid att samspelet mellan ÖP och RUP är relativt outvecklat. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför beslutat uppdra åt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) att göra en kunskapsöversikt som visar hur samhällsplaneringen kan ta till vara på utvecklingsmöjligheterna. Arbetsgruppen har bestått av Carl-Johan Engström, Charlotta Fredriksson och Anna Hult. Gruppen står för studien och dess slutsatser. Arbetet har fokuserat på att lyfta fram goda exempel. Processer där man har lyckats skapa gemensam handlingskraft i samspel mellan kommun och region, och likaså intressanta specifika utvecklingsstrategier utifrån lokala och/eller regionala styrkor och svagheter. Med dessa exempel som utgångspunkt förs en diskussion mot bakgrund av andra dokumenterade erfarenheter och forskningsresultat som tillsammans kan ge underlag och idéer för att skapa en bättre dialog mellan kommun och region som grund för strategisk utveckling och för samspelet med staten kring infrastruktursatsningar och regional utvecklingsplanering. En tjänstemannagrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting har följt arbetet med kunskapsöversikten. Kontaktperson har varit Carmita Lundin.
|
|
| 9. |
|
|
