| 1. |
- Persson, Asa, et al.
(författare)
-
Long-term exposure to transportation noise and obesity: A pooled analysis of eleven Nordic cohorts
- 2024
-
Ingår i: ENVIRONMENTAL EPIDEMIOLOGY. - 2474-7882. ; 8:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background:Available evidence suggests a link between exposure to transportation noise and an increased risk of obesity. We aimed to assess exposure-response functions for long-term residential exposure to road traffic, railway and aircraft noise, and markers of obesity. Methods:Our cross-sectional study is based on pooled data from 11 Nordic cohorts, including up to 162,639 individuals with either measured (69.2%) or self-reported obesity data. Residential exposure to transportation noise was estimated as a time-weighted average L-den 5 years before recruitment. Adjusted linear and logistic regression models were fitted to assess beta coefficients and odds ratios (OR) with 95% confidence intervals (CI) for body mass index, overweight, and obesity, as well as for waist circumference and central obesity. Furthermore, natural splines were fitted to assess the shape of the exposure-response functions. Results:For road traffic noise, the OR for obesity was 1.06 (95% CI = 1.03, 1.08) and for central obesity 1.03 (95% CI = 1.01, 1.05) per 10 dB L-den. Thresholds were observed at around 50-55 and 55-60 dB L-den, respectively, above which there was an approximate 10% risk increase per 10 dB L-den increment for both outcomes. However, linear associations only occurred in participants with measured obesity markers and were strongly influenced by the largest cohort. Similar risk estimates as for road traffic noise were found for railway noise, with no clear thresholds. For aircraft noise, results were uncertain due to the low number of exposed participants. Conclusion:Our results support an association between road traffic and railway noise and obesity.
|
|
| 2. |
- Olofsson Bagge, Roger, et al.
(författare)
-
Isolated Hepatic Perfusion With Melphalan for Patients With Isolated Uveal Melanoma Liver Metastases : A Multicenter, Randomized, Open-Label, Phase III Trial (the SCANDIUM Trial)
- 2023
-
Ingår i: Journal of Clinical Oncology. - : American Society of Clinical Oncology (ASCO). - 0732-183X .- 1527-7755. ; 41:16, s. 3042-3050
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: About half of patients with metastatic uveal melanoma present with isolated liver metastasis, in whom the median survival is 6-12 months. The few systemic treatment options available only moderately prolong survival. Isolated hepatic perfusion (IHP) with melphalan is a regional treatment option, but prospective efficacy and safety data are lacking.METHODS: In this multicenter, randomized, open-label, phase III trial, patients with previously untreated isolated liver metastases from uveal melanoma were randomly assigned to receive a one-time treatment with IHP with melphalan or best alternative care (control group). The primary end point was overall survival at 24 months. Here, we report the secondary outcomes of response according to RECIST 1.1 criteria, progression-free survival (PFS), hepatic PFS (hPFS), and safety.RESULTS: Ninety-three patients were randomly assigned, and 87 patients were assigned to either IHP (n = 43) or a control group receiving the investigator's choice of treatment (n = 44). In the control group, 49% received chemotherapy, 39% immune checkpoint inhibitors, and 9% locoregional treatment other than IHP. In an intention-to-treat analysis, the overall response rates (ORRs) were 40% versus 4.5% in the IHP and control groups, respectively (P < .0001). The median PFS was 7.4 months versus 3.3 months (P < .0001), with a hazard ratio of 0.21 (95% CI, 0.12 to 0.36), and the median hPFS was 9.1 months versus 3.3 months (P < .0001), both favoring the IHP arm. There were 11 treatment-related serious adverse events in the IHP group compared with seven in the control group. There was one treatment-related death in the IHP group.CONCLUSION: IHP treatment resulted in superior ORR, hPFS, and PFS compared with best alternative care in previously untreated patients with isolated liver metastases from primary uveal melanoma.
|
|
| 3. |
- Pyko, Andrei, et al.
(författare)
-
Long-Term Exposure to Transportation Noise and Ischemic Heart Disease: A Pooled Analysis of Nine Scandinavian Cohorts.
- 2023
-
Ingår i: Environmental health perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 1552-9924 .- 0091-6765. ; 131:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transportation noise may induce cardiovascular disease, but the public health implications are unclear.The study aimed to assess exposure-response relationships for different transportation noise sources and ischemic heart disease (IHD), including subtypes.Pooled analyses were performed of nine cohorts from Denmark and Sweden, together including 132,801 subjects. Time-weighted long-term exposure to road, railway, and aircraft noise, as well as air pollution, was estimated based on residential histories. Hazard ratios (HRs) were calculated using Cox proportional hazards models following adjustment for lifestyle and socioeconomic risk factors.A total of 22,459 incident cases of IHD were identified during follow-up from national patient and mortality registers, including 7,682 cases of myocardial infarction. The adjusted HR for IHD was 1.03 [95% confidence interval (CI) 1.00, 1.05] per 10 dB Lden for both road and railway noise exposure during 5 y prior to the event. Higher risks were indicated for IHD excluding angina pectoris cases, with HRs of 1.06 (95% CI: 1.03, 1.08) and 1.05 (95% CI: 1.01, 1.08) per 10 dB Lden for road and railway noise, respectively. Corresponding HRs for myocardial infarction were 1.02 (95% CI: 0.99, 1.05) and 1.04 (95% CI: 0.99, 1.08). Increased risks were observed for aircraft noise but without clear exposure-response relations. A threshold at around 55 dB Lden was suggested in the exposure-response relation for road traffic noise and IHD.Exposure to road, railway, and aircraft noise in the prior 5 y was associated with an increased risk of IHD, particularly after exclusion of angina pectoris cases, which are less well identified in the registries. https://doi.org/10.1289/EHP10745.
|
|
| 4. |
- Roswall, Nina, et al.
(författare)
-
Long-term exposure to traffic noise and risk of incident colon cancer : A pooled study of eleven Nordic cohorts
- 2023
-
Ingår i: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 224
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundColon cancer incidence is rising globally, and factors pertaining to urbanization have been proposed involved in this development. Traffic noise may increase colon cancer risk by causing sleep disturbance and stress, thereby inducing known colon cancer risk-factors, e.g. obesity, diabetes, physical inactivity, and alcohol consumption, but few studies have examined this.ObjectivesThe objective of this study was to investigate the association between traffic noise and colon cancer (all, proximal, distal) in a pooled population of 11 Nordic cohorts, totaling 155,203 persons.MethodsWe identified residential address history and estimated road, railway, and aircraft noise, as well as air pollution, for all addresses, using similar exposure models across cohorts. Colon cancer cases were identified through national registries. We analyzed data using Cox Proportional Hazards Models, adjusting main models for harmonized sociodemographic and lifestyle data.ResultsDuring follow-up (median 18.8 years), 2757 colon cancer cases developed. We found a hazard ratio (HR) of 1.05 (95% confidence interval (CI): 0.99–1.10) per 10-dB higher 5-year mean time-weighted road traffic noise. In sub-type analyses, the association seemed confined to distal colon cancer: HR 1.06 (95% CI: 0.98–1.14). Railway and aircraft noise was not associated with colon cancer, albeit there was some indication in sub-type analyses that railway noise may also be associated with distal colon cancer. In interaction-analyses, the association between road traffic noise and colon cancer was strongest among obese persons and those with high NO2-exposure.DiscussionA prominent study strength is the large population with harmonized data across eleven cohorts, and the complete address-history during follow-up. However, each cohort estimated noise independently, and only at the most exposed façade, which may introduce exposure misclassification. Despite this, the results of this pooled study suggest that traffic noise may be a risk factor for colon cancer, especially of distal origin.
|
|
| 5. |
- Thacher, Jesse D., et al.
(författare)
-
Exposure to long-term source-specific transportation noise and incident breast cancer : A pooled study of eight Nordic cohorts
- 2023
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 178
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Environmental noise is an important environmental exposure that can affect health. An association between transportation noise and breast cancer incidence has been suggested, although current evidence is limited. We investigated the pooled association between long-term exposure to transportation noise and breast cancer incidence.Methods: Pooled data from eight Nordic cohorts provided a study population of 111,492 women. Road, railway, and aircraft noise were modelled at residential addresses. Breast cancer incidence (all, estrogen receptor (ER) positive, and ER negative) was derived from cancer registries. Hazard ratios (HR) were estimated using Cox Proportional Hazards Models, adjusting main models for sociodemographic and lifestyle variables together with long-term exposure to air pollution.Results: A total of 93,859 women were included in the analyses, of whom 5,875 developed breast cancer. The median (5th–95th percentile) 5-year residential road traffic noise was 54.8 (40.0–67.8) dB Lden, and among those exposed, the median railway noise was 51.0 (41.2–65.8) dB Lden. We observed a pooled HR for breast cancer (95 % confidence interval (CI)) of 1.03 (0.99–1.06) per 10 dB increase in 5-year mean exposure to road traffic noise, and 1.03 (95 % CI: 0.96–1.11) for railway noise, after adjustment for lifestyle and sociodemographic covariates. HRs remained unchanged in analyses with further adjustment for PM2.5 and attenuated when adjusted for NO2 (HRs from 1.02 to 1.01), in analyses using the same sample. For aircraft noise, no association was observed. The associations did not vary by ER status for any noise source. In analyses using <60 dB as a cutoff, we found HRs of 1.08 (0.99–1.18) for road traffic and 1.19 (0.95–1.49) for railway noise.Conclusions: We found weak associations between road and railway noise and breast cancer risk. More high-quality prospective studies are needed, particularly among those exposed to railway and aircraft noise before conclusions regarding noise as a risk factor for breast cancer can be made.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Strategi för bedömning av hälsopåverkan av trafikbuller i Sveriges befolkning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en strategi för att bedöma och kvantifiera hälsopåverkan av trafikbuller i Sveriges befolkning utifrån nationella beräkningar av antalet exponerade och aktuell evidensbaserad kunskap om samband mellan trafikbuller och hälsa. Uppdraget har utförts i nära samarbete med Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet som ansvarat för att ta fram underlag för att planera framtida nationella kartläggningar av bullerexponering vid Sveriges bostäder lämpade för att bedöma hälsorisker knutna till exponeringen. Uppdraget syftade även till att bedöma den nationella bullerkartläggningens tillämpningsområden.Att på regelbunden basis göra nationella kartläggningar av trafikbuller och dess hälsopåverkan med en standardiserad och reproducerbar metodik är viktigt som underlag för bedömningar av trafikbuller som folkhälsoproblem. En rekommendation är att kartläggningarna görs minst vart femte år. Vid beräkning av hälsopåverkan bör särskild hänsyn tas till Världshälsoorganisationens (WHO) hälsobaserade riktvärden för trafikbuller som inneburit en skärpning jämfört med tidigare värden.Beslut om vilka hälsoutfall som ska inkluderas i beräkningar av hälsopåverkan av trafikbuller bör baseras på aktuell vetenskaplig evidens om föreliggande orsaks- och exponering-responssamband. En rekommendation är att primärt beräkna hälsopåverkan utifrån de utfall som bedömts ha en hög eller måttlig vetenskaplig evidens, vilket i nuläget innefattar allmän störning och sömnstörning för samtliga trafikslag, samt ischemisk hjärtsjukdom och stroke i relation till vägtrafikbuller. Den totala hälsopåverkan är dock sannolikt större och kan komma att öka när evidensen stärks för ytterligare hälsoutfall.
|
|
| 7. |
- Bergström, Petra, et al.
(författare)
-
Herpes Simplex Virus 1 and 2 Infections during Differentiation of Human Cortical Neurons
- 2021
-
Ingår i: Viruses-Basel. - : MDPI AG. - 1999-4915. ; 13:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Herpes simplex virus 1 (HSV-1) and 2 (HSV-2) can infect the central nervous system (CNS) with dire consequences; in children and adults, HSV-1 may cause focal encephalitis, while HSV-2 causes meningitis. In neonates, both viruses can cause severe, disseminated CNS infections with high mortality rates. Here, we differentiated human induced pluripotent stem cells (iPSCs) towards cortical neurons for infection with clinical CNS strains of HSV-1 or HSV-2. Progenies from both viruses were produced at equal quantities in iPSCs, neuroprogenitors and cortical neurons. HSV-1 and HSV-2 decreased viability of neuroprogenitors by 36.0% and 57.6% (p < 0.0001), respectively, 48 h post-infection, while cortical neurons were resilient to infection by both viruses. However, in these functional neurons, both HSV-1 and HSV-2 decreased gene expression of two markers of synaptic activity, CAMK2B and ARC, and affected synaptic activity negatively in multielectrode array experiments. However, unaltered secretion levels of the neurodegeneration markers tau and NfL suggested intact axonal integrity. Viral replication of both viruses was found after six days, coinciding with 6-fold and 22-fold increase in gene expression of cellular RNA polymerase II by HSV-1 and HSV-2, respectively. Our results suggest a resilience of human cortical neurons relative to the replication of HSV-1 and HSV-2.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Sömnstörningar från flygbuller i en svensk kontext
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2019 genomförde Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet på uppdrag av Naturvårdsverket en förstudie rörande sömnstörningar från flygbuller. Syftet med förstudien var att ta fram en utvecklad bakgrundsbeskrivning rörande sömnstörningar från flygbuller samt en synopsis och projektbeskrivning för en fortsatt utredning av frågan. Den fortsatta utredningen avsågs redogöra för kunskapsläget om risker för sömnstörningar från flygbuller i en svensk kontext, med svenska bullermått och med svenska förutsättningar rörande ljudisolering i byggnader, flygplatsers storlek och urbaniseringsgrad.Den föreliggande rapporten inleds med en allmän kunskapsöversikt av flygbullers inverkan på sömnen som till övervägande del baseras på resultat från förstudien. Därefter görs en översyn av möjligheterna att ta fram en metod att estimera LAmax utifrån kännedom om Lnight, samt det omvända förhållandet (se bilaga 1, Relationer mellan ljudmåtten LAmax och Lnight vid bullerexponering från flygtrafik vid svenska flygplatser). Detta är ett underuppdrag till huvudstudien som har genomförts av Ulf Tengzelius vid Aurskall Akustik och KTH. Vidare görs en analys av förhållanden runt svenska flygplatser avseende byggnadsbeståndets ljudstandard, flygplatsers storlek och urbaniseringsgrad. Uppdraget att analysera ljudstandarden i byggnadsbeståndet runt svenska flygplatser har genomförts av Christian Simmons, Simmons Akustik AB (se bilaga 2, Ljudisolering mot flygbuller - Bedömning av bostäder runt svenska flygplatser). Efter detta görs en detaljerad genomgång av de forskningsstudier som ligger till grund för WHO:s slutsatser om samband mellan flygbuller och sömnstörningar, inklusive risk för uppvaknanden och sömnstadieförändringar, påverkan på blodtryck och hjärtfrekvens, motilitet (kroppsrörelser) samt självrapporterad sömnstörning. Mer långtgående effekter av sömnstörningar på hjärt-kärlsystemet och metabol påverkan har bedömts ligga utanför ramen för detta uppdrag och berörs därför inte annat än i den allmänna kunskapsöversikten. I rapportens sista avsnitt beskrivs kunskapsläget om skillnader i hälsopåverkan mellan olika trafikslag som skulle kunna motivera en strängare hållning vad gäller flygbuller gentemot övriga trafikslag.KunskapsöversiktBaserat på nuvarande kunskapsunderlag om flygbuller och sömn finns god evidens för att flygbuller påverkar sömnen, och därmed hälsan, på många olika sätt. Vad gäller omedelbara effekter ses ökningar i antalet uppvakningar och sömnstadieförändringar från maximalnivåer inomhus i sovrummet på 38 dB. Även för motilitet, dvs. kroppsrörelser, ses tydliga exponering-responssamband med start från cirka 32 dB LAS,max inomhus. Vad gäller effekter på blodtryck och hjärtfrekvens finns ingen tröskelnivå angiven i litteraturen men ökningar i blodtryck och hjärtfrekvens har setts från cirka 35 dB LAF,max. Till viss del kan man vänja sig vid ljud så att man inte vaknar lika lätt om man är van vid ljudmiljön, men de fysiologiska förändringarna, dvs. påverkan på stresshormoner, blodtryck och hjärtfrekvens, kvarstår även vid långvarig exponering. Det finns även tydliga samband mellan bullernivån från flygtrafik utomhus vid bostaden och andelen allvarligt sömnstörda till följd av flygbuller i befolkningen. Ca 11 procent anger att de är mycket sömnstörda vid en ljudnivå på 40 dB Lnight. Långvariga effekter av flygbuller på hjärt-kärlsystemet och metabola utfall har studerats i begränsad utsträckning men det finns studier som visar samband med t.ex. högt blodtryck, hjärtinfarkt och bukfetma. Det är oklart vilken medierande effekt bullerorsakad sömnpåverkan har på dessa samband.Slutsatser om möjligheterna att ta fram en metod för omräkning från Lnight till LAmaxI internationella forskningsstudier används ofta EU-måtten Lden, eller dess grundkomponenter Lday, Levening och Lnight, för att kvantifiera bullerexponering från flygtrafik. I Sverige däremot är det vanligare att använda LAmax, vilket i många fall gör det svårt att översätta resultat från t.ex. andra europeiska studier till en svensk kontext. Omräkningar mellan LAmax och Lnight har många osäkerhetsfaktorer. Till att börja med är ljudnivåmått/indikatorer som dessa framtagna i syfte att representera olika aspekter av ljudmiljön och därmed inte direkt jämförbara utan snarare etablerade för att tillsammans kunna ge mer heltäckande information av bullerhändelser. Slutsatsen från denna undersökning är att det finns en möjlighet att anta ett samband mellan LAmax och Lnight utifrån antaganden om faktorer såsom 1) avstånd mellan mottagare och flygplan, 2) flygplanstyper, 3) antal överflygningar och dess fördelning över dygnet, samt 4) LAmax och LAE-bullerdata för ingående flygplanstyper. Dock infinner sig svårigheter att tolka och nyttja den här typen av estimat då vi inte har att göra med ett 1:1-samband mellan Lnight och LAmax utan istället tvingas införa ett flervariabel-beroende. Resultaten från denna rapport bör utvärderas och ställas mot den tänkta användningen och vad en implementering av metoden skulle kunna ge.Ljudstandard i bostadsbeståndet, flygplatsers storlek och urbaniseringsgrad i SverigeUnderutredningen av ljudstandard i bostadsbeståndet runt svenska flygplatser i den föreliggande undersökningen gör gällande att den A-vägda ljudnivåskillnaden (ΔLA,C4) mellan frifältsnivåer utomhus och medelljudnivåer inomhus bör ligga i intervallet 30–35 dBA, det vill säga minst 5 dBA högre än vad som ofta antas som schablonvärde i internationella bullerkartläggningar (25 dBA). I en mindre andel av husen, där tätnings- och glasningslister runt fönster inte underhållits eller där andra bulleråtgärder inte har vidtagits, kan värdet ligga 5–8 dB lägre. Swedavias åtgärdsprogram har dock lett till att de flesta bostadshus nära de större flygplatserna har inte maximalnivåer över 45 dBA inomhus. Det bör påpekas att dessa beräkningar innehåller osäkerheter avseende relevans för hälsoeffekter. Till exempel sågs i en nyligen genomförd undersökning i Stockholms län (baserad på Miljöhälsoenkät 2015) ingen tendens till att folk i Sverige störs mindre av flygbuller vid en viss fasadbullernivå än i studier från andra länder (Eriksson m. fl. 2020).Majoriteten av de svenska flygplatserna där det bedrivs linjefart och/eller chartertrafik (statliga, kommunala och privata) har färre än 20 000 flygrörelser per år, vilket i ett internationellt sammanhang får betraktas som mindre flygplats. Störst är Stockholm-Arlanda flygplats med ca 230 000 flygrörelser årligen, följt av Göteborg-Landvetter (ca 70 000 flygrörelser), Stockholm-Bromma (ca 56 000 flygrörelser) och Malmö flygplats (ca 38 000 flygrörelser). Medelvärdet för svenska flygplatser var år 2019 ca 17 000 flygrörelser (notera: Innan Corona-pandemin). Vad gäller urbaniseringsgrad är befolkningstätheten överlägset högst runt Bromma flygplats med 5 203 invånare per km2 . Bromma saknar dock i princip flygtrafik nattetid vilket begränsar inverkan på sömnproblem, även om det kan förekomma störningar i form av försvårad insomning och förtidigt uppvaknande kopplat till överflygningar under morgon och kväll och från ambulansflyg nattetid. Bland övriga flygplatser där det bedrivs någon form av nattrafik är befolkningstätheten låg (mellan 19 och 149 invånare/ km2 ). Medelvärdet i kommuner runt svenska flygplatser var 184 invånare/km2 ).Slutsatser om hur de internationella forskningsresultaten ska tolkas i en svensk kontextUtifrån ovanstående förutsättningar kan man dra följande slutsatser om sambandens giltighet i en svensk kontext: Sambandet mellan flygbuller och uppvaknanden/sömnstadieförändringar baseras på ljudnivån inomhus och påverkas således inte av bostädernas ljudstandard, annat än att man vid uppskattningar om risker bör utgå ifrån ljudnivåer som förekommer i det svenska bostadsbeståndet. I Sverige tillämpas riktvärdet 70 dB LAmax utomhus för flygbuller. Med rådande byggnadsstandard där en fasadreduktion på ~25–35 dB förväntas, beroende på om bostaden underhållits och bulleråtgärdats eller ej, motsvarar det en ljudnivå på 35–45 dB LAmax inomhus. Detta ger en sannolikheten att vakna eller övergå i ytlig sömn mellan 0,1 och 1,8 procent (tabell 1) (Basner och McGuire 2018, Basner m. fl. 2006). Författarna till studien poängterar dock att dessa sannolikheter kan vara underskattade då analysen baseras på i huvudsak friska personer utan någon form av underliggande sömnproblem. Flygplatsen Köln-Bonn, där studien genomfördes, är något mindre än Stockholm Arlanda flygplats men har en högre urbaniseringsgrad.Sambandet mellan flygbuller och blodtryck och hjärtfrekvens baseras även det på ljudnivån inomhus och påverkas därmed inte av bostäders ljudstandard. I den så kallade HYENA-studien ingick försökspersoner boende runt Bromma och Arlanda flygplats som uppvisade små men statistiskt säkerställda ökningar av blodtrycket kopplat till en flygbullerhändelse liknande dem vid övriga studerade populationer runt flygplatserna Heathrow, Malpensa och Aten (Haralabidis m. fl. 2008). För blodtryck finns inga exponering-responssamband framtagna men effekter på blodtrycket kan väntas från ljudnivåer inomhus på 35 dB LAF,max. Vad gäller hjärtfrekvens är evidensen i dagsläget för svag för att dra säkra slutsatser.För motilitet ses ökningar kopplat till flygbuller från ljudnivåer på ca 32 dB LAS,max inomhus (Passchier-Vermeer m. fl. 2002). Vid ljudnivåer i det svenska bostadsbeståndet (35–45 dB LAmax) kan man förvänta sig små ökningar i motiliteten med upp till ca 1,5 % ökad risk. Studien om motilitet baserar sig på data från
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Roswall, Nina, et al.
(författare)
-
Long-Term Exposure to Transportation Noise and Risk of Incident Stroke : A Pooled Study of Nine Scandinavian Cohorts
- 2021
-
Ingår i: Journal of Environmental Health Perspectives. - : National Institute of Environmental Health Sciences (NIEHS). - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 129:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Transportation noise is increasingly acknowledged as a cardiovascular risk factor, but the evidence base for an association with stroke is sparse.Objective: We aimed to investigate the association between transportation noise and stroke incidence in a large Scandinavian population.Methods: We harmonized and pooled data from nine Scandinavian cohorts (seven Swedish, two Danish), totaling 135,951 participants. We identified residential address history and estimated road, railway, and aircraft noise for all addresses. Information on stroke incidence was acquired through linkage to national patient and mortality registries. We analyzed data using Cox proportional hazards models, including socioeconomic and lifestyle confounders, and air pollution.Results: During follow-up (median=19.5y), 11,056 stroke cases were identified. Road traffic noise (Lden) was associated with risk of stroke, with a hazard ratio (HR) of 1.06 [95% confidence interval (CI): 1.03, 1.08] per 10-dB higher 5-y mean time-weighted exposure in analyses adjusted for individual- and area-level socioeconomic covariates. The association was approximately linear and persisted after adjustment for air pollution [particulate matter (PM) with an aerodynamic diameter of ≤2.5μm (PM2.5) and NO2]. Stroke was associated with moderate levels of 5-y aircraft noise exposure (40–50 vs. ≤40 dB) (HR=1.12; 95% CI: 0.99, 1.27), but not with higher exposure (≥50 dB, HR=0.94HR; 95% CI: 0.79, 1.11). Railway noise was not associated with stroke.Discussion: In this pooled study, road traffic noise was associated with a higher risk of stroke. This finding supports road traffic noise as an important cardiovascular risk factor that should be included when estimating the burden of disease due to traffic noise.
|
|
