| 1. |
- Bröms, Tina
(författare)
-
Rektorns beslutsfattande om skolans organisation : Navigering utifrån beslutslogiker i oländig terräng
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the past several years, there has been a greater demand for accountability of principal´s for the education they provide. Through the Education Act (SFS 2010:800), the Swedish parliament has increased the regulation and clarification of the principal´s responsibility in several areas, for example the responsibility to decide on the school’s internal organization. This thesis takes an interest for the principal´s decision-making, more accurately the aim is to develop knowledge about the principal´s decision-making through logics of decisions (Brunsson & Brunsson, 2017). The concept of logics of decisions is central in this study and are used as an analytical framework to understand and explain how the principal make decision about the internal school organization. Through a reflexive research process (Alvesson & Sköldberg, 2017) the aim is explored thorough three methods: a survey, observations and interviews (Creswell). The results demonstrate thorough logics of decisions that even if principal´s experience mandate, legitimacy and authority, they have a limited room for action options in their decision-making. In the discussion, I argue from a decision-theory perspective that the state, the school board, the staff and the local community essentially control the principal preferences. The legal regulations make the logic of appropriateness with its focus on laws and regulations visible in decision-making. Since the legal regulations are governed by a rationality where there is a best way for the principal to make decision, the logic of imitation will also appear in the decision-making. I also argue that the logic experimentation which is rather invisible in the principal decision-making possibly create at different way for decision-making from those that dominate today. The logic of experimental can become a means of critical examination in the principal own decision-making and practice. Overall, the thesis theoretical contribution is to use a decision-theoretic perspective through the conceptualization of logics of decisions to provide new dimensions of the principal´s decision-making in a context where it has not been used before, the school context.
|
|
| 2. |
- Nihlfors, Elisabet, 1952-
(författare)
-
Förskolan lägger grunden för demokratin
- 2023
-
Ingår i: Den utbildningsvetenskapliga kärnan för förskolan. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127464872 ; , s. 32-52
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Nihlfors, Elisabet, et al.
(författare)
-
Rektor i förskolan : en viktig länk i utbildningskedjan
- 2023. - 3
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förskolan har en lång historia, men det var först för drygt 20 år sedan som förskolan blev en del av utbildningspolitiken. Den här boken bygger på omfattande empiri från fyra nationella undersökningar gjorda mellan 2012 och 2021 där vi kan följa professionsutvecklingen hos förskolans rektorer. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel reviderats och uppdaterats.Resultaten av undersökningarna visar bland annat att förskolans rektorer har höga krav på sig själva och numera också på sin huvudman. Idag deltar de flesta barn i förskolans läroplansstyrda verksamhet och förskolan är både en viktig och självklar del utbildningskedjan. Trots detta anser nästan en tredjedel av förskolans rektorer att förskolan prioriteras lägre än skolan i olika beslutsstrukturer.De fyra nationella undersökningarna möjliggör jämförelser över tid. Där framkommer bl.a. att rektorerna känner sig säkrare i sin roller 2021 än 2012 och att den senaste läroplanen har bidragit positivt till förskolans utveckling. Utifrån den sista enkäten redovisas också rektorernas syn på sin situation under pandemin.Undersökningarna ger intressanta bilder av hur förskolans rektorer upplever sitt uppdrag och deras olika förutsättningar för att genomföra uppdraget på ett framgångsrikt sätt. Författarna gör jämförelser med rektorerna i skolans uppfattningar, vilket gör det möjligt att diskutera likheter och skillnader i skolledarnas arbete. Elisabet Nihlfors, professor em. i pedagogik med inriktning mot ledarskap, Uppsala universitet. Linda Jervik Steen, doktorand i statsvenskap, Umeå Universitet. Olof Johansson, senior professor i statsvetenskap, Umeå universitet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eilard, Håkan, 1964-
(författare)
-
Styrning av skolan genom statliga sanktioner : Verkningar för rektorn av den skärpta tillsynen
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolan är en av välfärdssamhällets viktigaste institutioner. Den lyfts fram i den politiska debatten som möjliggörare för att varje enskilt barn ska utveckla sin unika egenart och förmåga att delta i samhällslivet. Skolan ska också bidra till att över tid upprätthålla de demokratiska värderingar som samhället vilar på.Tillsyn är ett av de verktyg staten använder för att styra skolan. Sedan 1990-talet har tillsynen utökats från en obefintlig till en välorganiserad verksamhet som idag bedrivs i en myndighet med över 450 anställda. En annan förändring är den juridifiering av tillsynen som bland annat innebär att rättsliga sanktioner används för att få skolor och huvudmän att vidta åtgärder efter påpekanden vid inspektion. Under denna period har samtidigt rektorns ansvar och professionella friutrymme betonats som avgörande för skolors framgång. Även huvudmännens uppdrag att utifrån de nationella målen för skolan skapa förutsättningar för rektorers arbete har givits ett betydande utrymme.I avhandlingen analyseras hur statens styrning, genom Skolinspektionens ingripanden med sanktioner, påverkar den lokala styrningen och ledningen av skolan, vilket utforskas både utifrån rektorns och huvudmannens perspektiv. Till grund för analysen ligger intervjuer och dokumentstudier på tre fallskolor som efter att inspektion fått olika former av sanktioner. I en dokumentstudie analyseras också en rad skärpningar av tillsynen som gjorts sedan 2015.
|
|
| 7. |
- Nihlfors, Elisabet, 1952-
(författare)
-
Folkbildning för att främja demokratin
- 2022
-
Ingår i: Sällskapet för folkundervisningens befrämjande. - Stockholm : SFUB & Förlaget Näringslivshistoria. - 9789198516180 ; , s. 125-139
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Nordholm, Daniel, et al.
(författare)
-
Perceptions on the Local School and Further education : A Rural School Leader’s Perspective
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Routledge. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 66:1, s. 150-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to analyze the perceptions on the local school and further education in the local community from a school leader’s perspective. Another aim is to explore characteristics of sparsely populated rural areas. Data were derived from a survey on Swedish school leaders (n = 1,270). The results show significant variances between four municipality types – the local school and further education are, according to the school leaders, generally valued highest in the large cities and lowest in sparsely populated rural municipalities. The article also reveals certain details of sparsely populated rural areas, for instance, a different type of expectation but also value of the local school, and well-developed collaborations between the schools and the local community. Furthermore, low expectations on the local school is also voiced by school staff. These nationwide results contribute to ongoing discussions on school leadership and education in the Scandinavian countries.
|
|
| 9. |
- Nordholm, Daniel, et al.
(författare)
-
Sense-making of autonomy and control : Comparing school leaders in public and independent schools in a Swedish case
- 2022
-
Ingår i: Journal of educational change. - London : Springer. - 1389-2843 .- 1573-1812. ; 23:4, s. 497-519
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyses how school leaders depict their autonomy and how they make sense of the relationship between autonomy and control. Attention is drawn to three leadership focuses: the pedagogical direction of the school, decision-making over the internal organisation, and school improvement work. The article integrates survey data on Swedish school leaders (n = 1286). In addition, two theoretical categories were applied in the qualitative data analysis to explore how school leaders and local education authorities and its independent counterpart make sense of the relationship between autonomy and control: technical sense-making (TSM) and critical reflective learning. The findings showed that school leaders, both in public and independent schools, experienced a rather high degree of autonomy within the three focuses. The findings also indicated that school leaders in independent schools experienced a higher degree of autonomy regarding the pedagogical direction of the school and school improvement work. However, the effect sizes were low, indicating that the results must be considered with caution. The qualitative data analysis, in turn, revealed an overall emphasis on TSM among school leaders both in public and independent schools, reducing the possibilities for a novel and vibrant leadership. Based on these results, the article concludes that autonomy could constitute an important prerequisite for school leadership, but making sense of the relationship between autonomy and control stands out as even more important for successful school improvement.
|
|
| 10. |
|
|
