| 1. |
- Mosesson, Matts, 1948-, et al.
(författare)
-
KARTLÄGGNING : av personer med ekonomiskt bistånd september-oktober 2005
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledning Föreliggande rapport kan uppfattas som ”gammal” redan innan den kommit till stånd. Kartläggningen är gjord i september-oktober 2005, och en del av de personer som kartläggs är sannolikt inte längre aktuella för ekonomiskt bistånd. Men det är inte i första hand för resultaten av själva kartläggningen som rapporten är intressant, utan för att den utgör en beskrivning av ett arbete för att utveckla en kunskap om vilka människor det är som får ekonomiskt bistånd, vilka behov de har och vilka insatser de blir föremål för. Hur ska man få en samlad bild av det arbete som utförs vid olika avdelningar inom socialtjänsten? Under drygt ett decennium har diskussionen om, och kraven på ett mer kunskapsbaserat socialt arbete varit föremål för en stor uppmärksamhet. Denna debatt har tagit många utgångspunkter. Antingen har det handlat om professionens utveckling eller om klienternas/brukarnas rätt till insatser som kan påvisas ha positiva effekter. Forskningen hade inte så många studier om olika insatsers effekter i Sverige, men en del utländska studier visade att en del insatser till och med hade negativa effekter (McCord 1978, Dishion mfl 1999). För att stärka utvecklingen och utvärderingen av metoder inom det sociala arbetet inrättades FoU-enheter lokalt, och nationellt inrättades vid Socialstyrelsen 1993 Centrum för utvärdering av socialt arbete, CUS (Börjeson 2005). År 2001 fick CUS regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsprogram, Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Programmet skulle genomföras under en treårsperiod med ett ekonomiskt stöd på 50 miljoner kronor (Socialstyrelsen 2004). En del av utvecklingsprogrammet skulle genomföras i form av s.k. fullskaleprojekt, eller socialtjänstuniversitet. Tanken byggde på att ett antal kombinationstjänster från socialtjänsten och universitetet skulle arbeta med kunskapsutveckling. I Växjö bildades Sociorama som ett samarbete mellan universitetet och länets kommuners socialtjänst (Salonen red. 2005). Under samma period startade vid Växjö universitet, IVOSA, ett arbete med att utveckla ett forskningsprojekt för att undersöka vilken typ av insatser för unga arbetslösa med försörjningsproblem som hade den bästa effekten. Den experimentella studien skulle genomföras som en ”multi-site” studie (ett flertal orter skulle samtidigt genomföra studien på samma sätt). Växjö kommun utsågs till att vara pilot-kommun där studien skulle testas. För att kunna följa de som skulle ingå i studien, behövdes ett instrument som kunde följa individens utveckling i förhållande till de insatser som erbjöds. Detta utvecklingsarbete blev upprinnelsen till den studie som presenteras här. Forskningsprojektet kom aldrig till stånd, då det inte lyckades få finansiering från de statliga forskningsråden. Men det finns ett stort intresse att ta tillvara erfarenheter och att vidareutveckla instrument för både forskning och som ”verktyg” i det dagliga arbetet inom socialtjänsten. Föreliggande rapport skall framför allt ses som ett led i ett utvecklingsarbete. Målet är att utveckla stabila instrument som kan fungera både för att följa en utveckling på individnivå, men också följa en verksamhet för att kunna utvärdera olika insatsers framgångar. De ska även vara så generella att de kan leverera data till nationella sammanställningar och analyser. Inom framför allt missbruksbehandling använder man sig redan av instrument som ASI, ADDIS, DOK, ADAD, MAPS, Dur eller andra.. De är utvecklade för att kartlägga behov och kunna följa förändringar. I det fortsatta utvecklingsarbetet kommer vi att arbeta för ett integrerat instrument med beprövade instrument som bas. Inom Växjö kommun pågår liknande arbete vid Familjehuset och på Kampen. Under hösten ämnar vi (FoU Välfärd i Södra Småland, Sociorama och Växjö kommun) samordna de olika arbetena. Dessutom 4 samarbetar vi med Socialstyrelsen, IMS (Institutet för utveckling av Metoder i Socialt arbete, före detta CUS) och Stockholms stad. I IMS nyhetsbrev nummer 2, 2007 från 14 juni blir det tydligt vilket intresse det i dag ägnas åt bedömningsinstrument (www.socialstyrelsen.se/IMS). Temanumret har rubriken ”Kan man mäta en människa” och ägnas åt standardiserade bedömningsinstrument. Instrument som blir nödvändiga för att utveckla ett kunskapsbaserat socialt arbete och evidensbaserade metoder. I föreliggande rapport påvisas att man på ett enkelt sätt kan få en samlad bild av personer med behov av försörjningsstöd. Men den visar framför allt att det är områden vi inte uppmärksammar genom att traditionellt begränsa oss till frågor om utbildning, arbete, bostad, försörjning etc. Vad vi behöver inrikta utvecklingsarbetet mot är att få mer kunskap om det som ”ligger runt individen”. Hur ser nätverket ut runt individen? Vilka kontakter eller engagemang finns till föreningar och frivilligorganisationer? Vilka resurser och erfarenheter har individen i en bredare mening (ett CV beskriver oftast bara formell kompetens)? Att satsa på ett fortsatt utvecklingsarbete för att skapa bl.a. instrument för att kartlägga vad det är för arbete som bedrivs vid olika enheter, vilka individer som är föremål för insatser, och för att skapa verktyg som individen och handläggaren kan använda för att kunna bedöma att insatserna verkar i en positiv riktning, måste ses som ett prioriterat område för att utveckla ett kunskapsbaserat socialt arbete (Denvall & Vinnerljung red. 2006). För att nå ett verkligt brukarinflytande måste det finnas både kunskap om och systematiska metoder för att tillvarata brukarens kunskaper, erfarenheter och intressen. I ett nära samarbete mellan handläggare, brukare, forskare, utbildning och politiska företrädare finns förutsättningar för ett socialt arbete där alla resurser tas tillvara. I Kronobergs län har vi kanske en unik möjlighet genom det nära samarbetet genom FoU Välfärd i Södra Småland/Sociorama med intressenter från kommuner, brukarorganisationer, universitet, utbildning och praktik. Matts Mosesson FoU-ledare, FoU Välfärd i Södra Småland
|
|
