| 1. |
- Paju, Jaan, 1967-
(författare)
-
Suveränitetserosion? : Om EU-rättens påverkan på nationella sociala trygghetsmodeller; särskilt Sverige
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan som avhandlingen Suveränitetserosion? ställer är om den fortsatta utvecklingen ska vara för EU att lagstifta om eller om den, som den till övervägande del varit de senaste femtio åren, ska fortsätta utvecklas av EU-domstolen.Medlemsstaternasnationella sociala trygghetssystem är inte, och kan inte vara, opåverkade i ett unionsrättsligt sammanhang. Det rättsliga landskapet år 2015 ser markant annorlunda ut än 1958 års med enbart fokus på en inre marknad. Dagens landskap kännetecknas istället av tre, var för sig fristående unionsrättsliga krafter. Man har numera, utöver den inre marknadens rättsliga mekanismer, att beakta unionsmedborgarskapet men även rättighetsstadgan. Det rör sig om en, initialt, lagstiftningsledd utveckling som lett till tre parallellt verkande krafter som samverkar, förstärker, försvarar men också förändrar uppfattningen om det unionsrättsliga samarbetet genom en samordning av medlemsstaternas sociala trygghetssystem.I krisens kölvatten, men också genom östutvidgningen av EU, har det uppstått ökade skillnader i ekonomiskt och socialt välstånd inom EU. Samtidigt talar EU fortsatt om unionen som en social marknadsekonomi. Mot denna bakgrund har spänningsfälten mellan fri personrörlighet, solidaritet och hållbara sociala trygghetssystem accentuerats.Avhandlingen analyserar särskilt det svenska sociala trygghetssystemet i ljuset av unionsrätten. Avhandlingen illustrerar här på ett tydligt sätt de utmaningar nationella välfärdsmodeller ställs inför när dessa exponeras mot unionsrätten. Den svenska modellen har påverkats i hög grad men några radikala förändringar av förmånerna eller en tendens mot fler arbetsbaserade förmåner har ännu inte skett. Istället kan man skönja en strukturell eftersläpning vad gäller att tillämpa gällande EU-rätt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Edwardsson, Eva, et al.
(författare)
-
European Legal Method in Denmark and Sweden Using Social Science Theory and Methodology to Describe the Implementation of EU Law
- 2013
-
Ingår i: European Law Journal. - : Wiley. - 1351-5993 .- 1468-0386. ; 19:3, s. 364-381
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents data from a study in which national bureaucrats working in the fieldsof taxation and food law in Sweden and Denmark are asked which legal sources and methods ofinterpretation they use when implementing EU law. The purpose is to contribute to the discussion about European legal method by using social science methodology. National agencies and authorities in the fields of taxation and food law face a multilayered' or multiprincipal' reality in which there is room for policy choices. The answers given by the interviewees speak of a plurality of legalsources, a situation where bureaucrats are becoming reluctant lawmakers instructing others on howEU law is to be applied and where bureaucrats find it necessary to found their decisions on what colleagues within the authority or from other Member States have said about how EU law should be applied.
|
|
| 4. |
- Edwardsson, Eva, 1964-
(författare)
-
Domstolsprövning av förvaltningsbesluts lämplighet
- 2009
-
Ingår i: Regeringsrätten 100 år. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789176787380 ; , s. 97-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish administrative courts as the main rule perform a full review of administrative authorities' decisions. In other European countries, courts normally perform only a legality review. The author discusses why this is so and evaluates arguments pro et contra a reform.
|
|
| 5. |
- Edwardsson, Eva, 1964-
(författare)
-
Domstolsprövning av marknadsrelaterad lagstiftning : Underlagsrapport till Konkurrensverkets rapport Åtgärder för bättre konkurrens
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Domstolsprövningen av marknadsrelaterade mål är i Sverige uppdelad på samtliga tre domstolsslag: allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstolen Marknadsdomstolen. Skälet till den fragmentiserade ordningen ligger främst i de val som träffades av lagstiftaren i början av 1950-talet. Förutsättningarna har idag ändrats. En mer enhetlig instansordning förespråkas tillsammans med en övergång från en generell lämplighetsprövning av myndighetsbeslut till en laglighetsprövning.
|
|
| 6. |
- Edwardsson, Eva, 1964-
(författare)
-
Judicial Review in Economic Regulation and Competition Law in Sweden
- 2009. - 1
-
Ingår i: National Courts and the Standard of Review in Competition Law and Economic Regulation. - Groningen : Europa Law Publishing. - 9789089520012 ; , s. 227-239
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The article analyses the interaction - or the lack of interaction - between EU Law and judicial review in Sweden, especially in the area of the standard of review in competition law and economic regulation law.
|
|
| 7. |
- Edwardsson, Eva, 1964-
(författare)
-
EU-rätten och juristutbildningen
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; Jubileumsnummer 2008, s. 21-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras om den europarättsliga eller EG/EU-rättsliga utbildningen inom ramen för juristprogrammet i Sverige är tillräckligt effektiv. I artikeln redovisas en undersökning om den ungefärliga omfattningen, räknat i högskolepoäng, av EU-rättsliga moment på utbildningarna i Örebro, Umeå, Göteborg, Stockholm, Lund och Uppsala. I artikeln argumenterar författaren för att alla jurister måste behärska EU-rätt lika väl som svensk rätt efter genomgången grundutbildning, men att så inte är fallet idag.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Edwardsson, Eva, 1964-
(författare)
-
Susanne St Clair Renard : fri rörlighet för tjänster - tolkning av artikel 49 EGF
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :3, s. 825-834
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Susanne St Clair Rendard för fram ett förslag om en differentierad tolkningsmodell av artikel 49 EG om fri rörlighet för tjänster. Modellen är användbar, även om det inte är lätt att utläsa det ur varje enskild dom från EG-domstolen. Det ligger ett stort värde i att det förs fram den självständiga åsikten att de fyra friheterna kanske inte alls går mot en gemensam tolkningsmodell, utan en disparat rättspraxis kommer att fortsätta utgöra gällande rätt. På det som Susanne St Clair Renard kallar tjänstestödjande rättsområden verkar det bäst att göra som författaren föreslår, dvs. försöka analysera och systematisera rättspraxis utifrån varje område för sig.
|
|
| 10. |
- Edwardsson, Eva
(författare)
-
Fri rörlighet för välfärd : Rättsutvecklingen gällande den fria rörligheten för sjukvårdstjänster
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt EG-rätten skall det råda fri rörlighet för tjänster. Sjuk- och hälsovård är sådana tjänster som omfattas av den fria rörligheten. Om allmän sjukvård i Sverige tidigare har uppfattats mer som en skyldighet för landstingen, har EG-rätten medfört att möjligheten att under vissa förutsättningar få vård i andra EU-länder utgör en rättighet för dem som är bosatta i Sverige.Rättsläget i EG-rätten är idag ganska klart. I fråga om sjukvård eller tand-vård som tillhandahålls utanför sjukhus kan en person som är bosatt i Sverige välja om den vill att vården skall utföras i Sverige eller i ett annat EU- eller EES-land. Förutsättningen är att det rör sig om vård som ges av den allmänna sjukvården i Sverige. Svenska myndigheter får ersätta utländska vårdgivare och patienten betalar endast sådana kostnader som den skulle ha betalat i Sve-rige.För vård på sjukhus har EG-domstolen godkänt att patienter får resa utom-lands för vård endast efter tillstånd från den egna staten eller försäkringskassa. Sådana tillstånd måste dock beviljas om patienten inte kan få vården eller minst lika effektiv vård i tid i den egna medlemsstaten. Sverige har ännu inte infört ett förhandstillståndssystem, men det finns planer på detta. När ett så-dant system införs, ökar myndigheternas möjligheter att avslå begäran om att få vård utomlands. Därmed begränsas svenska patienters möjligheter att söka sig till andra EU-länder. Samtidigt begränsas ovissheten om ersättning kom-mer att medges eller inte. De ekonomiska transaktionerna kring vården utom-lands behöver inte längre skötas av de enskilda patienter som får tillstånd.I den mån vårdens kringkostnader, som kostnad för resa, logi, att patienten behöver stöd av en medföljande etc. ersätts vid vårdresor inom Sverige, gäller i princip att sådana kostnader också skall ersättas när patienten reser utom-lands. Det skall råda likabehandling mellan patienter som får vård inom Sveri-ge och svenska patienter som får vård i andra EU-länder.EG-rätten innebär ett förändringstryck på svensk sjukvård. Vård skall i EU-länderna ges efter behov och inte efter betalningsförmåga. För att alla skall kunna få vård efter behov krävs någon form av kollektiv finansiering. I och med att EG-rätten gör det möjligt för enskilda patienter att ta med sig skatte-pengar utomlands utan att själva behöva betala annat än svenska patientavgif-ter, uppstår ett finansiellt utflöde. Om väldigt många patienter gör bruk av den fria rörligheten, skulle det kunna leda till dåliga finanser för sjukvården. Erfa-renheterna visar att det trots allt är ganska få patienter som verkligen söker vård utomlands. Den svenska sjukvården kan också möta ett eventuellt pati-entutflöde genom att erbjuda effektiv vård i tid i Sverige och förbättra vårdens tillgänglighet.Sammantaget kan inte rättsutvecklingen inom EU sägas utgöra ett hot mot den europeiska sociala modellen.
|
|
