| 1. |
- Aldman, Linnéa, et al.
(författare)
-
3: Sweden
- 2024. - 1
-
Ingår i: Combining Work and Care. - Bristol : Policy Press. - 9781447365709 ; , s. 50-78
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informal carers are an integral part of care provision in Sweden, with approximately one in five people providing regular help to a family member or friend. Indeed, carers provide most of the care for people with health and/or care needs living at home. However, they are also relatively neglected in policy terms, with large variation in the type and extent of support offered across the country. This chapter outlines the carer leave policies available, highlighting that the current policy landscape does not sufficiently address the needs and preferences of working carers. Nevertheless, there is a growing political will to recognise the situation of carers in Sweden, marked by the launch of the first national carers strategy by the previous government in April 2022.
|
|
| 2. |
- Johansson, Pauline, 1968-, et al.
(författare)
-
Children-as-next-of-kin and the Covid-19 pandemic. How have they been affected?
- 2021
-
Ingår i: Presented at the 3rd International Young Carers conference, Online, May 3-6, 2021, 2021.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Children-as-next-of-kin have received little attention during the Covid-19 pandemic, and it is unclear how these children have been affected by the pandemic. There is thus an urgent need to better understand their situation and to develop creative solutions to ensure good quality support. Present study is funded by the National Board of Health and Welfare, and the aim is to describe how professionals working with children-as-next-of-kin experiences that the situation and support systems for children-as-next-of-kin are affected by the pandemic, and how the support can be further improved. In the autumn of 2020, focus group interviews were conducted digitally with participants (n=45) from four Swedish national networks; within county councils, municipalities, researchers, and NGOs, working with children-as-next-of-kin. The interviews lasted for 1,5 hours, were recorded, transcribed, and analysed using content analysis.The result shows that children-as-next-of-kin have become increasingly invisible during the pandemic, partly due to public restrictions, preventing children from accompanying or visiting their sick parents. Cancelled support groups, decreased social networks, increased anxiety as well as care responsibilities are the main themes brough up by the professional, often affecting children-as-next-of-kin studies. Furthermore, fear of contagion prevents carers or the next-of-kin to use the support still available. New support for children-as-next-of-kin has been developed, mostly digital or outdoor activities. Urgent suggestions concern increased knowledge among professionals about children-as-next-of-kin as well as increased digital competence. In the long run, support to children-as-next-of-kin during crises need to be secured by crisis management plans, local routines and follow up policies.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hanson, Elizabeth, 1961-, et al.
(författare)
-
Anhörigas delaktighet och behov
- 2019. - 1 uppl.
-
Ingår i: Hemsjukvård. - Stockholm : Liber. - 9789147112777 ; , s. 209-226
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Sennemark, Eva, et al.
(författare)
-
Vad tänker anhöriga om fall och fallprevention? : En kunskapsöversikt och samtal med anhöriga
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fallskador hos äldre är ett ökande problem i Sverige som orsakar stort lidande, liksom stora kostnader för samhället. Socialstyrelsen har det övergripande ansvaret för att sprida information om fallrisker och fallprevention till äldre. Nationellt kompetenscenter anhöriga (Nka) har sökt och beviljats medel från Socialdepartementet för utvecklings av en verktygslåda gällande äldres fallprevention. Verktygslådan ska riktas till anhöriga som vårdar eller stöttar äldre i hemmet.Som ett första steg har en så kallad scopingstudie (hädanefter kallad kunskapsöversikt) genomförts i syfte att få en överblick över tillgänglig forskning och annan litteratur på området anhöriga och äldres fall/fallrisk/fallprevention. Studien har utgått från den modell som utarbetades av Arksey och O'Malley ( och som består av sex steg med en avslutande konsultation med målgruppen, i detta fall anhöriga. Resultatet av kunskapsöversikten visar att det finns mycket lite forskning gällande anhöriga och deras syn på och upplevelse av närståendes fall, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Totalt identifierades 49 relevanta källor, varav 42 vetenskapliga artiklar, en avhandling, ett dokument med tips och råd samt fem rapporter. Endast en svensk vetenskaplig artikel identifierades. Analys av källorna visade att dessa främst berörde fyra huvudteman; Konsekvenser för anhöriga av närståendes fall, Anhörigas förhållningssätt och strategier, Information, utbildning och stöd till anhöriga gällande fallprevention samt 4) Involvering av anhöriga i äldres fallprevention. De fyra huvudtemana kategoriserades i 15 underkategorier vilka beskrivs i kapitel 3.
|
|
| 7. |
- Magnusson, Lennart, 1961-, et al.
(författare)
-
Rapport om nationell anhörigstrategi : några konkreta förslag
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) är en samarbetsresurs för att utveckla stödet till anhöriga1 som vårdar eller stödjer en närstående. Under 2017 togs ett underlag fram för en nationell anhörigstrategi vilket presenterades för socialdepartementet. Strategin har som utgångspunkt att anhöriga ska ha samma möjligheter som andra medborgare ur ett livsloppsperspektiv. Det innebär att anhöriga ska - ha valfrihet att bestämma om de vill ta på sig en anhörigvårdarroll. - ha samma möjligheter till utbildning, arbete och social delaktighet oberoende av kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Som ett led i ytterligare konkretisering av strategin och de åtgärdsområden som forskningen pekar på har fokusgrupper och intervjuer genomförts med anhöriga, personal och beslutsfattare under hösten/vintern 2017–2018. Totalt har 35 anhöriga, ett trettiotal personal (främst länssamordnare för anhörigstöd) och tio beslutsfattare nåtts av studien. De intervjuade har fått diskutera underlaget i grupp eller reflektera över det enskilt, samt komma med förslag på konkreta främst statliga åtgärder för varje åtgärdsområde. Underlaget har därefter reviderats något utifrån resultatet av studien.
|
|
| 8. |
- Magnusson, Lennart, et al.
(författare)
-
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har tagit fram rapporten "Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv" på uppdrag från Socialdepartementet. Rapporten ingår i den nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen.I rapporten framgår det tydligt att trygghet är själva förutsättningen för att kunna skapa bästa och mesta möjliga välbefinnande för anhöriga och äldre närstående. Andra viktiga byggstenar är tillhörighet, delaktighet och betydelsefullhet. Det finns också ett behov av kompetensutveckling – både i verksamheterna och hos de anhöriga. I kunskapssammanställningen framgår också att anhöriga och äldre närstående tenderar att bemötas och behandlas olika beroende på den utbildning, arbete och social position personen har. Detsamma gäller kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Rapporten tar upp en rad åtgärder för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen för äldre ur ett anhörigperspektiv.
|
|
| 9. |
- Hanson, Elizabeth, et al.
(författare)
-
Blended Learning Networks Supported by Information and Communication Technology : An Intervention for Knowledge Transformation Within Family Care of Older People
- 2011
-
Ingår i: The Gerontologist. - : Oxford University Press (OUP). - 0016-9013 .- 1758-5341. ; 51:4, s. 561-570
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This article describes an innovative practice called Blended Learning Networks (BLNs) whose aim is to enable older people, their families, and care providers to exchange knowledge, learn together, and support each other in local development work so that care is improved for older people. BLNs were established in 31 municipalities, headed up by a local facilitator. They were supported by a national themed network consisting of virtual meetings between local facilitators and national facilitators at the Swedish National Family Care Competence Centre. Design and Methods: An evaluation was conducted to explore the utility of the BLNs so that any improvements to the model could be instigated. Focus group interviews were conducted with members of 9 BLNs, and self-evaluation questions were discussed in 16 BLNs. Limitations are that not all BLN members participated in the evaluation, and local facilitators conducting self-evaluations were not trained in focus group dynamics. Virtual focus groups were carried out with 26 of the 31 local facilitators and with the national facilitators. Results: Participants reported an increased understanding of caregiver issues and of each group's roles. Of particular value were the stories shared by caregivers and the potential for change locally due to the involvement of decision makers. The practice demanded considerable skills of the local facilitators. An initial education for new local facilitators was deemed necessary. Implications: BLNs is a unique practice of community communications and knowledge transfer as it creates partnerships among all key stakeholder groups that act as a catalyst for improving care for older people.
|
|
| 10. |
- Hanson, Elizabeth, et al.
(författare)
-
Practice Concepts and Policy Analysis
- 2011
-
Ingår i: The Gerontologist. - : Oxford University Press on behalf of The Gerontological Society of America.. - 0016-9013 .- 1758-5341. ; 51:2, s. 261-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes an innovative practice called Blended Learning Networks (BLNs) whose aim is to enable older people, their families, and care providers to exchange knowledge, learn together, and support each other in local development work so that care is improved for older people. BLNs were established in 31 municipalities, headed up by a local facilitator. They were supported by a national themed network consisting of virtual meetings between local facilitators and national facilitators at the Swedish National Family Care Competence Centre. Design and Methods: An evaluation was conducted to explore the utility of the BLNs so that any improvements to the model could be instigated. Focus group interviews were conducted with members of 9 BLNs, and self-evaluation questions were discussed in 16 BLNs. Limitations are that not all BLN members participated in the evaluation, and local facilitators conducting self-evaluations were not trained in focus group dynamics. Virtual focus groups were carried out with 26 of the 31 local facilitators and with the national facilitators. Results: Participants reported an increased understanding of caregiver issues and of each group's roles. Of particular value were the stories shared by caregivers and the potential for change locally due to the involvement of decision makers. The practice demanded considerable skills of the local facilitators. An initial education for new local facilitators was deemed necessary. Implications: BLNs is a unique practice of community communications and knowledge transfer as it creates partnerships among all key stakeholder groups that act as a catalyst for improving care for older people.
|
|
