| 1. |
- Lundmark, Felix, 1994-
(författare)
-
Framtidens arbete i den digitala och gröna omställningen : Förändring och stabilisering
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation focuses on the construction of future steel work and work environment in relation to the ongoing digital and green transitions. The transitions include a clear focus on technology and has so far been lacking a focus on work. Future steel work run the risk of being forgotten in the transition processes, or only indirectly addressed. The purpose is therefore to investigate how new technology, based on the transitions, is constructed in the steel industry and how this relates to the development of the future work and work environment. This refers to the construction that takes place in the form of the process by which technology is constructed by actors, and to the construction that takes place in the form of descriptions and interpretations of new technology, through which it is given meaning.The dissertation is based on a sociotechnical tradition but utilizes theories from science and technology studies on the social construction of technology to understand how actors participate and contribute to the development of technology. The empirical data has been produced mainly from semi-structured interviews with managers, project managers, and workers with union roles, which through thematic analysis has resulted in six different main themes: work environment and safety, rationalization, competence, environment, influence, and gender equality. The empirical material also includes documents and empirical data produced during workplace visits, meetings, etc. in the shape of a logbook.The results demonstrate that work is largely absent in the descriptions of new technology. New technology is primarily interpreted and described as rationalizing the production process or being linked directly to fossil-free steelmaking. At the same time, descriptions of new technology in relation to work indicate that new technology is generally regarded as the solution to existing problems, primarily described as physical. New technology being viewed as the solution to today's problems has also proven to be the case for the environmental challenges, where fossil-free steelmaking is broadly considered to be the solution. The understanding of fossil-free steelmaking in relation to work is reduced to an understanding of the possibility of fewer jobs in the future. Similarly, new technology is seen as contributing to addressing challenges of gender equality, primarily expressed interms of eliminating heavy work tasks and thus being able to influence the gender distribution at the company. On the other hand, new technology is expected to increase the skills requirement for workers that are faced with working alongside a more technologically advanced production system.From a process perspective, future work can be seen as constructed through investment projects that gradually stabilize the future work and work environment, from social constructions to concrete work tasks. Future work and work environments are stabilized by methods where primarily the physical dimension of the work environment is prioritized, in a process where the most intense stabilization take place at an early stage. The opportunities to create good future work and work environments are reduced to the degrees of freedom and resources that remain, in relation to the project participants' competence regarding work environment and the workers' ability to represent the interests of their respective groups. The consequence is that the process relies on user participation, which can be characterized to include information to workers, worker input and difficulties in recruiting workers as project participants.The dissertation concludes that the good future steel work is left out of the construction of new technology by the combination of a belief in new technology as the solution to today's problems, and a process that mainly focuses on one of the three dimensions of the work environment. The exclusion of the good work does not mean that work is not affected within the transitions, but rather that the construction of the future work takes place whether it is intentionally in the direction of good work, or indirectly by means of other purposes.
|
|
| 2. |
- Rydström, Klara
(författare)
-
Unpacking Online Retailing : The Organization of Warehouse Work and Inequality
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation studies the organization of warehouse work and inequality in Swedish online retailing. Online retailing relocates the work of providing service to individual customers, usually performed by frontline workers in retail stores, to warehouses backstage. In line with the on-demand characteristics of online retail warehousing, where a fast and smooth goods handling process becomes a competitive advantage for the companies, the manual warehouse work has been shown to be associated with routinization, and a high work tempo and monotony for workers performing it. Little is known about these issues in Sweden. Union reports and news media have shown that online retail warehousing involves a generally poor work environment and low wages. Research-based findings from other geographical contexts explain that the workforce mainly consists of those who cannot find a job elsewhere and whose subordinated position limits their possibilities for resistance against the working conditions. Herein, inequality appears. Inequality is understood in the dissertation as a consequence of the practices that organize the work, which tend to be shaped by gendered and racialized processes. The inequality as such often, but not always, take the form of class relations (Acker 2006). Based on an ethnographic study of five online retail warehouses in Sweden – Homeware, Electronic, Recreational, Pharmacy, and Grocery – the dissertation aims to explore and understand how practices and processes to organize online retail warehouse work relate to inequality, and it aims to contribute with knowledge in this regard. As part of this, the dissertation also aims to make visible the work, workplaces, and workers that online retail warehousing brings about. The methods and materials include interviews with managers, workers, and union and health and safety representatives (n=30); focus groups with workers and pharmacists (n=15 groups, a total of 49 participants); and ethnographic observations (a total of eleven weeks). The dissertation also comprises material from a systematic literature review of 21 articles focused on warehouse working conditions and inequality, and employment data from Statistics Sweden divided into occupations groupings. My ambitions with the dissertation have been empirical – in how I have worked to contribute with knowledge about online retail warehousing, in particular in with regards to the Swedish context – and theoretical – in how I have strived to contribute with perspectives on how we can analytically approach inequality. The results show that the warehouse work was organized in relation to the ‘on-demand’ element of online retailing, wherein flexibility becomes a necessity for online retail warehouses in the strive to fulfil the (over time fluctuating levels of) customer orders on time. While Homeware, Electronic, Recreational, Pharmacy, and Grocery all strived for profit by making warehouse workers provide a fast and satisfactory service for customers, the differences between them with regards to how the warehouse work was organized meant that there were variations in the shape and the degree of the inequality (cf. Acker 2006). This is exemplified in the dissertation with the practices and processes of the division of work tasks, the monitoring of workers’ performance through productivity data, and a Swedish language policy. In addition to inequality expressed in gendered and racialized class relations between managers and warehouses workers, and other groups of employees, the dissertation also found inequality produced by class and shaped by gender and race/ethnicity between groups of warehouse workers. The variations of the inequality seemed to be associated with the differences in the size and spatiality of the online retail warehouses, the size of the workforce, and the extent of technology applied in the goods handling process. Furthermore, the dissertation suggests that there are three analytical points of entry to from where to approach inequality – the workplace level, the field of work level and the worker level – which together help us understand its manifoldness, how the severity of inequality varies and the lived and embodied realities of it.
|
|
| 3. |
- Sjögren, Fredrik, et al.
(författare)
-
Retention of Staff in Nordic Healthcare— A Literature Review
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies. - 2245-0157.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Nordic healthcare sector faces severe staff shortages.This paper is based on a rapid literature review, including 73 papers published between 2010 and 2020, addressing retention issues in the sector.The aim is to compile and discuss empirical research on retention of staff within Nordic healthcare.The paper fills an existing gap providing a comprehensive picture of crucial factors for retaining staff in the sector. Findings include that most studies were quantitative, often surveys, and mostly focusing on registered nurses and/or physicians/medical doctors. Further, high control, high levels of social support, good leadership, satisfactory opportunities for professional development, organizational continuity, reasonable demands, including absence of heavy physical exertion, were all shown to positively impact retention rates. While the results to some extent were as expected, they highlight key areas for healthcare employers, as well as policymakers at various levels, to concentrate on for improving staff retention within their organizations.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sjögren, Fredrik
(författare)
-
Maskulinitet, risk och säkerhet vid ett svenskt kärnkraftverk
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att fler män än kvinnor dör eller allvarligt skadas på jobbet förklaras ofta med en könssegregerad arbetsmarknad; män återfinns i yrken där de i högre utsträckning riskerar att utsättas för fysiska risker av mekaniska, elektriska eller kemiska orsaker, samt för våldsamma och psykiskt påfrestande omständigheter. Ytterligare anledningar som brukar anges till mäns överrepresentation i statistiken är normativa föreställningar om och förväntningar på en maskulinitet baserad på fysisk styrka, tuffhet och oräddhet, och försöken att leva upp till dem. Forskning visar att maskulinitetsnormer ofta står i en negativ relation till en god säkerhetskultur.Kärnkraften är en mansdominerad bransch där utöver strålning exempelvis ånga, elektricitet och storskalig mekanik medför risker. Hur anställda inom kärnkraftsbranschen förhåller sig till säkerhet påverkar säkerheten både för dem själva och för omgivande samhälle och natur och är därmed av betydelse för samhället i stort.Denna studie har utförts på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten med syftet ”att undersöka huruvida det finns en maskulinitetskultur inom kärnkraftsbranschen och om den i så fall påverkar risktagande och säkerhetsaspekter” och svarar på forsknings-frågorna ”Hur förhåller sig anställda på det studerade kärnkraftverket till risk och säkerhet?” samt ”Hur kan dessa förhållningssätt förstås utifrån ett genusperspektiv?”.Studien antar ett doing gender-perspektiv på kön och ett sociologiskt perspektiv på risk och säkerhet med fokus på organisationskultur och säkerhetskultur. I fokus hamnar normer och de förhandlingar och motsättningar som omgärdar dessa. Det empiriska underlaget utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med anställda vid ett svenskt kärnkraftverk vilka analyseras genom tematisk analys.Resultatet visar bl.a. att det är viktigt att det är ”högt i tak” inom organisationen, d.v.s. att det är möjligt att fråga då man inte vet och ifrågasätta när något tycks avvika från vad som kan antas vara det säkraste sättet att arbeta på. Det finns i materialet ingenting som pekar på att en så kallad maskulinitetskultur råder ochsom inverkar negativt på det direkta säkerhetsarbetet. De normer som ofta är förknippade med maskulinitet (heroism, förakt för svaghet och föreskrifter o.s.v.) vilka ofta beskrivs i litteraturen om manligt dominerade högriskarbeten tycks inte vara starka på det studerade kärnkraftverket, åtminstone inte utifrån de intervjuades beskrivningar.Samtidigt finns det i materialet mycket som pekar på att det förekommer normer kring maskulinitet, eller en maskulinitetskultur, som kan antas påverka säkerhetskulturen på kärnkraftverket i negativ riktning. Detta genom hur sammanhållning, trivsel och jargong (re)produceras och hur detta i sin tur riskerar att få kvinnor (och säkerligen vissa män)att känna sig mindre välkomna. Om jargongen får (vissa) kvinnor att känna sig ovälkomna eller obehagliga till mods så riskerar det dels personalförsörjningen, dels att anställda tänker på annat när de ska vara uppmärksamma på säkerheten. Därför föreslås ett långsiktigt och mångsidigt arbete med organisationskultur, baserat på ett genusperspektiv, snarare än med mer specifika förhållningssätt till säkerhetsföreskrifter.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sjögren, Fredrik, 1981-
(författare)
-
Att uppfinna hjulet : En studie av behovet av metodsamordning inom svensk räddningstjänst
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är författad på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och syftar till att studera dels hur stort problemet med bristen på evidensbaserade metoder vid räddningsinsatser är inom räddningstjänsten, dels hur det är möjligt att på ett strukturerat sätt skapa ett samordnat metodunderlag för räddningsinsatser. Utifrån dessa syften har fem frågeställningar formulerats: Hur ser utvärdering och val av metoder ut inom de studerade räddningstjänsterna? Hur ser den metodsamordning som möjligtvis finns mellan räddningstjänster ut i dagsläget? Finns områden vilka är mer problematiska än andra? Hur arbetar andra myndigheter med metodsamordning? Hur skulle MSB kunna arbeta med metodsamordning för svenska räddningstjänster?För att uppfylla syfte och svara på frågeställningarna har sexton företrädare för svenska räddningstjänster intervjuats samt ett antal rapporter, utredningar, hemsidor och andra dokument analyserats. I rapporten ges en översikt över hur evidensbaserad praktik har vuxit fram och spridit sig i allmänhet samt mer specifikt hur Socialstyrelsen och Polismyndigheten arbetar med evidensbaserad praktik och metodsamordning. På detta följer en intervjustudie med företrädare för svenska räddningstjänster där bland annat deras metodutvecklingsarbete, behovet av metodsamordning och synen på MSB:s roll beskrivs. Avslutningsvis ges svar på de inledande frågeställningarna i en resultat- och diskussionsdel.Resultaten visar bland annat att en stor variation mellan räddningstjänsternas metodarbete råder. Detta, i samband med en omfattande frånvaro av samordningsarbete och i detta hänseende en frånvarande myndighet, tycks leda till både stor variation i kvaliteten på insatser samt att metodutvecklingen vad gäller vardagshändelser stannar av. För att råda bot på detta föreslås både ett metodsamordningsarbete inspirerat av Socialtjänstens (snarare än Polismyndighetens) arbete samt ett fokus på utbildning, lärande och kompetens.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
