| 1. |
- Bellamkonda, Kishan, et al.
(författare)
-
Montelukast, a CysLT1 receptor antagonist, reduces colon cancer stemness and tumor burden in a mouse xenograft model of human colon cancer
- 2018
-
Ingår i: Cancer Letters. - : Elsevier BV. - 0304-3835. ; 437, s. 13-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inflammation is implicated in the etiology of sporadic colon cancer (CC), which is one of the leading causes of cancer-related deaths worldwide. Here, we report that inhibition of the inflammatory receptor CysLT1 through its antagonist, montelukast, is beneficial in minimizing stemness in CC and thereby minimizing tumor growth in a mouse xenograft model of human colon cancer. Upon treatment with montelukast, colonospheres derived from HT-29 and SW-480 human colon cancer cells exhibited a significant phenotypic change coupled with the downregulation of mRNA and protein expression of cancer stem cell (CSC) markers ALDH1 and DCLK1. Moreover, montelukast reduced the size of HT-29 cell-derived tumors in mice. The reduction in tumor size was associated with decreased levels of ALDH1A1, DCLK1, BCL2 mRNA and macrophage infiltration into the tumor tissue. Interestingly, this treatment elevated levels of the tumor suppressor 15-PGDH while reducing COX-2 expression. Our data highlight the association of CysLT1R with CSCs and demonstrate that inhibition of CysLT1R could prove beneficial in minimizing CSC-induced tumor growth. This work advances the notion that targeting CSCs is a promising approach to improve outcomes in those afflicted with colon cancer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Ylva
(författare)
-
Överenskommelser för en bättre miljö : Utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogrammet för miljömål i Gävleborg
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelserna har i uppdrag att ansvara för åtgärdsprogram för miljömålen på länsnivå men uppdraget är inte så tydligt när det kommer till hur arbetet ska genomföras. Det finns därför inte något självklart sätt att arbeta med miljömålsarbetet på regional nivå. När Länsstyrelsen i Gävleborgs län tog fram åtgärdsprogrammet baserat på de regionala miljömålen var man en av de första länsstyrelserna i landet att arbeta på det sättet. Idén med överenskommelsen uppstod då man funderade på hur ansvaret för genomförandet skulle kunna struktureras. Under 2009 tecknade alla länets kommuner samt Region Gävleborg, Gästrike Återvinnare, Gävle Energi, Landstinget Gävleborg, Naturskyddsföreningen och länets samlade taxibolag överenskommelser med Länsstyrelsen. Vid undertecknandet samlades landshövdingen och några av de högst ansvariga politikerna och tjänstemännen på slottet. Länsstyrelsen bjöd i samband med detta in media som också uppmärksammade det hela. Den här utvärderingen av arbetet med överenskommelsernabygger på intervjuer med någon representant, beslutsfattare eller tjänsteman, i de organisationer somdeltagit. I rapporten utvärderas arbetssättet med överenskommelser. Utvärderingen utgör en viktig grund för fortsatt arbete med det nya åtgärdsprogram som kommer att gälla från 2014–2020. I de flesta fall har överenskommelsen inte bidragit till att ytterligare miljöåtgärder har genomförts. En förklaring är att överenskommelsen inte föregicks av någon demokratisk process. Allt gick lite för fortTjänstemän på kommun och länsstyrelse tvingades göra det enkelt för sig och valde därför att ta med de åtgärder som kommunerna redan jobbade med. Beslutet blev en formsak och dokumentet var inte bindande på något sätt. En annan förklaring är Länsstyrelsens bristande resurser. På grund av ekonomiskt svåra år tvingades Länsstyrelsen skära ner på verksamheten som helhetunder några år och då drabbades även miljömålsarbetet. Det har inte förekommit någon aktivitet relaterad till överenskommelserna under de här åren, förutom den uppföljning som gjordes vintern 2011. De flesta är trots detta positiva till överenskommelsen som arbetsmetod. En förklaring är förmodligen att man tror på idén som sådan. Det är dock inte självklart hur överenskommelsen ska integreras i det befintliga miljöarbetet ute i de olika organisationerna. Några menar att det skulle ha varit bättre att göra en överenskommelse kring en eller ett par frågor där det finns tydliga behov av regional samverkan. Om arbetet med överenskommelserna fortsätter tycker de flesta, såväl politiker som tjänstemän, att det ska kombineras med någon form av aktiviteter kopplade till miljömålen till exempel föredrag eller workshops. Förutom att bidra till det konkreta förändringsarbetet var Länsstyrelsens mål att synliggöra miljöarbetet i länet. Detta uppfattar i princip alla som något positivt. Det tycks dock inte finnas någon tydlig idé om vad det är som ska synas och vem som ska nås? Är det allmänheten? Eller är det politiker och tjänstemän som ska inspireras av varandra? Man kan fråga sig om det faktum att det pågår ett miljöarbete i länet är värt att synliggöra, oavsett hur bra eller bristfälligt det är, och vem som i så fall vinner på det.
|
|
| 4. |
- Jonsson, Gunilla
(författare)
-
Arbete för miljön i Gävleborg - så arbetar kommunerna
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med det här arbetet har varit att göra en enkel utvärdering av miljömålsarbetet i Gävleborgs kommuner och attlyfta fram några goda exempel på hur man jobbar i de olika kommunerna. Utvärderingen bygger på telefonintervjuer med miljösamordnaren i respektive kommun och fokus har legat på arbetsprocessen, snarare än resultatet.Sedan miljömålsarbetets början har det gjorts två större utvärderingar av kommunernas arbete med miljömålen.Slutsatserna från dessa är bl.a. att miljöfrågorna har fått högre status och en större tyngd i och med arbetet medmiljömålen. Arbetet med de regionala och lokala miljömålen har också bidragit med en tydligare struktur än i det tidigare arbetet med Agenda 21. Å andra sidan tycks delaktigheten ha minskat, såväl inom kommunen som bland olika lokala aktörer och en bredare allmänhet. Miljömålsarbetet sker främst internt inom kommunens egen organisation. Arbetet med Agenda 21 var mer inriktat på social hållbarhet t.ex. demokratifrågor och folkhälsa och annat övergripande strategiskt utvecklingsarbete. I Gävleborgs län jobbar alla kommunerna på något sätt medmiljömålen men skillnaderna i arbetssätt och omfattning är stora. Fem kommuner har antagit egna kommunala miljömål och två kommuner har antagit enklare former av åtgärdsplaner. Fem av de sju kommuner som har lokala miljömål har även följt upp arbetet. Övriga två kommuner antog lokala miljömål under 2009. Energi- och klimatarbetet har fått stort genomslag i alla kommuner. Den främsta förklaringen är troligen att alla kommuner i hela landet fått statliga medel för att jobba med de frågorna Flera miljösamordnare har nämnt att miljömålen skulle behöva samordnas med kommunens övriga styrdokument. Utöver miljömålen bör det också finnas en mer övergripande miljöstrategi som tar upp hållbarhetsfrågor som inte täcks av miljömålen. Det kan till exempel gälla val av pensionsfonder eller hur stor andel ekologiska textilier som ska användas inom den kommunala verksamheten. Om det inte finns en sådan övergripande strategi är risken stor att miljöarbetet begränsas till traditionellt tillsyns- och naturvårdsarbete. En fråga som uppstått i efterhand är hur många av kommunernai länet som, precis som Gävle och Hudiksvall, har en politiskt tillsatt styrgrupp för den övergripande miljöpolitiken,och hur detta arbete i så fall fungerar i praktiken. Om politikerna menar allvar med det miljöengagemang, som deenligt miljösamordnarna uttrycker, borde det också finnas ett forum där frågorna diskuteras parallellt med andra strategiska frågor. Precis som i andra kommuner i landet tycks också en stor del av det utåtriktade arbetet ha försvunnit. Gävle kommun är ett tydligt undantag. Där har Agenda 21 arbetet ersatts med en hållbarhetsutvecklare.
|
|
| 5. |
- Mannerkorpi, Kaisa, 1955, et al.
(författare)
-
Does moderate-to-high intensity Nordic walking improve functional capacity and pain in fibromyalgia? A prospective randomized controlled trial
- 2010
-
Ingår i: Arthritis Research & Therapy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1478-6354 .- 1478-6362. ; 12:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- INTRODUCTION: The objective of this study was to investigate the effects of moderate-to-high intensity Nordic walking (NW) on functional capacity and pain in fibromyalgia (FM). METHODS: A total of 67 women with FM were recruited to the study and randomized either to moderate-to-high intensity Nordic Walking (n = 34, age 48 ± 7.8 years) or to a control group engaging in supervised low-intensity walking (LIW, n = 33, age 50 ± 7.6 years). Primary outcomes were the six-minute walk test (6MWT) and the Fibromyalgia Impact Questionnaire Pain scale (FIQ Pain). Secondary outcomes were: exercise heart rate in a submaximal ergometer bicycle test, the FIQ Physical (activity limitations) and the FIQ total score. RESULTS: A total of 58 patients completed the post-test. Significantly greater improvement in the 6MWT was found in the NW group (P = 0.009), as compared with the LIW group. No between-group difference was found for the FIQ Pain (P = 0.626). A significantly larger decrease in exercise heart rate (P = 0.020) and significantly improved scores on the FIQ Physical (P = 0.027) were found in the NW group as compared with the LIW group. No between-group difference was found for the change in the FIQ total. The effect sizes were moderate for the above mentioned outcomes. CONCLUSIONS: Moderate-to-high intensity aerobic exercise by means of Nordic walking twice a week for 15 weeks was found to be a feasible mode of exercise, resulting in improved functional capacity and a decreased level of activity limitations. Pain severity did not change over time during the exercise period. TRIAL REGISTRATION: Clinicaltrials.gov identifier NCT00643006.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jonsson, Gunilla, 1967-
(författare)
-
Rotad, rotlös, rastlös : Ung mobilitet i tid och rum
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to survey and analyse young peoples’ geographical movements, and illustrate the similarities and differences that exist between different individuals.. The aim of the thesis is also to examine and discuss youth’s attitudes and motivation for different forms of geographical mobility. The youth focused on in this project reside in Norrland. The first phase, Mapping of the Geographical Movement of Youth, was carried out through the use of a questionnaire, sent to graduating students in upper secondary school. The second phase, Umeå Students Abroad, was carried out by interviewing Umeå students who had either completed or were about to begin a period of foreign exchange. The third phase, Emigrants from Sweden, is based on statistics acquired from Sweden Statistics’ (SCB) and from the TOPSWING database. Home: The starting point of this thesis is the conception of “home”. The choice of path to take in life, and where students wanted to live in the future had significance for how they examined the choice between moving and staying; and the role of the home town in a longer perspective as to how the students viewed Umeå. Away: It is not just the place that a person comes from that says something about who she is, but also the place where she is going and the way in which she takes herself there. Many of the upper secondary school students that took part in the questionnaire had been abroad one or more times. Furthermore, many of the students would like to travel abroad again. At the same time, it can be said that there are also young people that do not have extensive experiences in travelling to other countries. Somewhere between home and away: The study shows that students may have very different views of their time abroad. The Tourist Student is one who chooses his/her destination in order to fulfil certain criteria and then mainly stays in the university town, “taking one day at a time.” He or she does not have a thought-out strategy for how the stay abroad should be carried out. The Travelling Student is the student who searches for a particular destination and later also has the ambition to get to know the country and the people that live there. The travelling student can be said to have a thought-out strategy for how to make the most out of his or her time in a foreign country. When away becomes home – or when home becomes home again: The interview study shows that to live abroad or to live in Sweden acquired a different meaning if you had a family. To have a family gives rise to a reason why one may choose to move back to Sweden. On the other hand there were also students for whom the home country was not important. A large portion of those who emigrated from Sweden during the study period moved back again. For those with a college or university education, a few years abroad can be a part of their choice of life path. It is something that one wants and from a career prospective, possibly should do. Rooted, rootless or restless young? The rooted are those who mainly live their entire lives in one place. The rootless represent a mobile life, where there is no home base, instead they create new ones as life passes. I would like to characterise most of the young people that in one way or another is featured in my study as restless. The restless combine, in different ways, the characteristics of both the rooted and the rootless. They are not unwilling to move, within the country, as well as to other countries, but they are at the same time rooted in their home town or in their home country.
|
|
| 9. |
- Pauksen, Karlis, et al.
(författare)
-
Granulocyte-macrophage colony-stimulating factor as immunomodulating factor together with influenza vaccination in stem cell transplant patients
- 2000
-
Ingår i: Clinical Infectious Diseases. - : Oxford University Press (OUP). - 1058-4838 .- 1537-6591. ; 30:2, s. 342-348
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effect of granulocyte-macrophage colony-stimulating factor (GM-CSF) on the serological response at influenza vaccination was studied in 117 patients who had undergone stem cell transplantation (SCT). The vaccine response was evaluated as significant increases in levels of influenza hemagglutination-inhibition (HAI) antibodies and of IgG antibodies measured by enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA). There was no difference in antibody response to either influenza A or B in 64 patients who received GM-CSF at vaccination, compared with the 53 who did not. In the subgroup of allogeneic SCT patients, HAI showed that the response rate to the influenza B vaccine was significantly higher in the treatment group (P<.05). ELISA showed that autologous SCT patients with breast cancer who received GM-CSF had a better response to influenza A (P<.05) and B (P<.01). At early vaccination, 4-12 months after stem cell transplantation, these responses were more pronounced. GM-CSF appears to improve the response to influenza vaccination in some groups of SCT patients, but only to a limited extent.
|
|
| 10. |
- Alling, Christer, et al.
(författare)
-
Anionic glycerophospholipids in platelets from alcoholics
- 1986
-
Ingår i: Drug and Alcohol Dependence. - : Elsevier BV. - 1879-0046 .- 0376-8716. ; 16:4, s. 309-320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studies on ethanol-exposed animals have revealed changes in anionic phospholipids in brain membranes. The intention of this study was to investigate whether there was a similar effect on man. Assuming platelets to be an adequate model for CNS synaptosomes, concentration and fatty acid composition of anionic phospholipids, phosphatidylserine (PS) and phosphatidylositol (PI) in the platelet membrane from alcoholics after a debauche period were examined and compared to controls. Ethanol effects on neutral lipids were also analysed in order to obtain a comprehensive view. No quantitative difference was found in anionic phospholipids between alcoholics and controls. Fatty acid composition of individual phospholipids revealed significant changes which were more obvious in neutral phospholipids than in anionic. Oleic acid was increased and linoleic and arachidonic acids were decreased. After 1 week of detoxification, the abnormalities did not decrease, on the contrary they increased and total phospholipid concentration per platelet was significantly higher than in controls. It is concluded that the ethanol toxicity on bone marrow hampers the use of platelets as a model for synaptosomes but that the observed lipid abnormalities might play a major role in the impairment of platelet function in alcoholics.
|
|
