| 1. |
- Sörqvist, Patrik, Professor, et al.
(författare)
-
Short-term memory effects of eco-labeling: Evidence from the perceived environmental friendliness of sequential consumer behavior
- 2024
-
Ingår i: Food Quality and Preference. - : Elsevier. - 0950-3293 .- 1873-6343. ; 121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Can memory of eco-labeling bias how consumption is perceived and influence subsequent consumer decisions? We report three experiments showing that the perceived environmental friendliness of simulated shopping sequences is disproportionately influenced by what happens at the end of the sequence. For example, sequences that ended with a high carbon footprint item were perceived as less environmentally friendly than other sequences with the same content but with items in different order—a recency effect (Experiments 1–3). Judgments depended more on how often environmentally significant items were purchased than on the quantity of those items (Experiment 2). Furthermore, after completing a shopping sequence that was perceived as relatively harmful to the environment, participants were more prone to select a comparably expensive eco-labeled item over a cheaper but less environmentally friendly item in subsequent purchase decisions—a spillover effect (Experiment 3). The results stress the role of memory in environmentally significant consumer behavior.
|
|
| 2. |
- Johansson, Hanna, 1996-, et al.
(författare)
-
Skating on thin ice? Mental health and well-being in women’s ice hockey
- 2023
-
Ingår i: BMJ Open Sport & Exercise Medicine. - London : BMJ Publishing Group Ltd. - 2055-7647. ; 9:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: First, to map the prevalence of symptoms of positive mental health, anxiety, depression and sleep difficulties, along with the coexistence of these symptoms, among players in the Swedish Women’s Hockey League (SDHL). Second, to investigate relationships between these mental health symptoms and demographic variables (ie, age, injuries, dual careers), social support and psychological flexibility.Methods: Players from nine teams in SDHL (n=182; mean age 22.3±SD 4.8, range 16–35) participated in this cross-sectional study. An online survey, including validated self-assessment questionnaires, conducted data collection. The questionnaires were distributed just before the play-offs started in the 2022–2023 season. Mental health variables were presented as descriptive statistics, and associations were investigated through multivariate binary logistic regression analyses.Results: The response rate was 91%. Moderate or severe symptoms were reported among 29.7% for sleep difficulties, 20.9% for anxiety and 18.1% for depression. Nineteen per cent reported comorbidities. Sixty percent reported flourishing mental health. Lower psychological flexibility was associated with lower odds of flourishing mental health and higher odds of symptoms of anxiety, depression and sleep difficulties. Social support was associated with higher odds of flourishing mental health and lower odds of sleep difficulties.Conclusion: 6 of every 10 players reported not reaching the ideal state of mental health (ie, flourishing mental health without mental illness). Mental health symptoms were statistically significantly associated with psychological flexibility and social support, suggesting that these factors will be beneficial to consider when preventing mental illness and promoting mental health in this population.
|
|
| 3. |
- Albrecht, Franziska, et al.
(författare)
-
Effects of a Highly Challenging Balance Training Program on Motor Function and Brain Structure in Parkinson's Disease
- 2021
-
Ingår i: Journal of Parkinson's Disease. - : IOS Press. - 1877-7171 .- 1877-718X. ; 11:4, s. 2057-2071
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Parkinson's disease (PD) is characterized by motor deficits and brain alterations having a detrimental impact on balance, gait, and cognition. Intensive physical exercise can induce changes in the neural system, potentially counteracting neurodegeneration in PD and improving clinical symptoms. Objective: This randomized controlled trial investigated effects of a highly challenging, cognitively demanding, balance and gait training (HiBalance) program in participants with PD on brain structure. Methods: 95 participants were assigned to either the HiBalance or an active control speech training program. The group-based interventions were performed in 1-hour sessions, twice per week over a 10-week period. Participants underwent balance, gait, cognitive function, and structural magnetic resonance imaging assessments before and after the interventions. Voxel-based morphometry was analyzed in 34 HiBalance and 31 active controls. Additionally, structural covariance networks were assessed. Results: There was no significant time by group interaction between the HiBalance and control training in balance, gait, or brain volume. Within-HiBalance-group analyses showed higher left putamen volumes post-training. In repeated measures correlation a positive linear, non-significant relationship between gait speed and putamen volume was revealed. In the HiBalance group we found community structure changes and stronger thalamic-cerebellar connectivity in structural covariance networks. Neither brain volume changes nor topology changes were found for the active controls after the training. Conclusion: Thus, subtle structural brain changes occur after balance and gait training. Future studies need to determine whether training modifications or other assessment methods lead to stronger effects.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Freidle, Malin, et al.
(författare)
-
Measuring implicit sequence learning and dual task ability in mild to moderate Parkinson's disease: A feasibility study
- 2021
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 16:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated the feasibility aspects of two choice reaction time tasks designed to assess implicit sequence learning and dual task ability in individuals with mild to moderate Parkinson's disease in comparison to healthy individuals. Twelve individuals with mild to moderate Parkinson's disease and 12 healthy individuals, all . 60 years of age, were included. A serial reaction time task was used as a measure of implicit sequence learning and a similar task but with the addition of a simple counting task, was used as a measure of dual task ability. We have present thorough descriptive statistics of the data but we have refrained from any inferential statistics due to the small sample size. All participants understood the task instructions and the difficulty level of both tasks was deemed acceptable. There were indications of task fatigue that demand careful choices for how best to analyse the data from such tasks in future trials. Ceiling effects were present in several accuracy outcomes, but not in the reaction time outcomes. Overall, we found both tasks to be feasible to use in samples of individuals with mild to moderate Parkinson's disease and healthy older individuals.
|
|
| 6. |
- Johansson, Hanna Sofia, et al.
(författare)
-
Vägledningsframgång : En utvärdering av vad som fungerar för kommunerna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten består av en utvärdering av Naturvårdsverkets vägledningsinsatser till kommuner inom samhällsplanering med fokus på gröna frågor. Syftet med vägledning om samhällsplaneringsfrågor är att ge råd och stöd kring hur ett miljöperspektiv kan integreras i planeringsfrågorna. Vägledning är en central del av Naturvårdsverkets arbetsuppgifter enligt myndighetens instruktion. Här framgår att myndigheten inom miljömålssystemet ska vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning.Utvärderingen fokuserar på vägledningarna ”Kartlägga naturområden för friluftsliv”, ”Kommunal friluftslivsplanering” och ”Fria eller fälla? En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer” (”Träd i offentliga miljöer”). Dessa vägledningsområden har koppling till de av riksdagen antagna miljömålen ”Ett rikt växt- och djurliv” och ”En god bebyggd miljö”. När det gäller miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” finns kopplingar till en samhällsplanering som tar hänsyn till biologisk mångfald samt områden för rekreation och friluftsliv. Olika trädmiljöer kan både bidra till natur- och kulturupplevelser samt biologisk mångfald. Det finns också koppling mellan friluftslivsfrågor, miljömål och Agenda 2030.Syftet med utvärderingen är att den ska bidra till Naturvårdsverkets utveckling av vägledningsarbetet. I denna rapport ligger fokus på kommuner eftersom de genom sitt ansvar för planfrågor är en central mottagare för flera av Naturvårdsverkets vägledningar. Målet med Naturvårdsverkets vägledningsinsatser är att de ska få önskad effekt på kommunernas arbete. För att insatserna ska få önskad effekt har vi även undersökt hur kommunerna vill ha vägledning. I förlängningen ska utvärderingen bidra till mer effektiva och målgruppsanpassade vägledningsinsatser.Syftet utmynnar i följande frågeställningarVilken form har de olika typerna av vägledning? Hur är de upplagda?Vilka vägledningar används inte utan kanske rentav bara är skrivbordsprodukter?Hur kan Naturvårdsverket skapa framtidens vägledningar, som har hög grad av användbarhet och som får genomslag i planeringsarbetet?Hur kan Naturvårdsverket jobba mer med differentierade vägledningar, som har samma ämne men olika ingång beroende på kommunens förutsättningar?För att besvara frågeställningarna har vi använt olika former av material. Vi har genomfört djupintervjuer med kommunala tjänstepersoner på fem kommuner som arbetar med samhällsplanering med fokus på gröna frågor. Dessutom har vi intervjuat två konsulter som arbetar inom samma område. Vidare har vi genomfört kortare intervjuer med tjänstepersoner inom 29 kommuner.Vi har också använt oss av besöksstatistik för vägledningar på Naturvårdsverkets externa webb. Dessa vägledningar berör samhällsplanering och de två vägledningar om friluftsliv som nämns ovan. Vi har även gått igenom vägledningar inom dessa områden för att se hur de är utformade. På så sätt kan vi besvara frågorna om Naturvårdsverkets utformning av framtida vägledningar och anpassning utifrån kommunernas förutsättningar.Det analytiska ramverk som vi använder oss av i utvärderingen är verksamhetslogik och Naturvårdsverkets tre fokusområden för utveckling av vägledning (innehåll, tillgänglighet och samordning). För de vägledningar som är i fokus för den här utvärderingen vilar en övergripande verksamhetslogik på antaganden om att när vägledningarna är kända och används så leder de till nytta och bidrar till att uppnå mål. Det analytiska ramverket använder vi i utvärderingen för att strukturera och analysera insamlat material.I utvärderingen framkommer att en rad olika faktorer påverkar om kommunerna känner till vägledningarna samt om och hur vägledningarna används och leder till nytta.Tydligare målgrupper. Utvärderingen visar att för att stärka kännedomen om myndighetens vägledningar behöver Naturvårdsverket kommunicera mer riktat till tydligare målgrupper. Kommunerna är organiserade på olika sätt och de personer som Naturvårdsverket vill nå ut till kan jobba på olika förvaltningar och ha vitt skilda yrkestitlar. För att identifiera mer precisa målgrupper kan Naturvårdsverket genomföra en målgruppsanalys av hur kommunerna är organiserade och vilken eller vilka funktioner som arbetar med en viss fråga. Eftersom flera kommuner anlitar konsulter i samhällsplaneringsprocesser är även konsulter en målgrupp. Ett annat sätt att nå önskade målgrupper kan vara att Naturvårdsverket formulerar vad vägledningen ger för typ av svar och hur innehållet kan användas. Detta kan kopplas till vilka arbetsuppgifter en målgrupp har snarare än vilken yrkestitel de besitter.Exempel. Kommunernas förutsättningar och ambitioner påverkar också hur de arbetar med samhällsplanering och grön planering. För att vägledning ska göra nytta behöver Naturvårdsverket ha kännedom om vilket stöd som målgrupperna behöver för att kunna åstadkomma en förflyttning i miljöarbetet i riktning mot miljömålen utifrån de förutsättningar som kommunen har. När det gäller vägledningarnas innehåll efterfrågar intervjupersonerna i första hand exempel från andra kommuner. Det kan till exempel handla om hur genomförandeprocess med tillhörande utmaningar har lösts av kommuner med olika förutsättningar. En möjlighet är att Naturvårdsverket utifrån Sveriges kommuner och regioners kommunindelning lyfter exempel från de olika kommunkategorierna i vägledningarna.Lagtolkning och samverkan. Intervjupersonerna vill också att vägledningarna ska innehålla tolkning av de lagar som styr planeringsarbetet och hur dessa förhåller sig till varandra. Det handlar främst om miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900) och kulturmiljölagen (1988:850). Denna önskan hör ihop med ökad samverkan mellan olika myndigheter. En önskan som lyfts av intervjupersonerna är att vägledningar inom samhällsplanering tas fram tillsammans av myndigheter med ansvar inom samhällsplanering och grön planering. Detta eftersom vägledningarna då kan visa på och ge argument för olika perspektiv av en fråga. Intervjupersonerna efterlyser även mer samverkan mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna inom samhällsplanering och grön planering.Vägledningens innehåll. Vidare efterfrågar intervjupersonerna att vägledningarna ska vara korta och koncisa och ha ett tydligt mål och syfte. Det behöver vara tydligt för läsaren vad hen kan förvänta sig få svar på i vägledningen och hur informationen ska användas.Tillgänglighet. Intervjupersonerna vill gärna att vägledningen ska finnas i pdf eller rapport och vara tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats. För att öka användbarheten säger några intervjupersoner att det vore bra om visst vägledningsmaterial är tillgängligt i kartform i GIS-skikt. Intervjupersonerna efterfrågar också vägledning i muntlig form, till exempel genom seminarier och utbildningar.För att hitta fram till relevanta vägledningar behöver Naturvårdsverkets webbplats förbättras vad gäller vilken målgrupp olika vägledningar riktar sig till och vilka vägledningar som kan ge stöd i frågor om samhällsplanering och grön planering. Även här efterfrågas samverkan mellan olika myndigheter för att stärka kopplingarna mellan relevanta vägledningar.I den här utvärderingen har vägledningar varit givna som insats för att stärka miljöarbetet i riktning mot mål. Fokus för utvärderingen har framför allt varit hur vägledningar kan utvecklas i innehåll och form för att vara mer tillgängliga och användbara för kommuner med olika förutsättningar. I utvärderingens insamlade material framkommer att det finns en rad olika interna och externa faktorer som påverkar om kommunerna känner till och använder Naturvårdsverkets vägledningar och vägledningsinsatser. Genom att synliggöra dessa faktorer och klargöra vilka antaganden som påverkar hur målgrupper definieras och vad nytta i målgruppernas miljöarbete innebär kan Naturvårdsverket fortsätta utveckla vägledningsarbetet i riktning mot uppsatta mål.
|
|
| 7. |
- Persson, Björn, et al.
(författare)
-
Miljöbedömningar : En utvärdering av ändringar i miljöbalken
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt Regleringsbrev för budgetåret 2021 ska Naturvårdsverket utvärdera de ändringar i miljöbalken (SFS 1998:808) som genomfördes den 1 januari 2018. Enligt uppdraget ska Naturvårdsverket bland annat undersöka hur myndigheter och verksamhetsutövare uppfattar och tillämpar det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vidare ska Naturvårdsverket redovisa hur länsstyrelserna har verkat för att MKB:n får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen. Dessa två delar ingår i denna utvärdering. Rapporten utgör underlag för skrivelsen ”Miljöbedömning i miljöbalken – Redovisning av ett regeringsuppdrag”. Regeringsuppdraget redovisades till regeringen den 15 juni 2021.Flertalet ändringar infördes i miljöbalken (SFS 1998:808) år 2018. För uppdraget är dock en av de viktigaste ändringarna att miljöbedömningarna delades in i specifika respektive strategiska miljöbedömningar.Specifika miljöbedömningar berör verksamhetsutövares ansökningar om att uppföra en verksamhet eller genomföra en åtgärd. Det är verksamhetsutövaren som är ansvarig för miljöbedömningsprocessen. Hur processen tillsammans med tillhörande MKB och ansökan utformas är beroende av om verksamheten eller åtgärden kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte. Verksamhetsutövaren kan själv göra bedömningen att det handlar om betydande miljöpåverkan eller låta länsstyrelsen avgöra frågan. Beslut om tillstånd för verksamheten eller åtgärden fattas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, mark- och miljödomstolen eller regeringen. Fokus i utvärderingen ligger på verksamhetsutövare som ansöker hos en miljöprövningsdelegation.En annan form av specifika miljöbedömningar är de väg- respektive järnvägsplaner som Trafikverket tar fram och prövar. Prövningen av dessa planer sker såväl utifrån miljöbalken (SFS 1998:808) som sektorslagarna lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649) och väglagen (SFS 1971:948).Strategiska miljöbedömningar berör i denna rapport kommunala planer och program. I dessa fall ansvarar kommunen för miljöbedömningsprocessen och fattar beslut om eventuellt betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen deltar i processen som samrådspart och har på så sätt möjlighet att ge sin syn på plan- respektive programförslag. Beslut om att anta en plan eller ett program fattas av kommunen, oftast kommunfullmäktige.Miljöbedömningar delas in i kategorierna ”automatiskt betydande miljöpåverkan”, ”betydande miljöpåverkan” respektive ”icke betydande miljöpåverkan”. I de fall bedömningen görs att det handlar om betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren ta fram en MKB. När det handlar om väg- eller järnvägsplaner är det Trafikverket som är verksamhetsutövare. I de fall det handlar om planer eller program är det kommunen som är verksamhetsutövare.I annat fall, när det handlar om icke betydande miljöpåverkan, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten MKB. Ett undantag är i de fall Trafikverket bedömer att en väg- eller järnvägsplan inte handlar om betydande miljöpåverkan. I sådana fall genomför myndigheten en miljöbeskrivning.Syftet med uppdraget är således att undersöka om lagändringarna har fått genomslag i praktiken. Utifrån uppdraget formuleras följande frågeställningar för utvärderingen:Hur uppfattar myndigheter och verksamhetsutövare det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonsekvensbeskrivning?Hur tillämpar myndigheter det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonsekvensbeskrivning?Hur förhåller sig verksamhetsutövare till det nya regelverket, särskilt avseende liten miljökonsekvensbeskrivning?Har länsstyrelserna verkat för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen?– Om ja, i så fall hur? – Om nej, i så fall varför inte?För att besvara frågeställningarna har vi använt olika former av material och metoder. Den första delen av materialet består av intervjuer med ett antal centrala aktörer. Då ett mindre antal intervjuer har genomförts, ska svaren ses som typiska för den enskilda aktören. Svaren ska inte ses som typiska för den kategori som aktören tillhör. Vi har intervjuat två länsstyrelser med tillhörande miljöprövningsdelegation. Det är delegationen som prövar verksamhetsutövares ansökningar om att få starta en verksamhet eller genomföra en åtgärd. Länsstyrelserna yttrar sig också om kommuners förslag till nya planer och program samt Trafikverkets planer. Vi har också intervjuat två kommuner. Detta då kommunerna miljöprövar sina egna förslag till planer och program. Vi intervjuade även en konsult som hjälper kommuner och företag med deras arbete med miljöbedömningar och MKB. Vidare har vi intervjuat en mark- och miljödomstol då de både kan avgöra överklaganden av länsstyrelsens beslut och kan förkunna dom i vissa miljöprövningsärenden. Slutligen har vi intervjuat miljöexperter och personer som arbetar med prövning av planärenden på Trafikverket. Eftersom myndigheten både är verksamhetsutövare och prövningsmyndighet är det intressant att ta del av deras erfarenheter av lagändringarna.Den andra delen av materialet består av en e-postenkät till länsstyrelserna. De två länsstyrelser som vi intervjuade har inte fått enkäten. Totalt svarade 18 länsstyrelser på frågor om deras erfarenheter av lagändringarna i miljöbalken (SFS 1998:808).Den tredje delen av materialet består av statistik över samrådsärenden som länsstyrelserna hanterade under år 2020. Statiken visar att närmare 50 procent av ärendena innebär automatisk betydande miljöpåverkan. Drygt 28 procent av ärendena innebär betydande miljöpåverkan. Resterande 22 procent består av ärenden som inte innebär betydande miljöpåverkan, och där verksamhetsutövaren ska ta fram en liten MKB. Sammantaget visar statistiken att andelen ärenden som innebär en liten MKB är i minoritet.Möjligheten att utvärdera lagändringarna påverkas av ett antal faktorer, vilka också avspeglas i resultat och slutsatser:Kort tid. Ändringarna i kap. 6 i miljöbalken (SFS 1998:808) genomfördes år 2018. Det innebär att tre kalenderår hade förflutit när utvärderingen genomfördes. Tiden som har förflutit sedan ändringarna infördes är relativt kort. Det innebär att aktörerna har begränsad erfarenhet av ändringarna.Fåtal aktörer har intervjuats. Vi har intervjuat ett fåtal aktörer från de centrala aktörskategorier som deltar i miljöbedömningsprocessen. Det går därför inte att dra generella slutsatser utifrån aktörernas svar.Begränsad andel liten MKB. Utvärderingens slutsatser påverkas också av att drygt 20 procent av samrådsärendena som länsstyrelserna deltog i gällande specifika miljöbedömningar under år 2020 gällde icke betydande miljöpåverkan. Det gör att aktörerna har begränsad erfarenhet av att arbeta med liten MKB, det fokus som nämns i uppdraget.Litet antal ansökningar. Få verksamhetsutövare har hunnit skicka in ansökningar sedan lagändringarna infördes. Därmed har även denna aktörskategori begränsad erfarenhet av ändringarna.Begränsad effekt av ändringarna. Ett resultat som framkommer av utvärderingen är att aktörerna hittills ser begränsad effekt av lagändringarna när det gäller specifika miljöbedömningar. Resultatet baseras på intervjuer och en e-postenkät.Länsstyrelserna informerar om liten MKB. Ett annat resultat är att länsstyrelserna i e-postenkäten uppger att de informerar verksamhetsutövare om kraven för liten MKB. Målet med informationen är att verksamhetsutövarna ska göra en åtskillnad mellan en MKB respektive en liten MKB.Lagom krav på liten MKB. Vidare visar utvärderingen att aktörerna överlag tycker att kraven som ställs på en liten MKB är lagom.Praxis kan växa fram. Som nämns ovan så har det gått relativt kort tid sedan lagändringarna infördes. De intervjuade verksamhetsutövarna tror dock att praxis kring hur lagstiftningen ska tolkas kan komma att växa fram.Samrådsprocessen ger vägledning. Av intervjuerna framkommer också att verksamhetsutövarna ser samrådsprocessen som en vägledning från länsstyrelsen. Detta genom att verksamhetsutövarna tolkar länsstyrelsernas inspel under samrådsprocessen som förväntningar på vad MKB:n, eller den lilla MKB:n, och ansökan ska innehålla.Liknande begrepp leder till otydlighet. Ett problem med den nya lagstiftningen som framförs i intervjuer är det faktum att MKB och liten MKB är snarlika till namn. Det får till följd att kraven på MKB respektive liten MKB blir otydliga.Kommuners erfarenheter. När det gäller arbetet med strategiska miljöbedömningar så säger kommunerna att de ännu inte ser så stor effekt av lagändringarna. Samtidigt säger de att miljöbalken (SFS 1998:808) ger bra vägledning kring hur kommunerna ska kunna avgöra om en plan innebär en betydande miljöpåverkan. Gällande strategiska miljöbedömningar så säger den intervjuade konsulten att lagändringarna har förbättrat processen för dessa.Kumulativa effekter. I samband med lagändringarna poängterades fokus på ett antal områden som ska undersökas i samband med en miljöbedömning. Av dessa säger intervjupersonerna att det främst är kumulativa effekter på miljön utifrån den tänkta insatsen som har fått genomslag.Sektorslagar styr Trafikverket. Trafikverket säger att de främst arbetar efter sektorslagarna. Det får till följd att ändringarna av dessa lagar som gjordes år 2013 har påverkat myndighetens arbete mer än ändringarna av miljöbalken (SFS 1998:808) år 2018. Då sektorslagstiftningarna inte alltid är i linje med miljöbalken säger intervjupersonerna att en utredning av relationen mellan
|
|
| 8. |
- Johansson, Hanna
(författare)
-
Balance and gait in Parkinson’s disease : from perceptions to performance
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis was to explore perceptions and performance of balance and gait in people with Parkinson’s disease (PwPD), and to evaluate both the current evidence for exercise-induced neuroplasticity and the feasibility of investigating exercise-induced neuroplastic changes among PwPD. This thesis includes four papers of different designs; a qualitative interview study (paper I), a systematic review and meta-analysis (paper II), a pilot RCT (paper III) and a crosssectional study (paper IV). Participants in papers I, III & IV were recruited through advertisement in newspapers and through the Parkinson association in Stockholm (sample sizes n=18, n=13 and n=93, respectively), whereas paper II selected studies from database searches (included studies n=13, total participant sample n=213). Five themes emerged from the qualitative content analysis of the interviews, the underlying patterns of which formed the overarching theme “Focus and determination to regain control over shifting balance”. In paper II, the narrative synthesis revealed that a majority of the studies indicated that exercise can possibly induce positive neuroplastic changes in PwPD, but the evidence according to the GRADE analysis was very low. In paper III we found that a proposed design to explore associations between changes in behavioral outcomes and neuroplasticity after ten weeks of the HiBalance training was feasible and acceptable given a few modifications ahead of the RCT. Finally paper IV showed that people with mild to moderate PD exhibited impaired performance across most domains of gait when simultaneously having to concentrate on a cognitive task (dual tasking). Impaired cognitive function was associated with higher costs on gait, as well as a tendency to use a posture-second prioritization in which the cognitive task was prioritized over walking. Balance was perceived as both bodily equilibrium and a mind-body interplay. The meaning of balance was described through concepts of control and the ability to control one’s body in everyday life. Regarding exercise-induced neuroplasticity in PD, published studies showed promising results, but more high-quality RCTs, using scientifically sound methodology are needed in order to drive this research field forward. Our proposed RCT design to evaluate neuroplastic changes after the HiBalance training was feasible, but needed strengthening regarding blinding procedures, the MRI paradigm and the dual task gait assessment. Walking while simultaneously concentrating on a cognitive task impaired performance on both tasks, especially among those with cognitive impairment. These findings provide preliminary evidence to suggest that dual task training and assessment should be planned and instructed differently according to cognitive status in PwPD.
|
|
| 9. |
- Johansson, Hanna, et al.
(författare)
-
Exercise-induced neuroplasticity in Parkinson's disease : A metasynthesis of the literature
- 2020
-
Ingår i: Neural Plasticity. - : Hindawi Limited. - 2090-5904 .- 1687-5443. ; 2020
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Parkinson's disease (PD) is a neurodegenerative disorder for which there is currently only symptomatic treatment. During the last decade, there has been an increased interest in investigating physical exercise as a neuroprotective mechanism in PD. Animal studies have suggested that exercise may in fact induce neuroplastic changes, but evidence in humans is still scarce. A handful of reviews have previously reported on exercise-induced neuroplasticity in humans with PD, but few have been systematic, or have mixed studies on both animals and humans, or focused on one neuroplastic outcome only. Here, we provide a systematic review and metasynthesis of the published studies on humans in this research field where we have also included different methods of evaluating neuroplasticity. Our results indicate that various forms of physical exercise may lead to changes in various markers of neuroplasticity. A narrative synthesis suggests that brain function and structure can be altered in a positive direction after an exercise period, whereas a meta-analysis on neurochemical adaptations after exercise points in disparate directions. Finally, a GRADE analysis showed that the current overall level of evidence for exercise-induced neuroplasticity in people with PD is very low. Our results demonstrate that even though the results in this area point in a positive direction, researchers need to provide studies of higher quality using more rigorous methodology.
|
|
| 10. |
- Johansson, Hanna, et al.
(författare)
-
Feasibility aspects of exploring exercise-induced neuroplasticity in Parkinson's disease : A pilot randomized controlled trial
- 2020
-
Ingår i: Parkinson's Disease. - : Hindawi Limited. - 2090-8083 .- 2042-0080. ; 2020
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Recent studies indicate that exercise can induce neuroplastic changes in people with Parkinson's disease (PwPD). Reports of feasibility outcomes from existing pilot trials however are, of date, insufficient to enable replication by others in larger definitive trials.Objective: To evaluate trial design for a definitive trial by exploring process and scientific feasibility.Methods: The trial design was a parallel-group RCT pilot with a 1 : 1 allocation ratio to either HiBalance or an active control group (HiCommunication). Both groups received one-hour sessions twice weekly, plus home exercises weekly, for 10 weeks. Participants with mild-to-moderate Parkinson's disease (PD) were recruited via advertisement. Assessment included physical performance, structural and functional MRI, blood sampling, neuropsychological assessment, and speech/voice assessment. Process and scientific feasibility were monitored throughout the study. Process feasibility involved recruitment, participant acceptability of assessments and interventions, assessment procedures (focus on imaging, blood sampling, and dual-task gait analysis), and blinding procedures. Scientific feasibility involved trends in outcome response and safety during group training and home exercises. Data are presented in median, minimum, and maximum values. Changes from pre- to postintervention are reported descriptively.Results: Thirteen participants were included (4 women, mean age 69.7 years), with a recruitment rate of 31%. Attendance rates and follow-up questionnaires indicated that both groups were acceptable to participate. Image quality was acceptable; however, diplopia and/or sleepiness were observed in several participants during MRI. With regard to dual-task gait performance, there appeared to be a ceiling effect of the cognitive tasks with seven participants scoring all correct answers at pretest. Blinding of group allocation was successful for one assessor but was broken for half of participants for the other.Conclusions: The overall trial design proved feasible to perform, but further strengthening ahead of the definitive RCT is recommended, specifically with respect to MRI setup, cognitive dual-tasks during gait, and blinding procedures. This trial is registered with NCT03213873.
|
|
