| 1. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Effekterna av begränsat antal handledarskap : en utvärdering
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare kunde en handledare ha ett obegränsat antal godkännanden men i och med de nya föreskrifterna begränsades dessa till 15 stycken. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka huruvida denna begränsning har haft en effekt på den olagliga körskoleverksamheten. Ett annat viktigt syfte är att ge förslag på alternativa åtgärder för att stävja denna verksamhet. För att svara på dessa frågor har vi använt oss av tre olika angreppssätt; en registerstudie, en intervjustudie och en enkätstudie. Resultaten från intervjustudien visar att det finns en rad olika tjänster som den olagliga verksamheten erbjuder mot betalning; förfalskning av handledarintyg, handledd körträning, kunskapsprov som man filmat på plats och som andra kan få tillgång till, hjälp att svara på kunskapsfrågorna i samband med prov via en öronsnäcka och bokning av förarprov. Det vanligaste enligt de intervjuade är att man erbjuder handledning vid körträning. Hur omfattande den olagliga verksamheten är gav intervjustudien inte något entydigt svar på. Svaren varierade allt från att den är väldigt stor till liten.Resultat från enkätstudien ger dock indikationer på att det finns en olaglig verksamhet som är relativt utbredd. På frågan om regelverket haft en positiv eller negativ inverkan på den olagliga verksamheten var de intervjuade tämligen överens om att den inte haft någon effekt alls. Argumentet var att de som idag sysslar med denna verksamhet, i varje fall den grövre, är så pass raffinerade att de säkert kommer på olika sätta att kringgå även dessa regler. Trots det fanns det några som skulle vilja se en ytterligare sänkning, även om detta inte skulle räcka för att stävja den olagliga verksamheten. Man pratade då istället om att en sänkning tydligt visar att det handlar om en privat verksamhet och inte en yrkesverksamhet. Det övergripande resultatet från studierna är att en illegal verksamhet kan rubba förtroendet för det svenska körkortet. Rapporten avslutas med 16 olika åtgärdsförslag som tillsammans kan hjälpa till att stävja den olaglig verksamhet. Detta innebär att en åtgärd inte löser problemet.
|
|
| 2. |
- Pyddoke, Roger, 1956-, et al.
(författare)
-
Outcomes from new contracts with “strong” incentives for increasing ridership in bus transport in Stockholm
- 2018
-
Ingår i: Research in Transportation Economics. - : JAI Press. - 0739-8859 .- 1875-7979.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish Public Transport Association has adopted recommendations on incentives for increased ridership in tendered contracts, though there is little evidence on how public transport contracts should be designed to reach this goal. This study begins amassing the needed evidence by analyzing the performance of four Stockholm Region bus contracts spanning seven years, examining the new E20 contracts intended to increase ridership, customer satisfaction, and efficiency. These contracts employ 100 percent of payments to operators depending on the number of boarding and paying passengers. Using mostly monthly data, outcomes in E20-contracts in four areas (formerly governed by gross cost contracts) over three years are compared with outcomes in the years before the E20 contracts were implemented, and with two gross contracts running parallel to the E20 contract. Compared with gross cost operators in comparison areas, E20 operators performed better in terms of costs, customer satisfaction (initially worse but then better), punctuality, and canceled departures, but worse in number of departures and no better in number of passengers.
|
|
| 3. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Impact of higher road vehicle dimensions on modal split : An ex-post analysis for Sweden
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Road freight transport is responsible for a considerable amount of congestion, noise and various forms of air pollution and policy instruments that reduce these negative external effects are therefore on top of many policy-makers’ lists. One of the discussed initiatives to reduce these externalities is to increase the maximum permissible weight and length of vehicle combinations. There are however concerns that higher vehicle dimensions will reduce road transport cost per tonne-kilometre and therefore lead both to a modal shift and to induced demand for road transportation.The extent to which the introduction of longer and heavier road vehicles attracts freight from competing modes is therefore a crucial question. The purpose of this study is to provide empirical evidence on this matter, by analyzing how the modal split in Sweden has developed following the adoption of increases in the maximum permissible vehicle dimensions.In this study, we utilize official statistics on freight transport by road, rail and water covering the period 1985 to 2013. We first investigate the extent to which LHVs were adopted following the increases in vehicle dimensions in 1990 and 1993. We then construct time-series for the modal split both on the aggregate level and the commodity group-level and analyze the short- and long-run development. We show that the share of tonne-kilometres and vehicle-kilometres performed by trucks with a load capacity above 40 tonnes increased substantially in the 1990s, which mainly came at the expense of the vehicles with the lowest capacity. This shows the high degree of incorporation of LHVs in the Swedish vehicle fleet. Our analysis of the aggregate modal split shows that both the rail and water shares were decreasing from 1985 up until 1995, when the trend reversed for rail transportation. In 2000, rail had regained the market share it had in 1990 and continued to increase in the 2000. Water transportation kept on losing market shares throughout the period of study. The modal share for road transportation developed much in the opposite way. The road share increased steadily between 1985–1990 and continued this way during most of the 1990s, until it stabilized around 60–65 percent. We also show that road and rail have experienced increases in the level of tonne-kilometres since 1990, which implies that the falling rail share between 1990 and 1995 was driven by higher tonne-kilometer growth rates for road transportation than for rail transportation.Our aggregated freight statistics do not allow us to attribute the development of the modal split during this period of study to a particular event such as the increase in maximum weights in 1990 and 1993. In particular, it is not possible to trace out substitution patterns between the transport modes. The weight reforms are likely to have mattered for the modal development, but so are the economic recession in the early 1990s, the railway sector reforms of 1996 and other structural changes in the transport market. What we do document is the lack of breaks in modal split trends at the weight reforms in 1990 and 1993. On the contrary, the share of each mode is continuing its long-term development.
|
|
| 4. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Vehicle weight, modal split, and emissions : an ex-post analysis for Sweden
- 2018
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 10:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study combines official statistics on freight transportation and emissions to present the long-run development of the use of longer and heavier road vehicles (LHVs), modal split, road freight efficiency, and GHG emissions and air pollution following the increase in the maximum permissible vehicle weight in Sweden in 1990 and 1993. We find that LHVs were quickly incorporated in the vehicle fleet and that road freight efficiency of the largest vehicles increased after the reforms. There was no discernable break in modal split trends as the modal share for road continued its long-run development. We show that road transportation contributes by far the most to emission costs. The composition of the emissions from road freight changed after the weight reforms, with an increasing share of GHG-emissions.
|
|
| 5. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Vehicle weight, modal split, and emissions : an ex-post analysis for Sweden
- 2018
-
Ingår i: Sustainable Freight Transport. - : MDPI. - 9783038974352 - 9783038974369 ; , s. 57-71
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This study combines official statistics on freight transportation and emissions to present the long-run development of the use of longer and heavier road vehicles (LHVs), modal split, road freight efficiency, and GHG emissions and air pollution following the increase in the maximum permissible vehicle weight in Sweden in 1990 and 1993. We find that LHVs were quickly incorporated in the vehicle fleet and that road freight efficiency of the largest vehicles increased after the reforms. There was no discernable break in modal split trends as the modal share for road continued its long-run development. We show that road transportation contributes by far the most to emission costs. The composition of the emissions from road freight changed after the weight reforms, with an increasing share of GHG-emissions.
|
|
| 6. |
- Johnsen, Annika, et al.
(författare)
-
Literature review on the acceptance and road safety, ethical, legal, social and economic implications of automated vehicles
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This deliverable summarizes the findings of an extensive literature review on the acceptance, behavioural intentions, road safety, as well as ethical, legal, social (ELSI) and economic considerations in the scope of vehicle automation.The theoretical fundaments and relevant findings of recent public opinion research regarding user acceptance of automation are presented. Also the view of organised stakeholders is taken into account.Regarding road safety there is a potential for increased road safety but drivers tend to pick up non-related driving tasks instead. These problems are due to several traditional HMI concerns. In the future autonomous cars must make decisions that touch on ethical issues that have not yet been sufficiently and transparently discussed. Although in many countries legislation is now reacting to the new technology, many aspects – like liability and privacy / data protection – are not yet regulated by law. Automated vehicles promise to have several clear benefits that might change the entire transport system. The positive externalities that come from the technological advantages of automated vehicles might be outweighed by the negative externalities coming from the potential increases in travelling by private vehicles.
|
|
| 7. |
- Lindgren, Hanna, 1985-, et al.
(författare)
-
Lösningar för kollektivtrafik på landsbygd : det pågående arbetet i Sverige
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget som syftar till att identifiera goda exempel på lösningar. Ytterligare ett syfte är att studera de regionala kollektivtrafikmyndigheternas arbete med att identifiera lösningar som är både attraktiva för resenärer och ekonomiskt effektiva. För att besvara studiens syften används tre empiriska källor: enkätstudie riktad till regionala kollektivtrafikmyndigheter, intervjuer med tjänstemän på fyra regionala kollektivtrafikmyndigheter samt en studie av lösningar och projekt som har bedrivits och bedrivs i Sverige. I intervjustudien ska följande frågor besvaras:1. Vilka utmaningar och förutsättningar för kollektivtrafik på landsbygd har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? Vilka förutsättningar har de för att lösa eventuella problem?2. Har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna några strategier för att bedriva kollektivtrafik på landsbygd? I så fall, hur ser strategierna ut?3. Hur går den organisatoriska och ekonomiska samordningen av olika transportformer till?Resultaten visar att landsbygden ofta underprioriteras i kollektivtrafikplaneringen. Satsningar görs där man kan attrahera många resenärer. Knappa ekonomiska resurser resulterar i att tätortstrafik prioriteras medan höga kostnader och låg finansieringsgrad är orsaker till att projekt som har testats tvingas att lägga ned. Den anropsstyrda trafiken kan bli bättre. Idag används till exempel digitala lösningar i mycket liten omfattning. I samåkningsprojekt visas att intresset för samåkning har varit lågt. För att öka tillgängligheten på landsbygd behöver kombinerade tjänster för service såsom inköp, postservice och sjukvård och olika former av mobilitetstjänster införas.
|
|
| 8. |
- Odolinski, Kristofer, 1984-, et al.
(författare)
-
Modellering av järnvägstransporter : en översikt kring datakällor
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Information om flöden av gods och passagerare är viktig för att utveckla kunskapsunderlaget om järnvägstransporter. Förutom att ge en nulägesbeskrivning kan informationen användas i transportmodeller för att genomföra prognoser av flöden, bland annat i syfte att planera och utvärdera åtgärder såsom infrastrukturinvesteringar, införande av olika begränsningar eller förändrade styrmedel. I Sverige består transportstatistiken främst av aggregerade data, vilket innebär att prognoser av transportflöden och andra typer av skattningar och analyser blir osäkrare. Det finns därför anledning att beskriva hur modelleringen av järnvägstransporter ser ut idag, samt dess utveckling och möjligheter att kombinera olika (och nya) datakällor för att ta fram den information om järnvägstransporter som efterfrågas.Sampers och Samgods är de svenska nationella trafikslagsövergripande modellerna för personrespektive godstransporter. Tre olika typer av indata används i Sampers: data som beskriver resebeteenden, data som beskriver trafiknätet och utbudet av kollektivtrafik samt data för hur attraktivt det är att resa till de områden (eller zoner) som finns i modellen. Resultatet från Sampers efterfrågemodell är passagerarflöden per färdmedel och destination. I fördelningen av tågpassagerare används nät- och linjekodning som motsvarar trafikeringen för nulägesåret (till prognoserna används prognostidtabeller). Detta ger exempelvis information om antalet resor per länk under ett år (det vill säga mellan stationer eller noder på linjer) samt antal på- och avstigande på de olika stationerna. Dessa resultat behöver valideras, vilket bland annat Trafikverkets regioner gör med hjälp av resandestatistik.Indata i Samgods är information om transportnätverket, kostnadsdata, regler, uppgifter om produktion och konsumtion samt varuflöden. Information om varuflöden kommer från utrikeshandelsstatistiken och varuflödesundersökningen. Uppgifterna om produktion och konsumtion används tillsammans med uppgifter om varuflöden för att ta fram en beräknad godsvolym för 34 varugrupper som ska transporteras mellan 464 zoner (varav 290 är kommuner i Sverige). För att ta fram transportdata för järnvägstrafiken i form av godsflöden och antal tåg fördelat på olika bandelar på järnvägsnätet, används modellverktyget Bangods. Detta sker bland annat via information om trafikering, som dock inte innehåller fullständig information om typ av godståg eller om typ av gods och godsmängd per tåg. I nuläget består utdata av godsflöden under ett helt år uppdelat på antal fjärr-, lokal-, system-, malm-, och kombitåg, 12 varugrupper och järnvägsnätets olika bandelar (cirka 300 stycken).Modelleringen av järnvägstransporter (som oftast ingår i trafikslagsövergripande modeller) går mot mer disaggregerade ansatser. På persontransportsidan går utvecklingen mot aktivitetsbaserade modeller, medan modellering av logistikbeslut på företagsnivå blir vanligare i godsmodeller. Denna utveckling innebär att det finns ett behov av dissaggregerade data, med en finare detaljnivå i både tid och rum. Samtidigt har den snabba teknikutvecklingen inneburit nya möjligheter för insamling av dissaggregerade data, framförallt genom låga priser och bättre funktion hos de tekniska enheter som behövs för att registrera och kommunicera information om positionering. Exempel på datakällor är satellitnavigationssystem (Global Positioning System, GPS), mobilnätsdata, Radio Frequency Identification (RFID) eller andra typer av sensorer (för exempelvis tågets vikt eller antal på- och avstigande).De olika datakällorna till transportmodelleringen har sina för- och nackdelar; en och samma datakälla kan inte täcka det behov av information som behövs. En kombination av de olika datakällorna kan därför vara en lösning. Exempelvis kan GPS-data och mobilnätsdata vara bra komplement då den förra har en hög detaljnivå, men större vita fläckar jämfört med den senare datakällan. Ett generellt problem med den automatiserade datainsamlingen är dock att den oftast fångar en del av resorna; även om den ger betydligt mer detaljerad information om resornas position och tid jämfört med traditionella undersökningar, så finns det ett snedvridet urval. Därutöver saknas det ofta socioekonomisk information samt information om syftet med resan, även om det via rörelsemönster från GPS- eller mobilnätsdata är möjligt att dra slutsatser om jobbets och hemmets position samt koppla denna information till (åtminstone övergripande) socioekonomiska data. Oavsett detta kan information om passagerarflöden och godsflöden vara användbara i kalibrering och validering av resultat. Detektorer för tågens vikt kan exempelvis användas för att ta fram information om antal passagerare på varje tåg (potentiellt mellan alla stationer om detektorn finns på tåget, eller om tillräckligt många stationära detektorer finns utplacerade). Även om godstågets vikt inte ger information om godstyp, så kan den informationen vara användbar i kalibreringen av Samgods och ge en tillförlitligare beskrivning av godsflöden fördelat på olika tåg och bandelar.Det finns med andra ord en stor potential att ta fram mer disaggregerade data över transportflöden med hjälp av ny teknik och datainsamlingsmetoder.
|
|
| 9. |
- Lindgren, Hanna, 1985-
(författare)
-
Parkeringsavgifter : en översikt av parkeringsavgifter i sex europeiska städer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie innehåller en sammanställning av parkeringsavgifter och -normer i Stockholm samt fem andra europeiska städer: Helsingfors, Oslo, Köpenhamn, Amsterdam och Frankfurt am Main.De flesta städerna har tydliga zonindelningar eller taxeområden där priset beror på områdets avstånd till stadskärnan. Oslo har den högsta taxan (56 NOK per timme), följt av Stockholm, Köpenhamn, Amsterdam, Helsingfors och slutligen Frankfurt am Main. Oslo är den enda staden med dynamisk taxa som ökar med tiden man står parkerad.Oslo sticker även ut som staden med lägst boendeparkeringsavgifter. Stockholm ligger högst med 13 200 kronor per år. Oslo, Köpenhamn och Helsingfors har enhetliga boendeparkeringsavgifter i sina städer. Stockholm och Oslo tillåter inte boendeparkering i de mest centrala områdena (Sentrum i Oslo och taxeområde 1 i Stockholm).Frankfurt am Main utmärker sig med fokus på parkering i parkeringshus som ägs av ett offentligägt bolag. Jämfört med övriga städer är information om parkeringspolicy mer knapphändig för Frankfurt am Main.
|
|
| 10. |
- Pyddoke, Roger, 1956-, et al.
(författare)
-
Trängsel på spåren? : fördelning av tåglägen i tågplanerna 2014–2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien i detta notat undersöker tilldelningen i Trafikverkets tågplaner för 2014–2016. Forskarna har jämfört järnvägsföretagens inlämnade ansökningar om tåglägen, med beviljade tåglägen i tågplanen. Huvudresultatet är att både gods- och persontågsföretag i antal får ungefär så många tåglägen de ansökt om. Forskarna har också undersökt det som kallas ruckningstider, det vill säga hur stora tidsförskjutningarna blir mellan de sökta tåglägen som också beviljats. Ruckningstid beräknas för avgångstid, körtid samt ankomsttid. Ruckningstider kan således endast beräknas för tåglägen som både sökts och beviljats. Analysen visar att ungefär 97 procent av persontågen avgår enligt ursprunglig tågplan dessa år. För godstrafik saknas tyvärr motsvarande dataunderlag varför en motsvarande analys inte varit möjlig.
|
|
