SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "FÖRF:(Hanna Svensson) "

Sökning: FÖRF:(Hanna Svensson)

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Hjalmarson, Jenny, et al. (författare)
  • Accessibility for elderly using a four-wheeled walker-an interview and observation analysis
  • 2013
  • Ingår i: AAATE Conference 2013. - 9781614993032 ; s. 27-33
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Accessibility for all is an overall goal in many communities around the world. The UN has the Convention on the Rights of Persons with Disabilities which Sweden along with many other countries has agreed to follow. The aim with this project was to analyse which environmental difficulties elderly people over 65 years of age experience in their daily life when walking with a four-wheeled walker. The focus area was the surroundings close to their home. It is necessary to learn more about the difficulties for people with disabilities as a base for future development of the built environment. The group of elderly is increasing daily. In Sweden the four-wheeled walker is a commonly used assistive device by the elderly when, for example, their balance decreases; this is why we chose to focus on this specific assistive device.
  •  
2.
  • Svensson, Hanna (författare)
  • Bostadsanpassningsbidraget i Sveriges kommuner kostnadsvariation och handläggningsprocess
  • 2013
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • En funktionsnedsättning beskrivs som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ett funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I Sverige är målet att möjliggöra för människor att leva så självständigt som möjligt i sitt eget hem. Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m., har utvecklats med det syftet. Kostnaden för bostadsanpassningsbidrag varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner.Syftet med den här avhandlingen var att undersöka om dessa kostnadsvariationer kunde härledas till statistiskt mätbara kommunala bakgrundsfaktorer eller om de kunde relateras till arbetsprocessen i kommunen. Syftet var också att undersöka hur de som genom sitt arbete är berörda av bostadsanpassning tycker att handläggningsprocessen fungerar i praktiken.Studien delades in i tre delstudier. Första delstudien undersökte om kostnadsvariationerna för bostadsanpassningsbidraget kunde härledas till statistiskt mätbara kommunala variabler. Delstudie två genomfördes med en kvalitativ inriktning. Här valdes att studera hur personer, som på olika sätt är involverade i eller påverkas av processen kring bostadsanpassning, resonerar och arbetar. I delstudie tre var inriktningen att, utifrån tidigare delstudier, identifiera områden i bostadsanpassningsprocessen där det fanns utrymme för förbättringar. Delstudie tre utformades som en postenkät som skickades till närmare hundra bostadsföretag och ungefär lika många handläggare av bostadsanpassningsbidrag.I enlighet med tidigare studier var det svårt att finna några statistiskt mätbara kommunala bakgrundsvariabler som förklarade större delen av variationerna i kostnad för bostadsanpassning. Dock visade sig tre av variablerna ha ett statistiskt signifikant samband som till viss del förklarade skillnaderna. Dessa var andelen äldre, över 80 år, i befolkningen, kommunens resultat och prisutvecklingen på småhus i regionen under de senaste 20 åren. Långvarigt vänsterstyre ser enligt resultaten i denna studie ut att ha ett visst samband med högre kostnader för bostadsanpassning. Kommuner i norra Sverige hade med betydligt större sannolikhet höga kostnader för bostadsanpassning än låga. Ur resultatet i studien kan man utläsa att ”mjukare” faktorer som kommunkultur, människosyn och politiska ställningstaganden troligen är betydande i sammanhanget. Majoriteten av handläggarna som deltog i intervjustudien ansåg att handläggningsprocessen kring bostadsanpassning var för tidskrävande och att för tungt ansvar lades på den sökande. Handläggarna i kommunerna förenklade processen för att möta dessa två omständigheter. Det finns omfattande bristerna i dokumentationen kring ärendena.Fastighetsägarna uppger att den anpassning som de oftast nekar är åtgärder i badrum. Den huvudsakliga anledningen till att man nekar är risken för följdskador och att det är dyrt att återställa bostaden när den boende inte längre är i behov av anpassningen. Ett sätt att förbättra samarbetet mellan fastighetsägare och handläggare i kommuner där anpassningar ofta nekas, kan bland annat vara att ge fastighetsägarna bättre insyn i anpassningsprocessen och bättre kontroll över de åtgärder som genomförs i deras bestånd.
3.
  • Svensson, Hanna (författare)
  • Hur arbetar Sveriges kommuner med bostadsanpassning och tillgänglighet?
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Tillgänglighet i den byggda miljön har aktualiserats de senaste åren, mycket på grund av uppdaterade regler inom området. Andelen äldre kommer fortsätta öka snabbt de kommande åren. Till det naturliga åldrandet hör en degenererande fysik och vissa personer drabbas av kognitionsnedsättningar. Det finns studier som visar att 80 % av de äldres hem har åtminstone en riskfaktor som skulle kunna leda till fall. Till kommunens ansvarsområden hör att se till att invånarna i kommunen har möjlighet att leva ett självständigt och värdigt liv. Det innebär till exempel att kunna ta sig in och ut ur sin bostad samt att kunna tillgodose sina dagliga behov i hemmet, laga mat, tvätta sig och gå på toaletten.Syftet med den här studien var att ta reda på hur kommuner i Sverige arbetar med tillgänglighet i den byggda miljön, samt undersöka hur olika faktorer i organisation och arbetssätt påverkar hur arbetet utförs. Syftet var också att utforska vilka övriga förutsättningar som inverkat på slutresultatet; en tillgängligare miljö för kommunens invånare.I studien undersöktes hur kostnaderna för tillgänglighetsarbete och bostadsanpassning förhåller sig till andelen äldre i befolkningen, bostadsbeståndets sammansättning, kommunens ekonomiska förutsättningar, kommunens storlek i area och befolkningstäthet och kommunens geografiska läge. Även variabler som arbetsprocesser (kring inköp, handläggning, genomförandestrategi med mera) och kulturella skillnader som kan påverka arbetet med tillgänglighet eller bostadsanpassning undersöktes.Exempel på bostadsanpassningsärenden i kommunerna valdes som insamlingsvariabel. 100 ärenden samlades in från tio olika kommuner och analyserades. Förutom insamlade ärenden gjordes intervjuer med nyckelpersoner inom kommunerna. Sammanlagt intervjuades 46 personer vid 36 intervjutillfällen. Utifrån intervjuerna som genomfördes med handläggarna för bostadsanpassningsbidrag i undersökta kommuner kunde arbetsprocessen runt bostadsanpassning i varje kommun illustreras.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med vissa kvantitativa inslag (insamlad statistik bland annat). Intervjuerna hade ett semistrukturerat upplägg och de spelades in med hjälp av en diktafon. Därefter skrevs de ut och intervjupersonerna fick möjlighet att kommentera, komplettera och korrigera om något missförståtts eller kunde tolkas felaktigt. Förutom intervjuer samlades statistik in. I varje kommun handlade det om tio bostadsanpassningsärenden från 2008 med tillhörande dokumentation samt statistik och ekonomiskt underlag för åren 2004-2008. För studien beslutades att kommunerna skulle väljas ut genom stratifierat urval. Av Sveriges 290 kommuner lottades tio fram att delta i undersökningen. De lottades från fem storlekskategorier och maximalt en kommun representerar varje län.Bland de tio undersökta kommunerna hade kommuner med hög inflyttning både en mindre andel äldre, högre skattekraft och de byggde nya bostäder. Dessa kommuner hade en relativt hög andel boende per kvadratkilometer och var lokaliserade i den södra halvan av landet. För glesbygdskommunerna gällde det omvända; en relativt hög andel äldre, mindre skattekraft, ingen nybyggnation alternativt att man rev bostäder, samt ofta en kraftigt minskad befolkningsutveckling. De mindre kommunerna hade oftare problem med resurser, både i form av pengar och personal, som påverkar arbetet med tillgänglighet generellt. Prisutvecklingen på bostäder hade stor betydelse för hur mycket kommunen kunde satsa på renoveringar och nybyggnation. Även typen av hus hade inverkanHur arbetar Sveriges kommuner med bostadsanpassning och tillgänglighet? 20116på enskilda kostnader för anpassningarna. Kostnadsspridningen var större i de mindre kommunerna. I de stora, tätbefolkade kommunerna låg man generellt lägre i kostnad. Detta tyder på att en eller flera faktorer som kan kopplas till tätbebyggda kommuner även kan kopplas till lägre kostnader för bostadsanpassning. Men det framgår inte klart om det handlar om en enskild faktor eller flera samverkande. I studien framgick att det inte var en åldrande befolkning eller många småhus som ledde till höga kostnader för bostadsanpassning. Det fanns indikationer på att det snarare kunde ha att göra med brist på tillgängliga bostäder, särskilda boenden eller övergångsbostäder.En del förändringar kan göras som gör bostäderna mer tillgängliga i samband med större renoveringar. De intervjuade kommunerna hade mycket olika strategier för detta. Flertalet tog inte hänsyn till att tillgängligheten kan förbättras vid större renoveringar.Processen kring dokumentationen för bostadsanpassningsbidraget var väldigt olika i de olika kommunerna. När man jämförde med hur Boverket rekommenderar att processen kring bostadsanpassning ska se ut kunde det konstateras att samtliga tio kommuner förenklat och anpassat arbetsgången efter sina egna förutsättningar eller önskemål. Flera kommuner följde varken Boverkets rekommenderade process eller hade med alla de lagstadgade dokumenten som ska följa med ansökningen. Det framgick relativt tydligt vid intervjuerna att anledningen till att man inte följde Boverkets process var att man anser att den tar allt för lång tid och att allt för mycket ansvar läggs på de sökande.Boverkets statistik gällande bostadsanpassning baseras på data som handläggarna av bidraget skickar in en gång om året. Det visade sig att handläggarna hanterade uppgifterna kring bidraget väldigt olika, vilket borde ha inverkan på hur de rapporterar in uppgifterna och vad de i slutändan uppger sig ha för kostnader för bostadsanpassning. Det är viktigt med bättre rutiner kring hur bostadsanpassningsbidraget rapporteras in till Boverket, samt eventuellt uppdatera vilka faktorer som bör inkluderas i rapporteringen.Författningen rörande enkelt avhjälpta hinder var högaktuell vid studiens genomförande. Eftersom författningen gäller tillgänglighet påverkade den resultatinsamlingen när det kom till att undersöka arbetet i offentliga miljöer. Det varierade hur långt undersökta kommuner kommit med åtgärderna, hur mycket pengar och resurser som satsats, hur man valt att angripa problemet och om man trodde sig klara målet att hinna avsluta projektet innan slutet på 2010. Det framkom att de mindre kommunerna halkat efter i arbetet med tillgänglighet och att det i stort berodde på bristande resurser. Få personer i kommunen leder till lägre skattekraft och att det finns ett mindre antal anställda inom kommunen som ska täcka upp för ett mycket brett spektrum av uppgifter. Detta gör att varje anställd har ett antal frågor på sitt bord och beroende på intresse, kunskap och bakgrund blir de olika frågorna mycket olika prioriterade i dessa kommuner.
4.
  • Lindblad, Birgitta Ejdervik, 1955-, et al. (författare)
  • Intensity of smoking and smoking cessation in relation to risk of cataract extraction : a prospective study of women
  • 2005
  • Ingår i: American Journal of Epidemiology. - Oxford University Press. - 0002-9262. ; 162:1, s. 73-79
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The authors investigated the association of smoking and smoking cessation with the incidence of cataract extraction in a population-based prospective cohort study. A total of 34,595 women aged 49-83 years in the Swedish Mammography Cohort were followed from September 1997 through June 2002. Information on smoking, diet, and other lifestyle factors was collected through a self-administered questionnaire. A total of 2,128 cases of age-related cataract extraction were identified. Relative risks were estimated as rate ratios using Cox proportional hazards models. The authors observed a significant dose-response association between intensity of smoking and risk of cataract extraction (among current smokers, p for trend = 0.02; among past smokers, p for trend = 0.0002). After cessation of smoking, the risk decreased with time. Among women with a moderate lifetime smoking intensity (6-10 cigarettes/day), the relative risk was not significantly different from the risk among never smokers 10 years after smoking cessation. Among women who had smoked more intensively (>10 cigarettes/day), after 20 years of nonsmoking the increased risk became small and no longer statistically significant in comparison with never smokers (for trend over time, p < 0.0001). This prospective study confirmed smoking as a risk factor for cataract, with a dose response for smoking intensity. Smoking cessation predicts reduced risk over time, but a longer period of time is needed with a higher smoking intensity.
  •  
5.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy