| 1. |
- Dickinson, Joanna, et al.
(författare)
-
Snabb omställning av vägtrafiken för minskad klimatpåverkan
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att minska vägtrafikens klimatpåverkan på kort sikt räcker inte åtgärder för ökad andel fossilfria bränslen och elektrifiering. Det krävs också insatser som minskar trafikarbetet med bilar och lastbilar i närtid. Fokus behöver också ligga på sådana åtgärder som kan genomföras i närtid - vi talar här om ett par år i perspektiv av 1,5-gradersmålet. Denna studie är en internationell litteraturöversikt av åtgärder som kan minska trafikarbetet med bil och lastbil i större städer (här avses kommuner med mer än 50 000 invånare samt kranskommuner till storstäder) och som främjar mer hållbar tillgänglighet och stadsmiljö.Ett flertal framgångsrika exempel finns från städer. Studien identifierar åtgärdernas effekter, hur dessa kan bedömas samt hur de kan utformas för att vara såväl effektiva som legitima, dvs ha avsedd verkan och ha god acceptans.Åtgärderna är i sig möjliga att genomföra på kort tid. I några fall beskriver studien åtgärder som kräver justerad lagstiftning men där tiden ändå kan hållas kort eftersom de är väl utredda och beskrivna sedan tidigare.Förutom beskrivningar av de enskilda åtgärderna drar studien en rad slutsatser. Till dessa hör att de föreslagna åtgärderna får verkligt god effekt om de kombineras i väl sammansatta åtgärdspaket, väl utformade utifrån den lokala situationen och som omfördelar den relativa attraktiviteten hos olika trafikslag till de mer hållbara färdsättens fördel. Rapporten har bland annat inkluderat följande åtgärder i litteraturöversikten:Sänkta hastighetsbegränsningar på motorvägar med minst 10 km/h Undvika tjänsteresor när det finns alternativ.Distansarbete hemifrån upp till tre dagar i veckan där det är möjligt. Lägre priser för resor med kollektivtrafik och andra incitament för ökat resande med kollektivtrafik, mikromobilitet, gång och cykling.Öka bildelning och andra sätt att minska bränsleförbrukningen vid bilresor (som sparsam körning). Främja effektivare godsleveranser och effektivare användning av lastbilar. Omfördelning av gatu- och vägutrymme för biltrafik och för bilparkering av bilar till annan användning såsom gång- och cykelbanor och kollektivtrafikkörfält. Miljözoner kombinerade med satsningar på kollektivtrafik och aktiva färdsätt samt styrmedel som skrotningspremie. Möjlighet att i kombinerade styrmedels- och åtgärdspaket finansiera ökat utbud och tillgänglighet hos mer energieffektiva färdsätt med intäkter från biltrafik och bilparkering. Sänkt bashastighet till 30 km/h i städer.
|
|
| 2. |
- Gustavsson Binder, Tobias, et al.
(författare)
-
Att göra en Gent : nya tag för attraktiva städer med mindre biltrafik
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 216-216
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya koncept inom stads- och trafikplanering har fått stor uppmärksamhet sista åren. Med Superblocks i Barcelona och 15-minutersstaden i Paris som tydliga exempel. En annat koncept är så kallade cirkulationsplaner, med syfte att försvåra genomfartstrafik med bil genom att dela in städers centrala delar i olika zoner. Den stad som blivit mest associerad med cirkulationsplansprincipen är belgiska Gent. Sedan implementeringen 2017 har flera positiva effekter erhållits gällande exempelvis färdmedelsfördelningen. Liknande effekter har också fåtts i den närbelägna staden Leuven som också infört cirkulationszoner. I projektet, som finansierats av WWF Sverige, har intervjuer genomförts med representanter för städer som har eller planerar att införa cirkulationsplaner. Dessutom har representanter för intresseorganisationer, bland annat näringsliv, intervjuats för att öka förståelsen hur städerna arbetat med acceptans. Intervjuer har också gjorts med svenska städer för att undersöka intresset och förutsättningarna för principen.Preliminära resultat visar att flera städer är intresserade av den grundläggande principen bakom cirkulationsplaner, nämligen att tillämpa reglering för att minska biltrafik. Uppfattningen är dock ofta att det är svårt att tillämpa cirkulationsplaneprincipen rakt av, mycket beroende på städers utformning och nuvarande trafiksystem. Studien belyser dock att det finns mycket att lära kring implementeringen i andra städer. Inte minst gällande acceptans samt att kommunicera en vision som inte bara handlar om hållbar mobilitet utan om hela staden samt att kombinera införandet med andra åtgärder som skapar förutsättning för en grön och levande stad. Resultaten belyser också trafiksimuleringsverktygens begränsning för att fånga förändringar i trafiken av liknande åtgärder. Den övergripande slutsatsen är att cirkulationsplaner eller liknande åtgärder som bygger på principen att reglera städers trafik kan spela en viktig roll för städer att ta nästa kliv i sitt omställningsarbete. Detta är viktigt inte minst för att många städer infört mål till 2030 som framstår allt svårare att nå utan nya åtgärder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Alopaeus, Tea, et al.
(författare)
-
Med de nya svenska klimatmålen i sikte : Gapanalys samt strategier och förutsättningar för att nå etappmålen 2030 med utblick mot 2045
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren 2017 presenterade Naturvårdsverket scenarier för hur växthusgasutsläppen i Sverige skulle kunna utvecklas till 2035. Sedan Naturvårdsverket presenterade scenarierna har ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige beslutats av riksdagen med nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045. Regeringen har även presenterat ett antal nya styrmedel i budgetpropositionen.Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket har mellan maj och november 2017 gjort en första uppföljning mot de nya klimatmålen. I denna rapport presenteras hur beslutade och planerade styrmedel kan komma att falla ut givet olika antagande. En översiktlig analys av styrmedel görs också.Arbetsgruppens sammansättning har varierat över tid. Sammantaget har följande personer på Naturvårdsverket deltagit i arbetsgruppen: Tea Alopaeus (projektledare), Björn Boström, Mats Björsell, Martin Boije, Joanna Dickinson, Dag Henning, Daniel Engström Stenson, Eva Jernbäcker (projektledare till september), Julien Morel, Miriam Münnich Vass, Karl-Anders Stigzelius, Ulrika Svensson, Per Wollin.Stockholm 29 november 2017Björn RisingerGeneraldirektör
|
|
| 5. |
- DICKINSON, JOANNA, et al.
(författare)
-
Hållbar transportplanering? : Jämförande studie av policy och planering i storstadsregionerna Stockholm, Vancouver och Hamburg
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en fallstudie med jämförelse av policy och planering för hållbara transporter i storstadsregionerna Vancouver, Hamburg och Stockholm. Dessa tre storstadsregioner är internationellt omtalade för sina respektive målsättningar för hållbara transporter och en hållbar stads- och regional utveckling.Studien är att betrakta som ett nedslag i respektive storstadsregions planeringskontext, och belyser viktiga aspekter i policy och planering för hållbara transporter. Slutsatser dras om vad och hur Stockholmsregionen kan lära av de båda övriga studerade storstadsregionernas planering för hållbara transporter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hylen, Bertil, et al.
(författare)
-
Challenges and barriers for a sustainable transport system : exploring the potential to enact change
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is divided into three parts; the first part summarizes the results from a workshopconducted within the TRANSFORuMproject. The second part presents the results of interviewscarried out with different experts discussing the different goals and their perceptionsof what might prevent or delay appropriate implementation. The third part is based on a literature reviewdiscussing how to overcome or remove the various barriersand challenges. The overall aim ofthe studies presented in this report is to identify barriers but also to present necessary steps which need to be takenin order to help achieving the goals.The term "Barrier" relates to something which prevents some form of progress or movement, while "Challenge" can be something difficult but also something which is regarded as stimulating; or an opportunity.
|
|
| 9. |
- Isaksson, Karolina, et al.
(författare)
-
Hållbar stadsutveckling i praktiken – färdplan för kollektivtrafik i samhällsplanering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forum för innovation i transportsektorn har initierat ett arbete med färdplaner inom områden som är av strategisk vikt för att ställa om till ett hållbart transportsystem med radikalt minskad miljö- och klimatpåverkan. I detta sammanhang är kollektivtrafik en central fråga. Det finns redan mycketkunskap som visar betydelsen av att planera samhället och den fysiska bebyggelsen på ett sätt som stimulerar till en yt- och energieffektiva transporter. Men trots all kunskap är bilen fortfarande ofta norm i nationell, regional och lokal transportpolitik och planering. En nyckelfråga för att skapa ett transportsystem som kan bidra till att förverkliga hållbara och attraktiva städer och regioner handlar om att göra kollektivtrafik och andra hållbara färdmedel tillgrundprinciper i samhällsplaneringen. Under hösten 2013 fick K2 och SKL uppdraget att leda ett arbete med fokus på denna fråga. Uppdraget grundades i ”Färdplan för kollektivtrafikens roll i en hållbar samhällsutveckling” som Svensk kollektivtrafik och K2 hade tagit fram gemensamt undervåren 2013. I arbetet med denna färdplan har vi haft hjälp av en bred konstellation av personer med kompetenser inom till exempel fysisk planering, kollektivtrafik, byggindustrin, handel, hållbar design och fastighetssektorn. Mot bakgrund i befintlig forskning och resultat från workshopar har färdplanentagits fram. De frågor som varit vägledande för vårt arbete är potentialen i en mer kollektivtrafikanpassad samhällsplanering och vilka insatser och aktiviteter som är viktigast för att på kort tid komma framåt i denna fråga.Arbetet har genomförts under perioden november 2013 till oktober 2014. Vi vill rikta ett varmt tack till alla som på något sätt har bidragit till arbetet. En förteckning över dessa personer återfinns i bilaga 3. Färdplanen utmynnar i förslag på ett antal konkreta insatser som bör prioriteras här och nu för attkomma vidare i arbetet för ett transportsystem med minskad miljö- och klimatpåverkan, som kan bidra substantiellt i förverkligandet av hållbara och attraktiva städer och regioner.
|
|
| 10. |
- Jägerbrand, Annika K, 1972-, et al.
(författare)
-
Rebound effects of energy efficiency measures in the transport sector in Sweden
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rebound effects represent the difference between anticipated or projected energy savings and the real energy saving in relation to, for example, implemented policy measures aimed at improving energy efficiency. Rebound effects in the transport sector may counteract policy measures so that goals related to energy or emissions are not achieved, or achievement is greatly delayed. This comprehensive report examines the presence of rebound effects within the transport sector and while the aim was to provide a full review of the issue, for some transport areas it was not possible to find any studies on rebound effects. Those areas are identified as having knowledge gaps. We summarize the literature for rebound effects for passenger vehicles, technological developments, freight transports, public lighting, aviation, waterborne transports and for indirect, economy-wide effects, and also discuss rebound effects in aspects of environmental awareness and in the transport and community planning. The existing literature suggests that rebound effects exist to varying degrees and that there is a high risk of energy efficiency measures transferring transport energy savings into other transport modes, sectors or energy services. Consequently, rebound effects should be included when calculating whether Sweden will reach its climate and energy goals.
|
|
