| 1. |
- Andersson, Lotta, et al.
(författare)
-
Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När klimatet förändras påverkas människor och deras egendom, företag, kommunal och statlig verksamhet, vilket gör att såväl myndigheter, kommuner, företag som enskilda fastighetsägare måste agera.Översvämningar, värmeböljor, ras och skred är bara några exempel på vad vi behöver rusta oss för. Vi ska möta klimatförändringar som sker här i Sverige, men vi måste också anpassa oss till vad klimatförändringar i andra länder innebär för Sverige.Kostnaderna för klimatanpassning kan bli höga, men bedöms av bland andra EUkommissionen ändå löna sig i förhållande till de skadekostnader som uppstår om inga åtgärder vidtas.Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gått framåt under de senaste åren. Några exempel på myndighetsuppdrag är Nationell höjddatabas, Ras- och skredkarteringen av Göta älvdalen, Dricksvattenutredningen, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för klimatanpassning, samt inrättandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts arbete med regeringsuppdraget att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, visar på stort behov av fortsatta insatser. Denna rapport ger förslag till en färdplan för klimatanpassningen i Sverige. Slutsatserna handlar framförallt om att arbetet måste bedrivas långsiktigt, att roller och mandat förtydligas samt att en bättre samordning mellan olika aktörer uppnås.De viktigaste slutsatserna för fortsatt arbete är:Regelverk behöver anpassas, roller och ansvar samt strategier och mål måstetydliggörasPrioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser, som fyller identifierade kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning, behöver finansierasKunskap, beslutstöd och prognos- och varningssystem behöver göras mer tillgängligaHur kostnader ska fördelas mellan olika aktörer och hur resurser till prioriterade åtgärder ska säkerställas, behöver klarläggasUppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat, till exempel effekter på samhällsviktiga funktioner och människors hälsa. Arbetet har också omfattat en kartläggning över vad som genomförts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterades år 2007. Utifrån det underlaget har målet varit att beskriva behoven och lämna förslag på åtgärder för anpassning av olika delar av samhället. Hänsyn har tagits till EU:s strategi för klimatanpassning. Arbetet har bedrivits i bred samverkan med myndigheter, kommuner, forskare, branschorganisationer och andra näringslivsrepresentanter.Redovisningen av uppdraget omfattar en huvudrapport samt 18 bilagor. Huvudrapportens tredje kapitel är en syntes av rapportens alla förslag, och kan ses som färdplanen för att säkerställa att Sverige klimatanpassas.
|
|
| 2. |
- Bocké, Alice, et al.
(författare)
-
Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mycket har gjorts när det gäller tydligare regler och information kring hur avfallet skaomhändertas men det som brister är den praktiska hanteringen vid rivning av byggnader.En huvudorsak är att det är svårt att identifiera CFC vid rivning samt att det är dyrt atttransportera och destruera stora rivningsmassor. Det finns dessutom endast ett fåtalanläggningar i Sverige som har möjlighet att ta hand om byggmaterial innehållande CFC.Eftersom varje omhändertaget kilo CFC är mycket värt (i form av minskat behov avkostnader för klimatanpassning samt kostnader för skador från ett tunt ozonskikt) ser viatt det finns ett värde i att arbeta för en lösning som gör att insamlingen kommer igång såfort som möjligt.Utifrån IVL:s rapport (2012) uppskattas 8 ton CFC från isolermaterial lämnas in tilldestruktion per år och att över 72 ton CFC från isoleringsmaterial inte lämnas in påmiljöriktig avfallshantering per år. WSP:s bedömning är att uppskattningarna i tidigarestudier är rimliga42, men att mängden CFC som lämnas in till destruktion tyvärr äröverskattad.En kunskapshöjning i branschen om i vilka typer av material CFC förekommer, hur manidentifierar det och vilka skador det orsakar, är grundläggande förutsättningar för enbättre hantering av dessa material.Beställare av rivningsarbeten har en viktig funktion i hur CFC-haltigt material hanteras.Juridiskt är det byggherren/fastighetsägarens ansvar att ta reda på om FA, däribland CFC,kommer att uppstå vid en rivning och se till att detta omhändertas på ett korrekt sätt. Detfinns redan idag ekonomiska drivkrafter vid fragmenterings- ochförbränningsanläggningarna som skulle kunna användas om bara kunskapsnivån hosberörda aktörer var högre. Viljan att göra rätt ska dessutom inte underskattas. Vårbedömning är att en kommunikationssatsning riktad till främst beställarledet skulle medrelativt små medel kunna ge en ganska stor effekt. Ökad kunskap hos fastighetsägare omatt CFC använts i fler applikationer än köldmedier kan bidra till en ökad förståelse förhögre avfallskostnader. Det offentliga kan ha en stor roll att spela när det gällerkravställningar vid ombyggnation av allmännyttan, bland annat i miljonprogrammen.Vasakronan, Jernhusen och liknande aktörer är också viktiga att nå inför storaombyggnader av kontorslokaler för att betona vikten av fungerande rutiner för rättomhändertagande av CFC vid ombyggnation. Genom sin storlek kan allmännyttan bli enviktig aktör för att öka volymerna.
|
|
