| 1. |
- Dybwad Brandrud, Marius
(författare)
-
Örat nära munnen : samtal mellan film och filosofi
- 2024
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Doktorandprojektet är en studie i och genom filmiska samtal. Det genomförs i relation till samtalets roll i lärandet av filosofi. Medan filosofi oftast antar individuellt skriven form studeras hur filmiska samtal kan fungera som filosofiskt uttryck, främst utifrån filmen Samtal om samtal som är projektets huvudmaterial. Filmen börjar i ett försök att prata om hur vi pratar med varandra på seminariet, och i en förlängning hur det kan bestämma vilken filosofi som alls blir möjlig: Vem talar och vem lyssnar? Vilka erfarenheter räknas och vilka idéer är välkomna? Samtidigt är samtalet inte bara av intresse som praktik utan också som uttryck. Ibland sägs något i samtalet som inte skulle bli sagt annars. Vad skulle hända om samtal, som ett slags gemensamt sägande, kunde utgöra ett filosofiskt uttryck i egen rätt, liksom den individuellt skrivna texten? Hur skulle ett sådant uttryck i så fall alls kunna ta form? Skulle det kunna göras med film? I och genom studiens filmiska samtal leder detta också vidare till frågor om representation och ansvar: Vad är det att göra film om eller med någon? Hur påverkas de som är del av en film och vad gör den på egen hand? Vad är det att ta ansvar i det filmiska arbetet och för den film som blir till? Utöver Samtal om samtal läggs texten Eftertext fram. Den försätter studien kring samma frågeställningar, men försöker därigenom också svara an till det filmiska arbetet i Samtal om samtal. Eftertext hänvisar även till filmerna Ett jag som säger vi och Rehearsals samt dokumentet Transkription. Dessa ingår som appendix då de utgör delstudier i arbetet med Samtal om samtal.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bornemark, Jonna, 1973-
(författare)
-
The Logic of Pregnancy
- 2023
-
Ingår i: Journal of Medicine and Philosophy. - : Oxford University Press. - 0360-5310 .- 1744-5019. ; 48:2, s. 128-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article takes its point of departure in Bracha Ettinger's discussion on the "matrixial borderspace": the structure of the experience of "the womb," both from a "mother-pole" and a "fetus-pole". Ettinger describes this borderspace as a place of differentiation-in-co-emergence, separation-in-jointness, and distance-in-proximity. The question this article poses is what kind of logic this experience is an expression of, as there seems to be a discrepancy in relation to the classical Aristotelian logic of identity. As an alternative to classical Aristotelian logic, Nicholas of Cusa's logic of the non-aliud is explored as a paradigm more in line with Ettinger's description of pregnancy specifically and more generally, to an understanding of life as a co-poietic emergence of structures of pactivity and permeability.
|
|
| 4. |
- Bornemark, Jonna, 1973-, et al.
(författare)
-
The Phenomenology of the Centaur : On the Oneness of Equestrian Bodies
- 2023
-
Ingår i: Oltre la coscienza. Percorsi della ricerca fenomenologica. - Rom : Quodlibet. - 9788822914323 ; , s. 229-248
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- “Becoming one” with the horse is often understood as a romantic ideal. In this article, we want to explore in which ways human beings and horses in riding can be understood as one body. By means of the phenomenological tradition different aspects of the centaur’s embodiment are analysed. It is argued that the centaur is a merged unit that finds its movements, directions, time, and bodily contours through “pactive” movements, atmospheres, and habits. In this way, it is possible to train the ability to merge into new units. Centaurs do exist.
|
|
| 5. |
- Koutsikouri, Dina, 1970, et al.
(författare)
-
Seven Elements of Phronesis : A framework for Understanding Judgment in Relation to Automated Decision-making
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the Annual Hawaii International Conference on System Sciences. - Honolulu : University of Hawaiʻi. - 1530-1605. - 9780998133164 ; , s. 5292-5301
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This conceptual paper aims to explore judgment in the context of automated decision-making systems (ADS). To achieve this, we adopt a modern version of Aristotle's notion of phronesis to understand judgment. We delineate seven elements of judgment which provide insights into what humans are better at, and what AI is better at in relation to automated decision-making. These elements are sources of knowledge that guide action including not-knowing, emotions, sensory perception, experience, intuition, episteme, and techne. Our analysis suggests that most of these attributes are not transferable to AI systems, because judgment in human decision-making requires the integration of all which involves considering the contextual and affective resources of phronesis, and the competence to make value judgments. The paper contributes to unpack human judgment capacities and what needs to be cultivated to achieve 'good' AI systems that serves humanity as well as guiding future information systems researchers to explore human-AI judgment further.
|
|
| 6. |
- Kristensson, Anette, 1977-
(författare)
-
Barn och djur i den karnofallogocentriska ordningen : En barndomsfilosofisk studie i Jacques Derridas tänkande
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis analyzes the concepts of the child and the animal at the border of the definition of human. This is achieved through an interdisciplinary perspective that combines childhood philosophy, psychoanalytic theory, and critical animal studies. Throughout the relatively short history of childhood studies the focus has been on how the concept of the child is stuck within the tracks of a binary thinking, structured around the dichotomy between child and adult. This thesis addresses once again this enduring problem surrounding the dichotomy between the child and the adult, in the hope of rendering their relation more complex, undecidable and ambiguous. The thesis employs Jacques Derrida’s deconstruction of the binary thinking of western metaphysics to shed light on the stakes of this kind of thinking. Derrida describes the structure of dichotomies, which lay at the foundation of western thought, as a hierarchical relation in which one functions as the master term while the other is defined in its difference to the first. To show how this works, the thesis uses Derrida’s late writings on the animal. In these texts, he describes an abyssal opposition between men and what he calls the animal. The animal is defined by its lack of human capabilities, such as speech and reason. To this I add the concept of the child because the child is often said to lack these same capabilities also. Both the animal and the child are something we, by way of civilization and domestication, are supposed to overcome and therefore repress. Derrida’s late writings of the animal are used in this thesis because the structure of repression is drawn to its extreme with regard to the animal – grown up human beings kill and eat animals just because they are animals. Derrida pinpoints the concept of the animal as a cruel generalization without any nuances of differences between, for example, the protozoon and the chimpanzee. This is not only a cruel generalization of animals but also, on the other side, a naïve assurance for man. Not even the child fits into the description of the human being that is defined through its separation from the animal. Derrida is not explicit about the child, it is not a theme in his written texts, but this explores how the child is present, at least implicitly in his most famous deconstruction of western logocentric thinking. Derrida says, in passing, that the animal is substitutable for the child, or the women or the slave. A key concept in this thesis is carnophallogocentrism, a term that ties together much of Derrida’s relatively diverse philosophical interests – from his early language oriented deconstruction of logocentrism to his late, ethico-political work on the animal. He only mentions the concept a few times in passing and it has not received much exegetical attention in the commentaries on Derrida. This thesis attempts to fill this gap as well as to trace the child in these structures. The child that appears in this thesis’ reading of Derrida has a destabilizing potential when understood to be both inside and outside this human order. It even has the potential to open our eyes to other futures.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hylving, Lena, 1974-, et al.
(författare)
-
Ratio and Intellectus : Towards a Conceptual Framework for Understanding Human and Artificial Intelligence
- 2022
-
Ingår i: ICIS 2022 Proceedings. - : Association for Information Systems.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper uses the pre-renaissance philosopher Nicolas Cusanus (1401-1464) and his concepts of ratio (calculating rationality) and intellectus (a relation to not-knowing) to assist in understanding the differences between human and artificial intelligence. The intention is to contribute to the ongoing discussions and debate pertaining to AI implementation and use, arguing that philosophy can be of ample use when it comes to understanding different types of intelligence in the digital world. The presented conceptual framework outlines the human and the artificial intelligence in terms of their characteristics in relation to Cusa’s ratio and intellectus. This helps to apprehend the different forms of intelligence and, more specifically, their strengths and how they operate.
|
|
| 10. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
