| 1. |
- Olsson, Björn, et al.
(författare)
-
Förutsättningar och styrmedel för ökad elsjöfart
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 43-44
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns potential att öka elektrifieringen i svensk sjöfart. Inom ramen för ett regeringsuppdrag föreslår Trafikanalys nya styrmedel för elsjöfart, bland annat skattereduktion för landström, klimatpremie för elfartyg och stöd till land- och laddinfrastruktur i hamnar. Under 2022 har Trafikanalys haft i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för en ökad användning av helt eller delvis eldrivna fartyg i Sverige, dels utreda möjliga incitament för att åstadkomma ökad användning av land- och laddström. Resultaten från båda uppdragen redovisas här gemensamt.Vi har studerat litteraturen och utvecklingen avseende elektrifieringen av sjöfart inom Sverige, Norge och Nederländerna. Marknadspotentialen för elektrifieringen har analyserats genom energiförbrukningen för fartyg som anlöper svenska hamnar. Vi beskriver de tekniska förutsättningarna och vilka problem som är specifika för elektrifiering av sjöfart jämfört med andra trafikslag. Vi har också studerat vilka styrmedel som finns idag för elektrifiering inom sjöfart såväl som andra trafikslag. Baserat på detta har vi pekat på möjliga styrmedel med potential att öka användningen av land- och laddström, samt öka användningen av helt eller delvis eldrivna fartyg i Sverige. Vi har också låtit en referensgrupp med representanter från branschen ha synpunkter och kommentarer på vårt arbete och våra förslag till styrmedel. De förslag till styrmedel vi lyfter fram är:Skattereduktion för elanslutning för mindre fartygKlimatpremie för elfartygStöd till elanslutning för fartygUndantag från kravet på nätkoncession för hamnarTydligare klimatkrav på nationella fartygUnderlätta processen för certifiering av fartyg vid konvertering till eldriftInnovationsupphandling i regionalt upphandlad färjetrafikDet ingick i uppdraget att göra en bedömning av införande av miljözoner i hamnar. Vår uppfattning är att marknaden i Sverige idag inte är mogen för införande av miljözoner. Vi efterlyser en vidare diskussion om miljödifferentierade sjöfartsavgifter för att stimulera introduktionen av elsjöfart.
|
|
| 2. |
- Thörn, Lennart, 1942
(författare)
-
Forskare eller ögonvittne? Hundra år sedan Cadbury ställde frågan
- 2021
-
Ingår i: Svensk Teologisk Kvartalskrift. - : Svensk Teologisk Kvartalskrift. - 0039-6761 .- 2003-6248. ; 97:3, s. 235-249
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Not every research article manages to stay relevant for an entire century, remaining an object for discussion even one hundred years after its composition. In 1921–1922, an American Lukan scholar, and later professor of the New Testament at Harvard University, Henry J. Cadbury, published three articles about the Lukan preface. These articles, and in particular one of them, are still discussed among Lukan scholars today. The aim of my article is to highlight this achievement of Cadbury's. Cadbury was not the first to write about the Lukan preface. The preface had generally been interpreted as evidence that Luke was a historian, and that his gospel was a result of historical research about the events relayed in the story of Jesus. Cadbury did not fully agree. While he agreed that Luke was a historian, he did not agree that what he wrote constituted historical research. Instead, Luke claimed to have himself been present and personally experienced at least some of the events that he relates in Luke–Acts, especially the "we-passages" in Acts of the Apostles. The purpose of his narrative was to defend Christianity against false reports and accusations. His experiences of and close contact with the course of events allowed him to do so. Of course, such a profiled understanding of Luke's preface has caused much discussion and critique. I summarize contributions from three scholars: Ernst Haenchen, Loveday Alexander, and David P. Moessner. Following the interventions of these scholars, especially if we are listening to Moessner, the status quaestionis emerges that Luke was neither a reviewing historian nor an eyewitness but rather a well-informed tradent and interpreter of traditions with which he had been familiar for some time. Of course, Moessner does agree that Luke's preface operates within the framework of the historical genre, but the perfect participle παρηκολουθηκότι ("having followed") in Lk. 1:3 does not mean "having investigated" but rather "having followed with the mind" or "having an informed familiarity with" all things that have happened. Thus, at least according to Moessner, Cadbury was both right and wrong.
|
|
