| 1. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(author)
-
A climate report gone missing : power mechanisms in Swedish national transport planning
- 2024
-
In: European Planning Studies. - : Routledge. - 0965-4313 .- 1469-5944.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- While the technological development of vehicles and fuels is not adequate to meet current climate mitigation targets, infrastructure development also plays an important role in transforming the transport system. Previous studies have argued that conventional infrastructure planning is incapable of implementing climate mitigation. The aim of the paper is to provide insights into power means and mechanisms that counteract integration of climate mitigation targets in infrastructure planning. This is done by an in-depth case study of current Swedish national transport planning. This case provides a rich illustration of a situation with high political ambitions regarding climate mitigation on the one hand, and power mechanisms and resistance with regard to climate goals during the planning process on the other. The case is analysed using the perspective of power circuits and shows how forecasting works as an obligatory passage point, sorting in and out which analyses will be part of the decision-making material. Analyses which do not fit the forecasting model are dismissed from planning. The conclusion is that as long as the transport infrastructure planning practice is dependent on forecasting as the only central analysis there will be difficulties in changing the scope of infrastructure planning and making climate goals central for transport planning.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(author)
-
Barn i planeringen av kollektivtrafik
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 154-154
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention införlivad i svensk lag vilket innebär att de rättigheter som följer av konventionen ska beaktas i alla beslutsprocesser som rör barn upp till 18 år. Transporter berör alla barn i vardagen och kollektivtrafiken är central för många barns självständiga mobilitet. Men hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? På vilka sätt och i vilka sammananhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen? Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen? Syftet i detta projekt har varit att undersöka om och på vilka sätt barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen.Det empiriska materialet baserar sig på e-postintervjuer till alla 21 RKM:er, dess trafikförsörjningsprogram, andra relevanta regionala dokument som berör barn och kollektivtrafik samt sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex RKM:er utvalda utifrån storlek, geografi och svaren i e-postintervjuerna. Resultaten har analyserats utifrån begreppen barnperspektiv, som innebär att vuxna utifrån tidigare kunskap antar ett vad barnen behöver, respektive barns perspektiv, som i stället innebär att barnen själva involveras i planeringen.Barnkonventionen har i vissa regioner inneburit att nya rutiner och åtgärder införts för att integrera barn i kollektivtrafikplaneringen medan konventionen i andra regioner inte haft samma påverkan. Här finner vi regioner som både medvetet arbetat med att integrera barn i planeringen utifrån konventionen bland annat för att politikerna anser det vara en viktig fråga och regioner som mindre medvetet arbetat med frågan utifrån ståndpunkten att barn och deras familjer är en viktig och stor kundgrupp. Det som framför allt upplevs svårt är att involvera barnen själva i planeringen, men en del regioner har arbetat med detta och funnit olika metoder och lösningar för att hantera utmaningen.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Linnea, 1984-
(author)
-
Kollektivtrafiken och hela resan : utveckling över tid och framtida möjligheter
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 158-159
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Kollektivtrafik är beroende av infrastruktur för sin funktion. Genom att använda sig av ett begrepp som ”hela resan” i utvecklingen av kollektivtrafikens planer och program, har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna också visat att de intresserar sig för infrastrukturen som ansluter till kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter, samt vilka möjligheter det där finns för exempelvis parkering och laddning. Infrastrukturen som möjliggör att individer kan cykla, gå och åka bil till kollektivtrafiken har också blivit mer betydelsefull för den strategiska planeringen av kollektivtrafiken. I regionerna utanför de tre storstadsregionerna är detta ”hela resan”-perspektiv potentiellt viktigt då kollektivtrafiken inte är lika utbyggd som i storstaden, vilket gör att resenärerna har ett större behov av att kunna transportera sig till kollektivtrafiken om den ska kunna användas. I fokus för denna studie är utvecklingen av ”hela resan”-perspektivet i kollektivtrafikplaneringen i de 18 svenska regionerna utanför storstäderna och vad den utvecklingen betyder för den regionala samhällsplaneringen.Denna studie baserar sig på en kvalitativ analys av kollektivtrafikens centrala strategidokument, Regionala Trafikförsörjningsprogram (TFP); den regionala infrastrukturens strategi och investeringsplan, Länstransportplaner (LTP); samt semi-strukturerade intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner inom Regionala kollektivtrafikmyndigheter. Dokumenten som analyserats är tre generationer TFP och tre generationer LTP, publicerade efter 2012 och fram till 2022. En centralt placerad representant för varje region har djupintervjuats. I stort sett samtliga regioner använder sig av begreppet ”hela resan” i sina senaste TFP och argumenterar för att det är ett viktigt fokus för kollektivtrafikens utveckling i regionen. Användningen av begreppet har ökat över tid och samtidigt har detaljrikedomen i hur perspektivet framställs och förklaras i TFP blivit större. De åtgärder som beskrivs i TFP är ofta pendlarparkeringar för såväl cykel som bil. Laddmöjligheter för bilar blir också viktigare. I tätorterna fokuserar man på den anslutande infrastrukturen för gång och cykel, medan det i landsbygd är bilen som står i fokus. Av en del regioner framhålls också att den tillgänglighetsanpassning av hållplatser som sker för att göra de tillgängliga för funktionsnedsatta också kan ses som en del i ”hela resan” arbetet, eftersom de åtgärderna ofta innebär förändringar i infrastrukturen runt om.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(author)
-
Trygghet i kollektivtrafiken i nordiska huvudstadsregioner
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 157-157
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Trygghetsfrågor i kollektivtrafiken ligger högt upp på dagordningen i flertalet svenska regioner där insatser genomförts under senare år för att öka tryggheten för personal och resenärer. Trygghet är dock ett svårfångat begrepp som kan betyda flera olika saker. Generellt kan sägas att det dels kan innebära upplevd trygghet, vad individen anser om en plats eller en situation, dels kan det innebära faktisk trygghet, som kan tolkas som den statistiska risken att råka ut för ett brott. Dessa två aspekter hänger inte alltid ihop. Att arbeta med trygghet i kollektivtrafiken innebär i stor utsträckning att arbeta med den upplevda tryggheten, eftersom det är den som har störst betydelse för valet att resa med kollektivtrafiken eller att inte göra det. För att undersöka vad trygghet kan vara och hur kollektivtrafikmyndigheterna hanterar frågan har vi gjort en översiktlig studie av flera nordiska huvudstadsregioner. Vi har studerat trygghet i kollektivtrafiken i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Tallinn och Stockholm. Materialet utgörs av semi-strukturerade intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner hos ansvariga myndigheter i respektive stad, och offentligt publicerade dokument som policydokument och mediaartiklar, samt en workshop med trygghetsansvariga från Köpenhamn Oslo och Tallinn. Studien visar att trygghet i kollektivtrafiken inte är en lika diskuterad och prioriterad fråga i de övriga nordiska huvudstäderna som den är i Stockholm. Vad som läggs i begreppet trygghet varierar beroende på stad och hör ihop med vad myndigheten tidigare fått hantera för problem, vilka samhällsproblem som finns och hur de adresseras av ledande politiker. Politikernas problemformuleringar och lösningar har stor betydelse för hur tryggheten adresseras och vilket arbete förvaltningarna gör. Medborgare och resenärer kommer framför allt till tals genom enkäter om resande.
|
|
| 5. |
- Stahre, Fredrik, et al.
(author)
-
Transportsystemet vid kris och krig : ett ramverk för ökad resiliens
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 366-367
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Transportsystemet är en viktig del av det svenska totalförsvaret och består av försörjningskedjor, godstransporter och infrastruktur. Trender som bland annat avreglering, privatisering, kostnadseffektivisering, outsourcing, globalisering och teknikutveckling har gjort transportsystemet mer sårbart. Detta i en tid då ett försämrat geopolitiskt läge, klimatförändringar och Sveriges upprustning av totalförsvaret ställer allt högre krav på att transportsystemet kan stå emot störningar såsom naturkatastrofer, pandemier, hybridkrigföring och väpnat angrepp. Det krävs med andra ord en ökad beredskaps-hänsyn för planering och design av transportsystemet, dvs ett behov av ökad resiliens för att motstå störningar. Resiliens är en övergripande, inneboende förmåga hos en aktör, försörjningskedja eller ett system att återhämta sig till sin tidigare eller en mer välfungerande funktion efter störningen, där förmågan avser åtgärder som utförs innan, under eller efter en störning. Aktörer som opererar i transportsystemet är primärt varuägare (tillverkande företag, handelsföretag, m.fl.), logistikleverantörer (åkerier, tågoperatörer, rederier, m.fl.), hamnar och andra infrastrukturnoder. Därtill finns även myndigheter, beslutsfattare, fordons- och farkosttillverkare, bränsledistributörer och industriföretag som har en viktig roll för att skapa förutsättningar för transportsystemet. För att förstå hur en ökad resiliens kan skapas i transportsystemet behövs en förståelse hur dessa aktörer resonerar, planerar, interagerar och agerar. Andra viktiga aspekter är behov och påverkan av regelverk och policys. Det stora antalet aktörer på olika nivåer i transportsystemet, olika typer av störningar och åtgärder liksom faserna kopplat till resiliens resulterar i ett komplext problem. Det övergripande syftet med denna studie är att skapa ett ramverk för att analysera och förstå hur olika aktörer i transportsystemet kan skapa och bidra till ökad resiliens på aktörs- och samhälls-nivå. Detta kan bidra till hur beredskapshänsyn kan integreras i näringslivets beslutsprocesser. Metoden bygger på en inledande fas med litteraturgenomgång av vetenskapliga artiklar inom resiliensområdet, t ex ramverk, olika typer av samordning, definitioner, begrepp, strategier och mer konkreta taktiker. Dessutom en kartläggning av rapporter som berör svensk beredskap. Därefter gjordes semistrukturerade explorativa intervjuer med aktörer i transportsystemet och berörda myndigheter. Den fortsatta inriktningen för ramverket avseende beskrivning och analys var samordning mellan aktörer, intern samordning hos aktörer och samordning med myndigheter. Flödena i transport-systemet begränsades till kritiska material ur ett nationellt perspektiv, t ex livsmedel, reservdelar till fordon och läkemedel.
|
|
| 6. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(author)
-
Är barn en del av det planerande kollektivet : En studie om inkludering av barn i planering av kollektivtrafik
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet i denna rapport är att undersöka om och hur barn involveras i den regionala kollektivtrafikplaneringen. De vägledande frågorna för rapporten är följande:Hur har barnkonventionen påverkat arbetet i de regionala kollektivtrafikmyndigheterna?På vilka sätt och i vilka sammanhang inkluderas barn i kollektivtrafikplaneringen?Vilka hinder och möjligheter finns för att involvera barn i kollektivtrafikplaneringen?Projektet inleddes med en litteraturstudie för att kartlägga det rådande internationella och nationella kunskapsläget i frågan om barn i kollektivtrafikplanering och, eftersom studier på specifikt det ämnet var ytterligt få, i samhällsplanering i stort. I ett andra skede av projektet genomfördes dels e-postenkäter och studier av 21 trafikförsörjningsprogram och andra relevanta dokument, dels sju semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på sex olika regionala kollektivtrafikmyndigheter.Sammanfattningsvis illustrerar projektet att barnkonventionens implementering i den svenska lagstiftningen inte inneburit större förändringar hos svenska regionala kollektivtrafikmyndigheter i det korta perspektiv som vi studerat. Detta på grund av flertalet orsaker: bristande stöd och vägledning från nationella myndigheter, politiska mål för kollektivtrafiken som inte inkluderar barn, barnperspektiv i planeringen som inte utvecklas till att också inkludera barnen.Projektet har bidragit med ny kunskap om barns mobilitet i relation till kollektivtrafiken.En viktig slutsats är att skoltrafik och linjelagd trafik är tätt sammanbundna ur ett barnsmobilitetsperspektiv och att planeringen av dessa därför också bör vara sammankoppladeför att ett barnrättsperspektiv i kollektivtrafiken på allvar ska kunna uppnås. Detta kräverkommunal och regional samordning, inte bara av trafikplaneringen, utan ocksåsamhällsplanering, så att barnens målpunkter kan vara försörjda av kollektivtrafik,särskild eller linjelagd.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(author)
-
Barns rätt till kollektivtrafik : barnperspektiv och barns perspektiv i kollektivtrafikplaneringen
- 2023
-
In: Rättvist resande. - Boxholm : Linnefors förlag. ; , s. 73-92
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Syftet i följande kapitel är att beskriva och diskutera konsekvenserna av införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning för planeringen av kollektivtrafik hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Har barns position i kollektivtrafikplaneringen fått vind i seglen, råder det stiltje eller är det motvind? Vad gör de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att uppfylla barnkonventionen? Vilka hinder finns? Detta kapitel baserar sig på en kvalitativ studie genomförd under åren 2021–22 där materialet utgjorts av vid tidpunkten gällande trafikförsörjningsprogram (det övergripande strategiska dokumentet för kollektivtrafikens utveckling i varje region) för samtliga 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), e-post intervjuer med samtliga 21 RKM, kompletterande dokument om hur regionerna arbetar med barn i planeringen (om sådant funnits) och sju djupintervjuer med tjänstepersoner
|
|
| 9. |
- Fredriksson, Anna, 1979-, et al.
(author)
-
Circular soil and rock masses – a public-private relational mess
- 2023
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Sweden is at EU bottom of circular soil and rock masses. The purpose of this study is to capture the relationship between the overall system and subsystems of circular soil and rock masses to identify barriers to establishing efficient circular soil and rock material flows. The main hinders are lateness of action, legislation, and lack of information sharing. This together creates a relational mess between the subsystems, leading to a lack of understanding of how to act. The relations must be clarified before public procurement will have its intended impact to increase circularity and decrease transport emissions.
|
|
| 10. |
- Isaksson, Karolina, 1973-, et al.
(author)
-
Discursive power dynamics affecting how climate targets are framed and integrated in national transport planning : The case of Sweden
- 2023
-
In: Discourse Analysis in Transport and Urban Development. - : Edward Elgar Publishing Ltd.. - 9781802207194 - 9781802207200 ; , s. 39-51
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Discursive power dynamics are explored that shape dominant meanings and understandings related to climate mitigation in national transport policy and planning. The research is carried out as a Foucauldian-inspired discourse analysis of policy and planning documents from national transport planning in Sweden, focusing on the recent and ongoing rounds of national transport planning. The meanings, problem definitions and suggestions about possible and reasonable ways forward for climate mitigation are examined within the documentation, with specific attention given to the framing of strategic choices and priorities for the future. Five dominant themes are identified on climate mitigation that permeate the documents from national transport policy and planning. Altogether, the discursive framings and meaning making has led to a situation where deep political issues and strategic choices are being avoided and not dealt with explicitly. The chapter concludes with a brief discussion on the need for a changed practice of transport politics and planning.
|
|
