| 1. |
- Neufeld, Janina, et al.
(författare)
-
The impact of atypical sensory processing on adaptive functioning within and beyond autism : The role of familial factors
- 2021
-
Ingår i: Autism. - : Sage Publications. - 1362-3613 .- 1461-7005. ; 25:8, s. 2341-2355
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Atypical sensory processing is prevalent across neurodevelopmental conditions and a key diagnostic criterion of autism spectrum disorder. It may have cascading effects on the development of adaptive functions. However, its unique contribution to adaptive functioning and the genetic/environmental influences on this link are unclear. In a clinically enriched twin sample (n = 289, 60 diagnosed with autism spectrum disorder), we investigated the associations between the quadrants of the Adult/Adolescent Sensory Profile (low registration, sensory sensitivity, sensation seeking, and sensation avoiding) and adaptive functioning. Associations were modeled across the cohort accounting for the effects of clinical diagnosis, IQ, sex and age, and within-twin pairs, additionally implicitly adjusting for familial factors. Furthermore, we explored interaction effects between atypical sensory processing and autism spectrum disorder diagnosis. Sensory sensitivity and sensation avoiding were associated with reduced adaptive functioning across individuals, but not within-twin pairs. An interaction effect was found between sensation seeking and autism spectrum disorder diagnosis, showing a negative association between sensation seeking and adaptive functioning only in individuals diagnosed with autism spectrum disorder. The results suggest that atypical sensory processing is associated with reduced adaptive functioning and that familial factors influence this link. In addition, sensation seeking behaviors might interfere with adaptive functioning specifically in individuals with autism spectrum disorder.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Synergimöjligheter,målkonflikteroch problemi miljömålsarbetet : En analys utifrån nyckelaktörers perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av de svenska miljömålen– generationsmålet såväl som de 16 miljökvalitetsmålen. I juli 2012 ska enfördjupad utvärdering av miljömålen rapporteras till regeringen. En av uppdragspunkternai regeringsuppdraget löd”En analys som identifierar synergimöjligheteroch de bakomliggande orsakerna till problem som försvårar möjligheterna att nåmiljökvalitetsmålen och generationsmålet, t.ex. trender i samhällsutvecklingen,målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och konflikter med andra samhällsintressen”.Syftet med denna studie av synergimöjligheter och problem är att ta framunderlag till denna fördjupade utvärdering. Målet med analysen är en sammanställningsom svarar på ovanstående uppdragspunkt i regeringsuppdraget.Det som är nytt i denna rapport är ansatsen attjämföra regionala och nationellaerfarenheter av olika problem och synergimöjligheter som ofta framkommer i analyserav miljömålsarbetet. Här visar resultaten att bilden är samstämmig mellan debåda nivåerna. Nytt är även försöket att strukturera upp och karaktärisera målkonflikteroch synergier för att på så sätt tydliggöra grunden för prioriteringsarbetetoch därmed möjligen kunna förenkla i prioriteringsprocessen.Studiens resultat visar att de viktigaste konflikterna finns mellan miljökvalitetsmålenoch andra politikområden, det vill säga mellan miljökvalitetsmålen och operationaliseringenav andra politikområdens produktionsmål. Dessa politikområden ärnäringspolitik, skogspolitik, energi och regional utveckling. Samma områden ärproblematiska även på den regionala nivån, men där finns även andra problem i defall miljökvalitetsmålen krockar med verksamhet som länsstyrelsen bedriver.Många av konflikterna med andra politikområden beskrivs av studiens respondentersom äkta i den betydelsen att de tillfrågade saknar rådighet över konflikten. Detär tydligt att dessa konflikter måste lösas med hjälp av politiska ställningstaganden.Få äkta konflikter verkar finnas mellan miljökvalitetsmålen – främst finns konfliktermellan klimatmålet och övriga miljökvalitetsmål.Även inom miljömålsförvaltningen återfinns problem och då i form av exempelvisbristande samverkan och resursbrist. I de fall där en myndighet har möjlighet attöka samverkan med andra eller göra en omfördelning av resurser så rör det sig omett oäkta problem. Om en myndighets instruktion inte underlättar samverkan medandra myndigheter inom miljömålsförvaltningen eller om resurstilldelningen ärunderdimensionerad så utgör detta ett äkta problem sett i ett förvaltningsperspektiv.När produktionsmålen inom ett politikområde (till exempel skogspolitik) står ikonflikt med hänsynsmål i form av miljökvalitetmålen, framträder produktionsmålentydligare och blir styrande för utvecklingen. Detta blir ur ett miljömålsperspektiven tydlig äkta konflikt som för sin lösning behöver tydliga politiska avvägningar.NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6474Synergimöjligheter, målkonflikter och problem i miljömålsarbetet7Många gånger uppstår konflikter och problem på grund av oklarheter i ägarskap,rådighet och ansvar över en fråga, på det sätt som beskrivits ovan. För att kunnahantera målkonflikter krävs ställningstaganden och prioriteringar. Lösningen på deäkta konflikterna ligger på den politiska nivån. Här är det viktigt att se över konflikt-och problemområdena för att kunna nå långsiktigt hållbara lösningar.Studiens respondenter bedömer att det i stort finns fler synergimöjligheter än målkonflikter.Synergier återfinns främst mellan miljökvalitetsmålen och då relaterattillIngen övergödning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsadklimatpåverkan.Synergier mellan miljömålen och andra politikområden återfinnsfrämst med folkhälsa, skogspolitik och energipolitik. Bilden ser likadan ut på denregionala nivån. De flesta synergier som i studien lyfts fram kopplade till miljökvalitetsmålendefinierades som äkta. I viss mån kan synergier dock ge negativa konsekvenserdirekt eller på sikt. Att i det fortsatta miljömålsarbetet ha med sig synsättetatt även synergier kan vara oäkta eller skenbara kan bidra till att upptäcka fallgropar,till exempel att synergier på en nivå kan visa sig ha negativa effekter på enannan nivå. Att beakta detta faktum kan göra aktörer uppmärksamma på behovetav noggranna konsekvensbedömningar även i relation till miljökvalitetsmål somvid en första anblick inte anses beröras av en åtgärd.Trender i samhällsutvecklingen har stor påverkan på möjligheterna att nå måluppfyllelseför miljökvalitetsmålen. Trender med negativ inverkan på miljöarbetet ärockså de som utgör de starkaste trenderna i samhällsutvecklingen. Hit hör trendersom rör bland annat konsumtionsökning, kortsiktighet och globalisering. Dessaförstärker målkonflikterna medan de positiva trenderna kan förstärka synergimöjligheterna.Ett framgångskoncept vara att hitta nyckelaktörer som kan bromsa uppeffekten av de negativa trenderna. Lika viktigt är det att stödja de nyckelaktörersom kan förstärka de positiva trenderna. Att bygga på samverkan och samarbetekan föra miljöarbetet framåt.Den stora frågan som miljömålsarbetet har att brottas med ligger i samhällsutvecklingenoch de trender som styr oss. Hänsynsmål – till exempel miljökvalitetsmålen– driver endast i begränsad utsträckning samhällsutvecklingen. Det gör i högre gradfrågan om en god ekonomisk utveckling och ett socialt välbefinnande, till exempelhälsa. En stor utmaning ligger i att kombinera en god ekonomisk utveckling medett framgångsrikt miljöarbete. De positiva trender som förekommer i denna studiefinns främst i beteendemönster i samhället och hos den enskilde. Kopplingen tillmänniskors önskan om en god hälsa kan vara värd att uppmärksamma.Studiens resultat och slutsatser pekar på betydelsen av att politikerna tar ett helhetsgreppöver och värderar miljöarbetet i relation till andra mål. Handlingsutrymmetpåverkas även av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. För attnärma sig de stora problemen behövs nya angreppssätt.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Synergimöjligheter,målkonflikteroch problemi miljömålsarbetet : En analys utifrån nyckelaktörers perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för att samordna uppföljningen av de svenska miljömålen– generationsmålet såväl som de 16 miljökvalitetsmålen. I juli 2012 ska enfördjupad utvärdering av miljömålen rapporteras till regeringen. En av uppdragspunkternai regeringsuppdraget löd”En analys som identifierar synergimöjligheteroch de bakomliggande orsakerna till problem som försvårar möjligheterna att nåmiljökvalitetsmålen och generationsmålet, t.ex. trender i samhällsutvecklingen,målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och konflikter med andra samhällsintressen”.Syftet med denna studie av synergimöjligheter och problem är att ta framunderlag till denna fördjupade utvärdering. Målet med analysen är en sammanställningsom svarar på ovanstående uppdragspunkt i regeringsuppdraget.Det som är nytt i denna rapport är ansatsen attjämföra regionala och nationellaerfarenheter av olika problem och synergimöjligheter som ofta framkommer i analyserav miljömålsarbetet. Här visar resultaten att bilden är samstämmig mellan debåda nivåerna. Nytt är även försöket att strukturera upp och karaktärisera målkonflikteroch synergier för att på så sätt tydliggöra grunden för prioriteringsarbetetoch därmed möjligen kunna förenkla i prioriteringsprocessen.Studiens resultat visar att de viktigaste konflikterna finns mellan miljökvalitetsmålenoch andra politikområden, det vill säga mellan miljökvalitetsmålen och operationaliseringenav andra politikområdens produktionsmål. Dessa politikområden ärnäringspolitik, skogspolitik, energi och regional utveckling. Samma områden ärproblematiska även på den regionala nivån, men där finns även andra problem i defall miljökvalitetsmålen krockar med verksamhet som länsstyrelsen bedriver.Många av konflikterna med andra politikområden beskrivs av studiens respondentersom äkta i den betydelsen att de tillfrågade saknar rådighet över konflikten. Detär tydligt att dessa konflikter måste lösas med hjälp av politiska ställningstaganden.Få äkta konflikter verkar finnas mellan miljökvalitetsmålen – främst finns konfliktermellan klimatmålet och övriga miljökvalitetsmål.Även inom miljömålsförvaltningen återfinns problem och då i form av exempelvisbristande samverkan och resursbrist. I de fall där en myndighet har möjlighet attöka samverkan med andra eller göra en omfördelning av resurser så rör det sig omett oäkta problem. Om en myndighets instruktion inte underlättar samverkan medandra myndigheter inom miljömålsförvaltningen eller om resurstilldelningen ärunderdimensionerad så utgör detta ett äkta problem sett i ett förvaltningsperspektiv.När produktionsmålen inom ett politikområde (till exempel skogspolitik) står ikonflikt med hänsynsmål i form av miljökvalitetmålen, framträder produktionsmålentydligare och blir styrande för utvecklingen. Detta blir ur ett miljömålsperspektiven tydlig äkta konflikt som för sin lösning behöver tydliga politiska avvägningMånga gånger uppstår konflikter och problem på grund av oklarheter i ägarskap,rådighet och ansvar över en fråga, på det sätt som beskrivits ovan. För att kunnahantera målkonflikter krävs ställningstaganden och prioriteringar. Lösningen på deäkta konflikterna ligger på den politiska nivån. Här är det viktigt att se över konflikt-och problemområdena för att kunna nå långsiktigt hållbara lösningar.Studiens respondenter bedömer att det i stort finns fler synergimöjligheter än målkonflikter.Synergier återfinns främst mellan miljökvalitetsmålen och då relaterattillIngen övergödning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsadklimatpåverkan.Synergier mellan miljömålen och andra politikområden återfinnsfrämst med folkhälsa, skogspolitik och energipolitik. Bilden ser likadan ut på denregionala nivån. De flesta synergier som i studien lyfts fram kopplade till miljökvalitetsmålendefinierades som äkta. I viss mån kan synergier dock ge negativa konsekvenserdirekt eller på sikt. Att i det fortsatta miljömålsarbetet ha med sig synsättetatt även synergier kan vara oäkta eller skenbara kan bidra till att upptäcka fallgropar,till exempel att synergier på en nivå kan visa sig ha negativa effekter på enannan nivå. Att beakta detta faktum kan göra aktörer uppmärksamma på behovetav noggranna konsekvensbedömningar även i relation till miljökvalitetsmål somvid en första anblick inte anses beröras av en åtgärd.Trender i samhällsutvecklingen har stor påverkan på möjligheterna att nå måluppfyllelseför miljökvalitetsmålen. Trender med negativ inverkan på miljöarbetet ärockså de som utgör de starkaste trenderna i samhällsutvecklingen. Hit hör trendersom rör bland annat konsumtionsökning, kortsiktighet och globalisering. Dessaförstärker målkonflikterna medan de positiva trenderna kan förstärka synergimöjligheterna.Ett framgångskoncept vara att hitta nyckelaktörer som kan bromsa uppeffekten av de negativa trenderna. Lika viktigt är det att stödja de nyckelaktörersom kan förstärka de positiva trenderna. Att bygga på samverkan och samarbetekan föra miljöarbetet framåt.Den stora frågan som miljömålsarbetet har att brottas med ligger i samhällsutvecklingenoch de trender som styr oss. Hänsynsmål – till exempel miljökvalitetsmålen– driver endast i begränsad utsträckning samhällsutvecklingen. Det gör i högre gradfrågan om en god ekonomisk utveckling och ett socialt välbefinnande, till exempelhälsa. En stor utmaning ligger i att kombinera en god ekonomisk utveckling medett framgångsrikt miljöarbete. De positiva trender som förekommer i denna studiefinns främst i beteendemönster i samhället och hos den enskilde. Kopplingen tillmänniskors önskan om en god hälsa kan vara värd att uppmärksamma.Studiens resultat och slutsatser pekar på betydelsen av att politikerna tar ett helhetsgreppöver och värderar miljöarbetet i relation till andra mål. Handlingsutrymmetpåverkas även av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. För attnärma sig de stora problemen behövs nya angreppssätt.
|
|
| 4. |
- Gustavsson, Leif, 1954-, et al.
(författare)
-
Costs and CO2 benefits of recovering, refining and transporting logging residues for fossil fuel replacement
- 2011
-
Ingår i: Applied Energy. - : Elsevier BV. - 0306-2619 .- 1872-9118. ; 88:1, s. 192-197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There are many possible systems for recovering, refining, and transporting logging residues for use as fuel. Here we analyse costs, primary energy and CO2 benefits of various systems for using logging residues locally, nationally or internationally. The recovery systems we consider are a bundle system and a traditional chip system in a Nordic context. We also consider various transport modes and distances, refining the residues into pellets, and replacing different fossil fuels. Compressing of bundles entails costs, but the cost of chipping is greatly reduced if chipping is done on a large scale, providing an overall cost-effective system. The bundle system entails greater primary energy use, but its lower dry-matter losses mean that more biomass per hectare can be extracted from the harvest site. Thus, the potential replacement of fossil fuels per hectare of harvest area is greater with the bundle system than with the chip system. The fuel-cycle reduction of CO2 emissions per harvest area when logging residues replace fossil fuels depends more on the type of fossil fuel replaced, the logging residues recovery system used and the refining of the residues, than on whether the residues are transported to local, national or international end-users. The mode and distance of the transport system has a minor impact on the CO2 emission balance.
|
|
| 5. |
- Näslund Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Comparative analysis of wood chips and bundles – Costs, carbon dioxide emissions, dry-matter losses and allergic reactions
- 2010
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 34:1, s. 82-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There are multiple systems for the collection, processing, and transport of forest residues for use as a fuel. We compare two systems in use in Sweden to analyze differences in fuel cost, CO2 emissions, dry-matter loss, and potential for allergic reactions. We compare a bundle system with the traditional Swedish chip system, and then do an in-depth comparison of a Finnish bundle system with the Swedish bundle system. Bundle systems have lower costs, while the allergic reactions do not differ significantly between the systems. The bundle machine is expensive, but results in high productivity and in an overall cost-effective system. The bundle system has higher primary energy use and CO2 emissions, but the lower dry-matter losses in the bundle system chain give CO2 emissions per delivered MWh almost as low as for the chip system. Also, lower dry-matter losses mean that more biomass per hectare can be extracted from the clear-cut area. This leads to a higher possible substitution of fossil fuels per hectare with the bundle system, and that more CO2 emissions from fossil fuel can be avoided per hectare than in the chip system. The Finnish bundle system with its more effective compressing and forwarding is more cost- and energy-effective than the Swedish bundle system, but Swedish bundle systems can be adapted to be more effective in both aspects.
|
|
| 6. |
- Näslund Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Costs, CO2- and primary energy balances of forest-fuel recovery systems at different forest productivity
- 2010
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 34:5, s. 610-619
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Here we examine the cost, primary energy use, and net carbon emissions associated with removal and use of forest residues for energy, considering different recovery systems, terrain, forwarding distance and forest productivity. We show the potential recovery of forest fuel for Sweden, its costs and net carbon emissions from primary energy use and avoided fossil carbon emissions. The potential annual net recovery of forest fuel is about 66 TWh, which would cost one billion 2005 to recover and would reduce fossil emissions by 6.9 Mt carbon if coal were replaced. Of the forest fuel, 56% is situated in normal terrain with productivity of >30 t dry-matter ha (-1) and of this, 65% has a forwarding distance of <400 m. In normal terrain with >30 t dry-matter ha (1) the cost increase for the recovery of forest fuel, excluding stumps, is around 4-6% and 8-11% for medium and longer forwarding distances, respectively. The stump and small roundwood systems are less cost-effective at lower forest fuel intensity per area. For systems where loose material is forwarded, less dry-matter per hectare increases costs by 6-7%, while a difficult terrain increases costs by 3-4%. Still, these systems are quite cost-effective. The cost of spreading ash is around 40 2005 ha (-1), while primary energy use for spreading ash in areas where logging residues, stumps, and small roundwood are recovered is about 0.025% of the recovered bioenergy.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Näslund Eriksson, Lisa, et al.
(författare)
-
Biofuels from stumps and small roundwood - Costs and CO2 benefits
- 2008
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 32:10, s. 897-902
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, we analysed and compared costs, primary energy use and CO2 benefits of recovering stumps and small roundwood from thinnings, together with logging residues. Small roundwood, chipped at a terminal or end-user, has a cost comparable to the chip system and a primary energy use comparable to the bundle system used for recovery of logging residues. The small roundwood system with roadside chipping is more expensive. As productivity in the cutting process improves, the small roundwood alternatives become more cost-effective. The stump system has costs in the same range as or lower than the chip and bundle systems. Forestry operations for stump and small roundwood recovery require considerable primary energy, but net recovery per hectare is much greater than for the chip and bundle systems, which means that more fossil fuel can be displaced per hectare of clearcut than with a chip or a bundle system. Stumps and small roundwood from thinnings can become as cost-effective as logging residues in the near future. Furthermore, when stumps and small roundwood from thinnings are also used to replace fossil fuels, the potential CO2 reduction will be about four times as great as when only logging residues are used with a traditional chip system.
|
|
| 9. |
- Näslund Eriksson, Lisa
(författare)
-
Comparative analyses of forest fuels in a life cycle perspective with a focus on transport systems
- 2008
-
Ingår i: Resources, Conservation and Recycling. - : Elsevier BV. - 0921-3449 .- 1879-0658. ; 52:10, s. 1190-1197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Local, national and international transportation of forest fuels with regard to costs, primary energy use and CO2 emission was analysed. The main issue was the extent to which both mode and distance of transport affect the monetary cost, CO2 emission and primary energy use arising from the use of various types of forest residues for energy purpose. Local applications proved the most efficient options of those studied. Chipping of bundles at a terminal, for transport by rail and sea to national or international end-users, has low costs and produces only modest CO2 emissions. For the pellet options, the cost is about the same as for chipping, but require more primary energy and emit more CO2. The traditional chipping system is more expensive than the other options. The costs of the international options over a transport distance of 1100 km vary between 21 and 28 €2007/MWh, whereas pellet options cost between 22 and 25 €2007/MWh. The primary energy required for transport of logging residues vis-à-vis pellets falls in the range 4–7% and 2–4%, respectively, of the bio-energy delivered. The primary energy needed to produce pellets gives them a lower fossil fuel substitution rate per hectare, compared with bundle systems. Similarly, for chip systems vis-à-vis bundle systems, the biomass delivered to the conversion plant is reduced by the greater physical dry-matter losses entailed by chipping systems in the forest-fuel chain.
|
|
| 10. |
- Näslund Eriksson, Lisa, 1972-
(författare)
-
Forest-Fuel Systems : Comparative Analyses in a Life Cycle Perspective
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forest fuels can be recovered, stored and handled in several ways and these different ways have different implications for CO2 emissions. In this thesis, comparative analyses were made on different forest-fuel systems. The analyses focused on the recovery and transport systems. Costs, primary energy use, CO2 emissions, storage losses and work environment associated with the use of forest fuel for energy were examined by using systems analysis methodology in a life cycle perspective. The bundle system showed less dry-matter losses and lower costs than the chip system. The difference was mainly due to more efficient forwarding, hauling and large-scale chipping. The potential of allergic reactions by workers did not differ significantly between the systems. In difficult terrain types, the loose material and roadside bundling systems become as economical as the clearcut bundle system. The stump and small roundwood systems showed the greatest increase in costs when the availability of forest fuel decreased. Stumps required the greatest increase in primary energy use. Forest fuels are a limited resource. A key factor is the amount of biomass recovered per hectare. Combined recovery of logging residues, stumps and small roundwood from thinnings from the same forest area give a high potential of reduced net CO2 emissions per hectare of forest land. Compensation fertilization becomes more cost-effective and the primary energy use for ash spreading becomes low – about 0,25‰. The total amount of available forest fuel in Sweden is 66 TWh per year. This would cost 1 billion €2007 to recover and would avoid 6.9 Mtonne carbon if fossil coal were replaced. In southern Sweden almost all forest fuel is obtainable in high-concentration areas where it is easy to recover. When determining potential CO2 emissions avoidance, the transportation distance was found to be less important than the other factors considered in this work. The type of transportation system did not have a significant influence over the CO2 avoided per hectare of forest land. The most important factor analysed here was the type of fossil fuel (coal, oil or natural gas) replaced together with the net amount of biomass recovered per hectare of forest land. Large-scale, long-distance transportation of biofuels from central Sweden has the potential to be cost-effective and also attractive in terms of CO2 emissions. A bundle recovery system meant that more biomass per hectare could be delivered to end-users than a pellet system due to conversion losses when producing pellets.
|
|
