| 1. |
- Norin, Lise-Lotte, et al.
(författare)
-
Inventering av förorenade områden kring Kolbäcksån: inventeringen utförd enligt MIFO-modellen, fas 1
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Västmanlands län inventerar sedan 1997 potentiellt förorenade områden i länet med bidrag och stöd från Naturvårdsverket. Målet med arbetet är att identifiera,undersöka och åtgärda områden som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Arbetet med förorenade områden hör till miljömålet Giftfri miljö som regeringen antog 1999.I denna rapport beskrivs inventeringarna av förorenade områden i Kolbäcksåns avrinningsområde. Inventeringarna har utförts enligt MIFO-modellen och omfattar fas 1.Riskbedömningen grundas på insamlad data om branschen och objektet via litteratur, kartor, arkiv, intervjuer, platsbesök och metallanalys av ytnära jordprover. Projekt Kolbäcksån syftar till att kartlägga föroreningskällor i Kolbäcksåns avrinningsområde. Fyra kommuner ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet. Dessa kommuner är Hallstahammar, Fagersta, Surahammar och Norberg.Industriell verksamhet har bedrivits i Kolbäcksåns dalgång i flera hundra år, varav järnhanteringen under lång tid har varit dominerande. I början av 1900-talet lades de flestahammare och hyttor ned och ersattes i många fall av andra industrier, ofta metallbearbetande. Därför har Kolbäcksån varit hårt drabbad av höga metallhalter i vatten och sediment.Förhållandena i Kolbäcksåns vattensystem har sedan 1970-talet successivt förbättrats men fortfarande kan höga föroreningshalter uppmätas. Metalltransporterna är höga i ån, antagligen till följd av att omkringliggande marker läcker metaller. Inom detta projekt har tyngdpunkten lagts på att finna källor till metallföroreningarna. Därför har metallanalyser utförts på ytnära jordprover. Inventeringen har omfattat anläggningar i drift och nedlagda verksamheter. 20 olika branscher finns representerade i inventeringen. Totalt har 117 objekt identifierats och 73 objekt riskklassats inom Kolbäcksåns avrinningsområde. De objekt som finns nära åfåransamt de som tillhör branschklass 1, 2 eller 3 enligt branschkartläggningen (BKL) har prioriterats. En analys över vilka förorenade områden som påverkar miljötillståndet i Kolbäcksån med avseende på metaller utfördes med hjälp av GIS, analysresultat från jordprovtagning samt metalltransporter i Kolbäcksån. Transportberäkningarna är utförda av Sverigeslantbruksuniversitet och grundade på de mätningar som utförs en gång i månaden vid mätstationer i Kolbäcksån inom ramen av recipientkontrollprogrammet. 31 objekt kundepekas ut som tänkbara föroreningskällor till Kolbäcksån. De objekt som kan misstänkas stå för de största bidragen av metallföroreningar till Kolbäcksån har prioriterats för vidare utredning.
|
|
| 3. |
- Kvarnström, Kerstin, et al.
(författare)
-
Sagåns vatten - övergödningsproblem, åtgärdsinriktning
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommitten för Mälarens vattenvård, Mälarkommitten, har utarbetat ett mål- och åtgärdsdokument, "Mälarens vatten, mål och åtgärder", för arbetet med Mälarens vattenvårdsfrågor. Länsstyrelserna i de fyra län som har Mälaren inom sina gränser, Södermanlands-, Väsmanlands- Stockholms-, och Uppsala län, har beslutat att dokumentet skall vara vägledande för inriktningen av det fortsattaarbetet.En uppföljning av målen kräver åtgärder i varje enskilt tillrinningsområde som har sitt utlopp i Mälaren. Sagån bidrar främst till belastningen av närsalter på Mälaren, men även av tungmetaller som har sitt ursprung i gamla slagghögar mm från tidigare gruvdrift i avrinningsområdets övre delar.I föreliggande rapport har transporten av kväve, fosfor samt suspenderat material 1980-1994 sammanställts. Transporten ut i Mälaren och i varje provpunkt redovisas. Vidare har bidraget från reningsverket i Sala beräknatsutifrån föreliggande data. Rapporten är endast avsedd att vara en faktasammanställning och en beskrivning av de senaste femton åren även om en kort redovisning av tänkbaraåtgärder ingår. I övrigt hänvisas till dokumentet "Mälarens vatten mål och åtgärder".Fosfor och kvävehalterna i Sagån ligger hela perioden högt över gränsen för mycket näringsrikt tillstånd (fosfor) resp mycket höga kvävehalter enligt Naturvårdsverkets (SNV:s) "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag". Det är endast enstaka prov vid låga flöden, främst vintertid, som kommer under den gränsen. Det är dessutom nästan uteslutande provpunkter uppströms Sala dvs högt upp i avrinningsområdet.Detta område är mycket sjöfattigt. Det är endast i dennordvästra delen som det finns sjöar. De flesta av demär gamla dammar från tidigare gruvdrift runt Sala.Avsaknaden av sjöar i avrinningsområdet gör attuppehållstiden för vattnet blir kort samt att vattendragets självrenande förmåga är liten.Tänkbara åtgärder för att minska Sagåns bidrag av närsalter till Mälaren till de nivåer som beskrivs i åtgärdsdokumentet "Mälarens vatten, mål och åtgärder" utarbetat av Mälarkommitten, delvis enligt nationella mål för sjöar och vattendrag, kan vara t.ex:Etablering av skyddszoner längs vattendragen, anläggande av dammar, återskapande av sjöar och våtmarker, utformningav öppna diken för bästa reningseffekt, införande av kvävereduktion vid reningsverk, införande av högre krav på enskilda avlopp, samt förbud mot vissa tillsatser i livsmedel och tvättmedel mm, t.ex. fosfor.
|
|
