| 1. |
|
|
| 2. |
- Kortekangas, Otso, et al.
(författare)
-
Forgotten responsibilities? Nordic truth commissions, Sámi history, and the difficulty of transnational perspectives on historical responsibility
- 2024
-
Ingår i: Ethnicities. - : SAGE PUBLICATIONS LTD. - 1468-7968 .- 1741-2706.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article studies the Norwegian, Finnish and Swedish truth commissions dealing with state-S & aacute;mi (an indigenous population living in northern Scandinavia, Finland and north-western Russia) relations through the concept of transnational historical justice. The fact that three separate commissions are studying the history of the S & aacute;mi has been criticized by earlier researchers, but never from the perspective of intergenerational, and more specifically historical justice. Our study of the mandate documents and the report of the Norwegian commission (the only one published in the time of writing of this article) points to constructive ways forward that could acknowledge and better embrace the transnational character of S & aacute;mi history, especially in terms of historical justice. We also study in what way the Norwegian commission worked within and stretched the framework set by the mandate document. Our conclusion is that the lack of transnationalism in the mandate and work of the commissions leads to historical S & aacute;mi individuals and groups being forgotten. These are historical groups and individuals whose existence does not fit in neatly in the presentist perspective of the commissions, projecting the current nation state borders back in time. For this reason, historical justice toward these groups is also a forgotten issue in the mandate and work of the commissions.
|
|
| 3. |
- Wright, Katie, et al.
(författare)
-
Adults Claiming Child Rights : Activism, Temporality and Abuse in Childhood
- 2024
-
Ingår i: Childhood, Youth and Activism. - : Emerald Group Publishing Limited. - 9781801174695 - 9781801174688 ; , s. 37-54
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter explores what it means for adults to claim child rights. Focussingon activism against institutional child abuse, it considers the question of whathappens to the mobilisation of child rights discourse when the person claimingthose rights is no longer a child. In other words, how is the concept of childrights used retrospectively and what does this reveal, both about childhood andabout child rights? The chapter begins with the contention that childhood needsto be understood as not only a concept that speaks to the lives of children,their experiences, and their place within the social structure. Rather, we suggest that a more expansive view enables recognition of the enduring significanceof childhood in adults’ lives. We illustrate this argument with examplesof the formation of collective identities based on childhood experiences, beforeturning to the ways that child rights are marshalled by adults in activism, incommissions of inquiry, and in the legal sphere. Throughout the chapter, we consider issues of temporality. We explore the ways in which adult survivors ofchildhood abuse retrospectively claim rights denied to them in the past and weexamine how activism, official inquiries, and legal mechanisms position adultsin relation to their childhood selves. We then consider some of the dilemmasthat arise with retrospective rights claims; particularly questions of retroactivityin relation to responsibility and redress for past abuse. Finally, we explorethe temporal repositioning of childhood and how past and present is bridged.This occurs through survivor activism and, in more formal mechanisms such asinquiries, by focussing on how people are represented as child victims in the pastand survivors in the present.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arvidsson, Malin, 1983-
(författare)
-
Malmös Förening för Kvinnans Politiska Rösträtt
- 2022
-
Ingår i: Ale. - Lund. - 0345-0708. ; :3, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel behandlas Malmös Förening för Kvinnans Politiska Rösträtt från dess grundande 1903 till rösträttsreformen 1919/1921, då Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt hade uppnått sitt mål och ombildades. Eftersom ett samlat arkiv efter Malmöföreningen saknas baseras undersökningen på årsberättelser och namninsamlingar från den nationella paraplyföreningen, i kombination med tidnings- och tidskriftsmaterial. Särskilt intresse ägnas åt Malmö FKPR:s relation till Kvinnliga Diskussionsklubben. Tidigare lokala studier har framför allt behandlat den organiserade rösträttskampens första år. Här följs frågan om samarbete eller ej under en längre tidsperiod. I samband med Malmö FKPR:s bildande fanns medlemmar i diskussionsklubben som helt motsatte sig samarbete med vad som uppfattades som överklassdamer medan andra menade att samarbete var nödvändigt för att utöka kvinnors politiska rättigheter. I samband med masspetitionen 1906 ifrågasattes såväl samarbete som rösträtten som medel. Flera av klubbens tongivande medlemmar undertecknade dock petitionslistorna. Vid den följande namninsamlingen 1913–1914 var journalisten och socialdemokraten Elma Danielsson, som tidigare hade förespråkat partiledningens hållning att prioritera ett utvidgande av männens rösträtt, en drivande kraft. Detta är ett av flera exempel på hur förändrade förutsättningar på nationell nivå öppnade för utökat samarbete lokalt.
|
|
| 6. |
- Arvidsson, Malin, et al.
(författare)
-
Public toilets for women : how female municipal councillors expanded the right to the city in Sweden, c. 1910–1925
- 2022
-
Ingår i: Women's History Review. - : Informa UK Limited. - 0961-2025 .- 1747-583X. ; 31:3, s. 476-495
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article shows that women’s formal political citizenship is intertwined with the right to the city. Using Carol Bacchi’s ‘What’s the Problem Represented to be’ approach, we study how female municipal councillors argued for more public toilets in Sweden's three largest cities. In their motions, the lack of public conveniences was mainly related to a binary discourse of gender, and arguments referring to biological needs of the female body and women as mothers proved more successful than the argument that uneven access to public toilets was an example of gender inequality. Class-based arguments against fees were largely ignored when the motions were transformed from potentially contentious political issues into technical issues of urban planning and municipal utilities. However, the material effects of the policies—public toilets placed mainly in working-class areas—led to an extension of possible radiuses of movement within the city for women, and perhaps especially working-class women.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Malin, 1983-
(författare)
-
Samarbete med förhinder : Socialdemokratiska kvinnors relation till LKPR 1907-1921
- 2022
-
Ingår i: Arbetarhistoria. - Huddinge : Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek. - 0281-7446. ; 183–184:3–4, s. 60-69
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article gives an overview of the relationship between Swedish Social Democratic women and the Natonal Association for Women's Suffrage (L.K.P.R.), based on a study of how the issue of co-operation was debated at women's congresses between 1907 and the constitutional reform of 1919/1921. L.K.P.R., founded in 1903, had adopted a platform that demanded women's right to vote on the same conditions as men, meaning that women with low incomes would not be enfranchised because of the existing income requirements. This made co-operation controversial. Positions adopted by the International Congress of Socialist Women and the International Suffrage Alliance Conferences stirred further conflicts. However, co-operation took place in practice over a nationwide petition for women's political rights in 1913–14. Furthermore, many Social Democratic women were individual members of local chapters of L.K.P.R. It is therefore important to use biographical studies to nuance the picture of two separate movements.
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Malin
(författare)
-
Att tala till kvinnor och vinna deras röster : Socialdemokratiska kvinnoförbundets agitation inför valet 1921
- 2021
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X. ; 141:3, s. 443-475
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna uppsats studeras socialdemokratiska kvinnors organisering och kampanjmetoder vid tiden för den allmänna och lika rösträttens införande. Undersökningen visar att erfarna kvinnliga agitatorer var mycket efterfrågade och ger exempel på kvinnoförbundets strategier för att trots begränsade resurser ordna talarturnéer. I den skriftliga agitationen tilltalades kvinnliga väljare både som del av ett enhetligt kvinnokollektiv och med epitet som betonade klasstillhörighet.
|
|
| 10. |
- Arvidsson, Malin, et al.
(författare)
-
Hässleholmskvinnor i kampen för rösträtt
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den svenska demokratin firar hundraårsjubileum. År 1921 hölls första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt. Hur såg kampen för kvinnors rösträtt ut i Hässleholms kommun? Här porträtteras: Nelly Thüring, uppvuxen i Mala och verksam som fotograf i Lund från sekelskiftet 1900, en av de fem första kvinnorna i riksdagen; Maria Schalin, medlem i Frisinnade Kvinnor, propagerade för kvinnors rösträtt i Vittsjö; Anna Jönsson, den första ordföranden i Hässleholms socialdemokratiska kvinnoklubb.
|
|
