| 1. |
- Beverborg, Niels Grote, et al.
(författare)
-
Phospholamban antisense oligonucleotides improve cardiac function in murine cardiomyopathy
- 2021
-
Ingår i: Nature Communications. - Stockholm : Karolinska Institutet, Dept of Cell and Molecular Biology. - 2041-1723.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Heart failure (HF) is a major cause of morbidity and mortality worldwide, highlighting an urgent need for novel treatment options, despite recent improvements. Aberrant Ca2+ handling is a key feature of HF pathophysiology. Restoring the Ca2+ regulating machinery is an attractive therapeutic strategy supported by genetic and pharmacological proof of concept studies. Here, we study antisense oligonucleotides (ASOs) as a therapeutic modality, interfering with the PLN/SERCA2a interaction by targeting Pln mRNA for downregulation in the heart of murine HF models. Mice harboring the PLN R14del pathogenic variant recapitulate the human dilated cardiomyopathy (DCM) phenotype; subcutaneous administration of PLN-ASO prevents PLN protein aggregation, cardiac dysfunction, and leads to a 3-fold increase in survival rate. In another genetic DCM mouse model, unrelated to PLN (Cspr3/Mlp−/−), PLN-ASO also reverses the HF phenotype. Finally, in rats with myocardial infarction, PLN-ASO treatment prevents progression of left ventricular dilatation and improves left ventricular contractility. Thus, our data establish that antisense inhibition of PLN is an effective strategy in preclinical models of genetic cardiomyopathy as well as ischemia driven HF.
|
|
| 2. |
- Axelsson, Robert, et al.
(författare)
-
The Challenge of Transdisciplinary Research : A Case Study of Learning by Evaluation for Sustainable Transport Infrastructures
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 12:17, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While transdisciplinary (TD) research is desired in order to solve real world sustainability issues, this may be challenging for both academic and non-academic participants. Supporting learning through evaluation, we analyzed a project aiming at sustainable transport infrastructures. After developing a TD research framework as a benchmark, two external independent evaluators interviewed all project researchers, representatives for end-users, and donors. The evaluators compared results with the framework, and evaluators and participants critically reflected on the results together. There were three inconsistencies relative to the framework: (1) limited understanding of TD research among project management, end-users, and most of the researchers; (2) no structured learning process among end-users; instead, they expressed very diverse opinions about what they expected from the project; (3) project leaders had limited understanding of the special challenges of TD research, did not fully understand the status of the project's social system, and thus did not act as facilitators of the required collaborative learning process. Non-academic participants saw themselves as customers and not as partners in the knowledge production process. We conclude that TD problem-solving research requires much time and needs facilitation and training. A preparatory phase with a lower level of funding would be helpful in preparing for TD processes.
|
|
| 3. |
- Frisk, Michael, et al.
(författare)
-
Precisera bristerna - åtgärda behoven : en utvärdering av kulturmiljöarbetet i transportplaneringens tidiga skeden
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar utvärderingen av förutsättningarna för kulturmiljöarbetet i transportplaneringens tidiga skeden. Utvärderingen utgår från frågorna (1) Hur fungerar kulturmiljöarbetet i de skeden av planeringen när behoven av åtgärder i transportinfrastrukturen identifieras samt (2) vad finns det för hinder och möjligheter för att utveckla arbetet så att synergierna stärks mellan de statliga målen för transporter och de för kulturmiljöarbetet?
|
|
| 4. |
- Frisk, Michael, et al.
(författare)
-
Större miljönytta – lägre kostnad. Så nås målen för kulturmiljöer i odlingslandskapet med kommande landsbygdsprogram
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas en utvärdering av ett antal utvecklingsområden, som kan bidra till att ersättningar till natur- och kulturmiljöer i framtida landsbygdsprogram får en högre måluppfyllelse och kostnadseffektivitet än vad motsvarande ersättningar i tidigare svenska program har haft. Utvärderingens slutsatser och rekommendationer kan sammanfattas i tre huvudpunkter. Utgå från de regionala förutsättningarna, premiera skötsel som ger effekter på landskapsnivå och fokus på resultat och värden kan bidra.
|
|
| 5. |
- Frisk, Michael, et al.
(författare)
-
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? : En utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Motivet för utvärderingen är att det har funnits farhågor om att samhällsnyttor riskerar att gå förlorade till följd av att det i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 inte finns ersättningar för skötsel av kulturmiljöer motsvarande de som fanns under tidigare programperioder. Avsaknaden av sådana ersättningar har setts som hinder för att uppnå miljömålen, framför allt Ett rikt odlingslandskap.Syftet har därför varit att belysa behovet av framtida ersättningar till kulturmiljöer inom ramen för jordbrukspolitiken. Riksantikvarieämbetet har gjort utvärderingen i samråd med de övriga myndigheterna i projektet CAP:s miljöeffekter, det vill Jordbruksverket, Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Även länsstyrelserna har bidragit till genomförandet av uppdraget. De övriga myndigheterna i samarbetsprojektet ställer sig bakom rapportens resultat och slutsatser.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
