| 1. |
- Jacobsson, Mikael
(författare)
-
Betongskador i vattenverk
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ger en översikt över betongskador i svenska vattenverk. Den presenterarbilder på typiska betongskador, hur de kan uppstå och var man kanhitta dem i vattenreningsprocessen. Den ska inspirera vattenverkens personalatt lägga märke till betongskador i tid. Detta för att undvika mycketgenomgripande reparationer av allvarligare skador i framtiden.Betong är det i särklass vanligaste materialet i svenska vattenverk. Det ärmycket hållfast, men det finns det flera kemiska och fysikaliska processersom påverkar materialet negativt. Nedbrytningen av betongen kan ses påbassängernas sidor, både våta och torra. Men det är inte helt ovanligt att skadoruppstår även inuti en betongkonstruktion utan att det syns på utsidan.Oavsett var skadorna börjar kan tillsynes obetydliga betongskador göra attkonstruktionens bärighet försämras avsevärt.De flesta vattenverk lider av likartade betongskador. Yterosion och urlakningav betongytan är de vanligaste formerna av synliga betongskador påden våta sidan. På den torra sidan är det vanligare med armeringskorrosion,sprickbildning och läckage. De skador som är vanligast inuti en betongkonstruktionär expansion, korrosion och svartrost. Svartrost bildas när armeringsjärnkorroderar under syrefattiga förhållanden. Den expanderar intepå samma sätt som annan rost utan kan fylla ut håligheter i betongen utanatt det syns på ytan. De inre skadorna är särskilt allvarliga eftersom det kanvara svårt att observera dem utan att det görs en utförlig tillståndsbedömning.Inre skador kan på sikt göra att hela konstruktionens bärighet gårförlorad. Därför är det viktigt att regelbundet låta undersöka betongkonstruktionerna.Projektet genomfördes av CBI Betonginstitutet, som utför åtskilliga tillståndsbedömningarpå betongkonstruktioner i Sverige varje år. I många fallvisar det sig att konstruktionerna är i relativt dåligt skick. Troligen beror detpå att de flesta skador utvecklas mycket långsamt och gradvis. Dessutomär vattenverkspersonalen inte alltid medveten om hur betongskador kan seut eller hur allvarliga de kan vara. Om medvetenheten hos personalen höjdesskulle troligen många betongskador upptäckas tidigare och reparationerskulle kunna sättas in innan skadorna har blivit allvarliga och kostsammaatt åtgärda.Även om en skada upptäcks behöver den inte alltid repareras direkt.I stället bör man om man hittar en skada låta en betongexpert utföra entillståndsbedömning på konstruktionen. Det innebär att man undersökeromfattningen av konstruktionens skador, om de behöver repareras omedelbarteller senare, vilken form av reparation som bör utföras och med vilkamaterial. Man kan också få rekommendationer om hur den reparerade konstruktionenkan skyddas i fortsättningen. Om en reparation inte behöverutföras direkt bör i stället konstruktionen övervakas med vissa tidsintervall.
|
|
| 2. |
- Jacobsson, Mikael
(författare)
-
Climate influenced deposition on a low latitude Sheinwoodian carbonate ramp, Gotland, Sweden
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Sheinwoodian succession of Gotland comprises the Högklint, Tofta and Hangvar Formations and most of the Slite Group. The succession consists of hierarchically ordered shallow marine depositional cycles, produced by orbitally forced climate changes. During warmer and wetter intervals (climate maxima) more carbonate was produced than during the cooler and dryer climate minima. Higher carbonate production was the outcome of an overall higher water turbulence (waves, storms and currents), higher temperatures and therefore higher sea-levels during climate maxima. As a consequence of lower temperatures during climate maxima, weaker winds and lower sea-levels resulted in lower turbulence levels which in turn resulted in lower carbonate production. Based on the climate-deposition model presented herein a local sea-level curve was derived which harmonises with the global standard sea-level curve. The only significant relative sea-level change for the study area is a shallowing upward trend throughout the entire succession. Cyclic changes in tempestite thickness and frequency are interpreted as mainly dependent on variations in storm frequency and magnitude. The studied succession was deposited during low-amplitude sea-level changes, mainly due to thermal expansion, and probably without the impact of melting and waxing polar ice caps. A sequence stratigraphic interpretation is presented where outcrops and cores were linked. The nine long eccentricity cycles (413 ka) detected may correspond to fourth order sequences and the two superimposed longer fluctuations (2 Ma) may correspond to two third order sequences.
|
|
