| 1. |
- Appelqvist, Thomas, et al.
(författare)
-
Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer : 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län bedriver sedan ett antal år tillbaka en årlig övervakning av gaddsteklar i länet. Övervakningen bedrivs genom utsättning av fällor – så kallade färgskålar och genom direktinventering av så kallade pollinatörsslingor. Under 2019 inventerades 10 stycken lokaler/ekorutor spritt från Tranemo kommun i söder till Strömstads- och Gullspångs kommuner i norr.
|
|
| 2. |
- Fridman-Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Evaluation of different hydrocortisone treatment strategies in transsphenoidal pituitary surgery
- 2019
-
Ingår i: Acta Neurochirurgica. - : Springer Nature. - 0001-6268 .- 0942-0940. ; 161:8, s. 1715-1721
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundHydrocortisone treatment in transsphenoidal pituitary surgery has been debated. Although several publications advocate restrictive treatment, centers around the world administer stress doses of hydrocortisone in patients with presumed intact cortisol production. Our aim with this analysis was to compare postoperative hypocortisolism in patients who received three different protocols of hydrocortisone therapy during and after surgery.MethodThis was a retrospective observational study. Based on perioperative hydrocortisone dose given, patients were divided in three groups: high dose (HD), intermediate dose (ID), and low dose (LD). Postoperative evaluation of the pituitary function was performed using S-cortisol at day 4 and short Synacthen test (SST) at 6–8 weeks. Patients with ACTH-producing adenomas or preoperative hydrocortisone treatment were excluded.ResultThere was no difference between the groups regarding failure rate of SST. The rate of failed SST (all groups) was 51/186 (27%), 24/74 (32%) in the HD group and 26/74 (35%) and 11/38 (29%) in the ID and LD groups respectively. There was no significant difference between the ID and LD groups regarding S-cortisol at postoperative day 4 regarding serum cortisol level below 200 nmol/L. There was a significant but weak correlation, rs 0.330 (P < 0.01) between S-cortisol day 4 and SST at 4–6 weeks.ConclusionsPeri and postoperative hydrocortisone treatment did not affect SST response 6–8 weeks postoperatively, whereas the rate of patients with S-cortisol below 200 nmol/L at postoperative day 4 did. LD hydrocortisone therapy seems to favor a better endogenous production in the early postoperative phase.
|
|
| 3. |
- Alinasab, Babak, et al.
(författare)
-
The Supratarsal Approach for Correction of Anterior Frontal Bone Fractures
- 2018
-
Ingår i: The Journal of Craniofacial Surgery. - Philadelphia, PA : Lippincott Williams & Wilkins. - 1049-2275 .- 1536-3732. ; 29:7, s. 1906-1909
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: To approach isolated anterior frontal bone fracture, coronal incision is the common surgical access of choice. This approach has complications such as aesthetically undesirable scarring and alopecia along the incision line. An alternative approach to these fractures is through a supratarsal incision. The aim of the present study was to correct the frontal bone fracture, through supratarsal approach.Methods: Six consecutive patients with frontal bone fracture were operated through supratarsal incision and evaluated regarding: patient cosmetic satisfaction, forehead contour, scarring, sensibility and motility in forehead and upper eyelids.Results: Seven months (6–12) postoperatively, all the patients had normal mobility in the forehead and the upper eyelids and 17% (n = 1) had hypoesthesia of superior orbital nerve. The forehead contour was excellent in all patients. About 83% (n = 5) of the patients were very satisfied and 17% (n = 1) were satisfied with the surgical result.Conclusion: Correction of anterior frontal bone fracture through a supratarsal approach appears to be safe and offers a sufficient exposure to the frontal bone fracture correction with excellent contouring results and no noticeable scarring.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Epifytiska lavar och mossor i bokskog : Utvärdering av miljöövervakning i södra Sverige 2011-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2011-2014 inventerades 20 arter av lavar och 6 arter av mossor samt trädstrukturer i bokskog i de fyra sydlänen Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Metodik och urval av arter samt objekt följer Naturvårdsverkets särskilda undersökningstyp "Epifytiska lavar och mossor i bokskog". Det slumpade urvalet av objekt innefattar såväl skyddade som oskyddade naturvådsintressanta objekt, dock ej vanlig produktionsskog. Målsättningen med miljöövervakningen är att dessa ytor ska återinventeras för att följa tillståd och förädringar i artsammansättningen av epifyter i bokskog.I de olika länen inventerades sammanlagt 120 bokskogar (30 per län) med en total yta av 270 ha. Totalt registrerades 45 611 träd.Samtliga 26 utpekade indikatorarter påträffades. Artrikedomen föefaller vara högst i bokskogar i Halland och västra delen av Kronobergs län, medan sydvästra Skåne utmärker sig som den artfattigaste delen. Detta kan ha klimatologiska orsaker.Det finns ett negativt samband mellan grov bokskog och ett högt artinnehåll i Skåne, dvs. de bokskogar i Skåne som har de i medeltal grövsta bokarna hade det lägsta artantalet. Endast glansfläck Arthonia spadicea och i viss mån stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera avviker från dessa generella mönster. Glansfläck uppvisar också ett negativt samband med förekomst av andra inventerade epifyter, dvs. där det finns många träd med glansfläck är det lägre sannolikhet att hitta de andra arterna. Även detta kan vara en följdeffekt av att glansfläck förekommer som rikligast i en trakt där de flesta andra studerade arter (kanske) inte har förutsättningar att finnas. Vidare verkar träd med förekomst av lavar med cyanobakterier som fotobiont ("cyanolavar") vara de som är artrikast.Högstubbar, levande som döda, är de trästrukturer som oftast hyser någon av de eftersökta arterna föjlt av rötade bokar. Objekt med många vitala så kallade normalträd hyser oftast en lägre mångfald av eftersökta epifyter.I denna studie finns ingen statistiskt signifikant skillnad vad gäller förekomst av de undersökta arterna i värdekärnor med eller utan formellt skydd.Metoden tillåter att man inom ramen för inventeringarna följer ytterligare arter vid kommande inventeringar. Man kan utifrån insamlat data göra ytterligare fördjupande analyser över samband mellan artförekomster och olika omvärldsvariabler.Sammantaget görs bedömningen att metodiken fungerar väl. Åtminstone en uppföljande inventering utan metodjusteringar bör utföras för att göra en bedömning av vilka variabler som ger utslag i förädringsanalyser. Förslagsvis görs omdrev med ett intervall på 6 år eller 12 år för att följa perioderna för rapportering till EU gällande utvecklingen för olika Natura 2000-habitat.
|
|
| 6. |
- Bengtsson, Ola
(författare)
-
Miljöövervakning av lavar och mossor i skånska bokskogar 2011-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande arbete ingår i Länsstyrelsens löpande miljöövervakningsarbete och utgör en del av delprogrammet kryptogamer i ädellövskog under miljömålet Levande skogar. Arbetet med inventering av kryptogamer i bokskogar i Skåne mellan 2011 och 2014 har genomförts av Pro Natura på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län.30 stycken bokskogsområden – skyddade eller avsatta som nyckelbiotop eller objekt med naturvärde – valdes slumpmässigt ut i länet. I områden mindre än tre hektar inventerades hela området men i de områden som var större än tre hektar slumpades ett antal inventeringsytor ut vars areal tillsammans uppgick till tre hektar. I de ytor som undersöktes inventerades sedan samtliga ädellövträd med en stamomkrets större än 60 cm (eller för avenbok större än 50 cm). Varje träd mättes in med handhållen GPS, försågs med uppgifter avseende omkrets, trädslag och trädtyp. På varje trädstam eftersöktes dessutom de lavar och mossor som listas i bilaga 1.De inventerade bokskogsobjekt är utspridda över större delen av Skåne. Objektens läge framgår av översiktskarta i samband med objektsbeskrivningarna nedan. Sammanlagt undersöktes 70,7 hektar och på denna areal inventerades 12 203 träd. Genomsnittlig täthet av träd i de inventerade bokskogarna blir då 172,6 träd/hektar. På inventerade träd gjordes sammanlagt 3166 artnoteringar. De vanligaste arterna var glansfläck Arthonia spadicea, havstulpanlav Thelotrema lepadinum, platt fjädermossa Neckera complanata och bokvårtlav Pyrenula nitida.Arterna uppvisar ett hierarkiskt förekomstmönster där vissa arter förekommer på i stort sett alla lokaler medan andra, mer ovanliga arter endast förekommer på de allra artrikaste lokalerna. Glansfläck förekommer på alla utom tre av lokalerna medan arter som lunglav Lobaria pulmonaria, bokfjädermossa Necekera pumila eller rosa lundlav Bacidia rosellabara noterats på de artrikare lokalerna.Noterade arter uppvisar också ett geografiskt förekomst mönster. Med hjälp av en så kallad IDW-analys konstruerades en länskarta med totalt antal noterade arter per undersökt områdena som underlag. Denna karta visar tydligt den nordöstra delen av länet som ett mycket viktigt område för bokskogsanknutna mossor och lavar. Även Romeleåsen och regionen öster om Hörby faller ut som sådana områden. Andra regioner med intressant moss- och lavflora finns i länet men faller inte ut i den gjorda analysen på grund av slumpmässiga effekter.De inventerade objekten bedömdes under den beskrivande delen med avseende på lämplighet att hysa de utvalda bokarterna samt lämplighet för att ingå i framtida övervakningsinsatser. Arton av de trettio undersökta objekten bedömdes hysa lämpliga förutsättningar för de utvalda arterna. För nio objekt där förutsättningarna inte bedömdes lämpliga var anledningen i första hand en artfattig artpool i landskapet och/eller hög belastning av luftburet kväve. Tre objekt bedömdes som tveksamma. I dessa fanns som regel en lämplig beståndsstruktur men artpool i landskapet eller grad av isolering kan här påverka förutsättningarna. Tjugoen av trettio objekt bedömdes lämpliga för framtida övervakning. För de sju objekt som bedömdes som mindre lämpliga grundades bedömningen dels på framtida förutsättningar för att hysa utvalda arter. Två objekt bedömdes som tveksamma antingen på grund av problem vid inmätning av träd eller tveksamma förutsättningar för utvalda bokarter.
|
|
| 7. |
- Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Changing the Nexus: The Evolution and Renegotiation of Venture Capital Contracts
- 2015
-
Ingår i: Journal of Financial and Quantitative Analysis. - 0022-1090. ; 50:3, s. 349-375
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We study the evolution and renegotiation of the cash-flow rights that venture capitalists (VCs) obtain in their portfolio companies. When company performance between financing rounds is poor, subsequent contracts contain stronger VC cash-flow rights, and existing VCs tend to either give new VCs senior claims or forfeit their existing rights altogether. These results are consistent with the importance of financing problems between different VCs and with theory predicting that financing frictions worsen with poor performance. A consequence is that VC cash-flow rights are frequently significantly diluted before exit, implying that VC investments are riskier than previously estimated.
|
|
| 8. |
- Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Ethnic matching in the US venture capital market
- 2015
-
Ingår i: Journal of Business Venturing. - : Elsevier BV. - 0883-9026. ; 30:2, s. 338-354
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We document the role of entrepreneurial founder and venture capital (VC) partner co-ethnicity in shaping investment relationships. Co-ethnicity increases the likelihood that a VC firm invests in a company. Conditional on investment, co-ethnicity strengthens the degree of involvement by raising the likelihood of VC board of director involvement and increasing the size and scope of investment. These results are consistent with trust and social-network based mechanisms. Shared ethnicity in our sample is associated with worse investment outcomes as measured by investment liquidity, however, which our results suggest might stem from looser screening and/or corporate governance. (c) 2014 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 9. |
- Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Different Problem, Same Solution: Contract-Specialization in Venture Capital
- 2014
-
Ingår i: Journal of Economics & Management Strategy. - : Wiley. - 1058-6407. ; 23:2, s. 396-426
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Real-world financial contracts vary greatly in the combinations of cash flow contingency terms and control rights used. Extant theoretical work explains such variation by arguing that each investor finely tailors contracts to mitigate investment-specific incentive problems. We provide overwhelming evidence from 4,561 venture capital (VC) contracts that this tailoring is overstated: even though there is broad variation in contracting across VCs, each individual VC tends to specialize, recycling familiar terms. In fact, a VC typically restricts contracting choices to a small set of alternatives: 46% of the time, a VC uses the same exact cash flow contingencies as in one of her previous five contracts. We document specialization in both aggregated downside protection, and in each individual cash flow contingency term. Such specialization remains economically and statistically significant even after controlling for VC and company characteristics. We also find that VCs learn to use new contractual solutions from other VCs in her syndication network. Our findings challenge the traditional premise that each investor selects from the universe of combinations of terms to match an investment's unique contracting problem. Rather, the cumulative evidence indicates that contract-specialization arises because investors better understand payoff consequences of familiar terms, and are reluctant to experiment with unknown combinations.
|
|
| 10. |
- Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Financial Contracts in PIPE Offerings: The Role of Expert Placement Agents
- 2014
-
Ingår i: Financial Management. - : Wiley. - 0046-3892. ; 43:4, s. 795-832
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We examine how Private Investment in Public Equity (PIPE) contracts allocate contingent cash flow rights between investors and issuers and the role of placement agents in PIPE contract design. Issuers advised by expert agents agree to more investor-friendly terms than issuers advised by nonexpert agents. Expert agents appear to help issuers understand the payoff consequences of negotiable terms. Moreover, expert agents allow issuers to negotiate more attractive pricing when they agree to investor-friendly terms. Issuers earn higher postoffering stock returns when they use expert agents or agree to more investor-friendly terms. These results suggest that the involvement of expert agents is beneficial to PIPE issuers.
|
|
