| 1. |
- Nilsson, Pia, et al.
(författare)
-
Anhörigas erfarenheter av anhörigperspektivet i mötet med anhörigkonsulenter och andra professionella
- 2024
-
Ingår i: Journal of Care Research. - : Idunn. - 2387-5976 .- 2387-5984. ; 10:1, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- År 2022 antog regeringen Sveriges första nationella anhörigstrategi, där sägs att vården och omsorgen som ges till dennärstående ska ske med ett anhörigperspektiv. Anhörigas insatser till den närstående ska beaktas, och uppmärksammas,deras kunskaper, behov av delaktighet och information ska tillvaratas. Syftet i den här artikeln var att beskrivaoch analysera anhörigas egna erfarenheter av ett anhörigperspektiv i mötet med professionen och vad som bidrartill att göra anhörigskapet hanterbart. Datainsamlingen skedde genom en kvalitativ design med 18 semistrukturellaintervjuer med anhöriga till personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Fem teman framkom somhandlar om i vilken utsträckning anhörigas möte med professionella kan bidra till ett mer hanterbart anhörigskap;professionens bemötande av anhöriga, mötet med anhörigkonsulenten, anhörigas delaktighet, få hjälp genom systemetoch lättillgänglig och kontinuerlig kontakt och information. Slutsatsen är att ju mindre anhöriga blir bemöttaenligt de nämnda temana desto större är risken för att en krissituation och ett svårhanterbart anhörigskap ska uppstå.Omvänt gäller om anhöriga upplever att de blir väl bemötta utifrån temana så blir anhörigskapet mer begripligtoch hanterbart. Anhörigperspektivet är en process av kognitivt och kommunikativt arbete som i anhörigas mötemedprofessionen skapar begriplighet och som kan bidra till eller motverka ett hanterbart anhörigskap.
|
|
| 2. |
- Torgé, Cristina Joy, 1983-, et al.
(författare)
-
”Anhörigstöd i framkant”: deltagande forskning, deltagande workshops
- 2024
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text redogör för våra – forskargruppens och FoU processledarens – erfarenheter om att arbeta tillsammans kring kunskaps- och policyutveckling av kommunalt anhörigstöd. 2020 fick vår forskningsgrupp medel från en nationell satsning om tillämpad välfärd. En av våra aktiviteter, som vi inte kunde förutse från projektets början, var att vara deltagande i FoU-workshops där vår pågående forskningsprocess var ett återkommande inslag. Under två år genomförde vi två workshopserier tillsammans, med totalt 13 workshops i två län. Dessa leds av processledaren för FoU Nu.Att involvera olika verksamhet i forskning anses idag som en relevant uppgift för akademin. Med denna text vill vi ge exempel – från vårt dyadiska perspektiv – om vad deltagande forskning kan innebära utöver det som händer ”före” och ”efter” ett forskningsprojekt. Vi lyfter fram det unika med vår worskhopserie och hur forskningsgruppen och FoU har kunnat komplettera varandra i sina parallella men sammankopplade processer, i detta fall av kunskapssökande och förbättringsarbete kring anhörigstöd. Som ram använder vi begreppet “partnering” (partnerskap), som en viss typ av deltagande forskning där parterna genomför komplementerande och koordinerade insatser mot gemensamma mål och visar hur detta har nåtts i workshopserien. Denna typ av deltagande forskning anser vi inte bara ökar forskningens relevans, autenticitet och trovädrighet, men även möjliggör dialog och lärande i pågående forskning.
|
|
| 3. |
- Torgé, Cristina Joy, et al.
(författare)
-
Stöd till 'icke-klienter' [Support to 'non-clients'] : biståndshandläggarnas roll i direkt och indirekt anhörigstöd [care managers' role in direct and indirect carer support]
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 1369-1457 .- 1468-2664.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Socialtjänsterna i Europa har i allt högre grad omfamnat informella omsorgsgivare. Anhöriga blir följaktligen en del av socialarbetarnas ansvar, inklusive biståndshandläggarnas arbete. Merparten av stöd till anhöriga består av indirekt stöd, som genom insatser till den omsorgsbehövande möjliggör avlastning. Detta aktualiserar biståndshandläggarnas unika roll då de balanserar skyldigheten mot sina klienter med ett ansvar att stödja anhöriga. Syftet med denna artikel är att undersöka hur biståndshandläggare, som gräsrotsbyråkrater, ‘gör’ policyn om anhörigstöd. Den belyser också biståndshandläggarnas möjligheter och utmaningar i att stödja anhöriga. Med hjälp av systematisk textkondensering av 10 kvalitativa intervjuer med biståndshandläggare presenterar vi tre teman för att förstå deras erfarenheter. Biståndshandläggare arbetar hand-i-hand och hands-on med anhöriga, anhöriga är inom, men utanför deras arbete, och vi visar möjligheter och genomförande av ett anhörigperspektiv. Efter Lipskys talesätt att gräsrotsbyråkrater ‘gör policy’, belyser våra resultat behovet av att ytterligare stärka biståndshandläggare i sin roll för att kunna ge formellt och informellt stöd till anhöriga. Biståndshandläggare har en viktig roll i hur policy för anhörigstöd omsätts i praktiken.
|
|
| 4. |
- Torgé, Cristina Joy, 1983-, et al.
(författare)
-
Support to ‘non-clients’ : care managers’ role in direct and indirect carer support
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Taylor & Francis. - 1369-1457 .- 1468-2664.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social service provision in Europe has increasingly incorporated informal carers. Consequently, these carers are now included within the scope of all social workers, including care managers. Most support for carers is indirect support, where opportunities for respite are channelled through the care receiver’s needs assessment. This approach highlights the unique role of care managers providing carer support as they balance their public task directed towards clients with the concurrent policy-driven expectation to support carers. The aim of this article is to explore how care managers, as street-level bureaucrats, ‘make’ carer support policy on the ground. Using systematic text condensation of 10 qualitative interviews with care managers in Sweden, we present three themes to understand care managers’ experiences. Care managers work ‘Hand-in-hand’ and ‘hands on’ with carers, carers are within, yet outside one’s scope of work, and there are possibilities and practices towards a carer perspective. Following Lipsky’s dictum that street-level bureaucrats’ actions effectively ‘become’ the public policy they carry out, our results highlight care managers’ possibilities and challenges in shaping what direct and indirect carer support looks like on the ground.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Torgé, Cristina Joy, et al.
(författare)
-
Support to 'non-clients' [Stöd till 'icke-klienter'] : Care managers' role in direct and indirect carer support [Biståndshandläggarnas roll i direkt och indirekt anhörigstöd]
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Taylor & Francis. - 1369-1457 .- 1468-2664.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social service provision in Europe has increasingly incorporated informal carers. Consequently, these carers are now included within the scope of all social workers, including care managers. Most support for carers is indirect support, where opportunities for respite are channelled through the care receiver’s needs assessment. This approach highlights the unique role of care managers providing carer support as they balance their public task directed towards clients with the concurrent policy-driven expectation to support carers. The aim of this article is to explore how care managers, as street-level bureaucrats, ‘make’ carer support policy on the ground. Using systematic text condensation of 10 qualitative interviews with care managers in Sweden, we present three themes to understand care managers’ experiences. Care managers work ‘Hand-in-hand’ and ‘hands on’ with carers, carers are within, yet outside one’s scope of work, and there are possibilities and practices towards a carer perspective. Following Lipsky’s dictum that street-level bureaucrats’ actions effectively ‘become’ the public policy they carry out, our results highlight care managers’ possibilities and challenges in shaping what direct and indirect carer support looks like on the ground.
|
|
| 7. |
- Bommarco, Riccardo, et al.
(författare)
-
Long-term trends in functional crop diversity across Swedish farms
- 2023
-
Ingår i: Agriculture, Ecosystems and Environment. - : Elsevier BV. - 0167-8809 .- 1873-2305. ; 343
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The diversity of cultivated crops is relevant on various spatial scales, from the field and farm to the landscape. We apply a decomposition of the Shannon diversity index that allows the differentiation of functional diversity of production. The decomposition separates diversity of functional crop groups from related diversity, which shows the species diversity within the crop groups. Using population-based field and farm-level data from Sweden 2001–2018, we are able to study the development of overall (Shannon), functional and related crop diversity among a total of 83770 farms. Crop diversity indices are calculated by farm and year based on the Swedish Land Parcel Identification system (LPIS). We find that functional crop diversity has declined among Swedish farms over the period. Related crop diversity has declined but regained in recent years. Accounting for farm size and pedoclimatic conditions, organic farms have a higher functional diversity, and the uptake of organic practices leads to an increase in functional crop diversity over the period.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Karlsson, Nina, et al.
(författare)
-
Kulturmiljö på Trafikverket – hanteringen av kulturmiljövärden i väg- och järnvägsprojekt
- 2022
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - Uppsala : Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 82, s. 125-134
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish Transport Administration is responsible for long-term planning of the transport system, as well as for building and maintaining public roads and railways. The work of the Transport Administration involves large-scale changes in the landscape and affects a wide range of heritage sites. In road and railway projects, cultural heritage is handled in the same way as other environmental issues and there is a system for identifying and coordinating different environmental requirements during planning and building. The Transport Administration has also developed a method for identifying, evaluating and analyzing cultural heritage values that are affected by various planned infrastructure measures, called Cultural Heritage Analysis. This analysis is used as one of several planning documentations and the results are used in other planning and decision documents, such as e.g. design programs and environmental impact assessments. The methods used by the Transport Administration enables a broad approach to cultural heritage issues and makes it possible to work widely with several different types of cultural heritages, regardless of whether they are protected by law or not.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Pia, 1980-, et al.
(författare)
-
Assessing long-term effects of CAP investment support on indicators of farm performance
- 2022
-
Ingår i: European Review of Agricultural Economics. - : Oxford University Press. - 0165-1587 .- 1464-3618. ; 49:4, s. 760-795
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study of Swedish farms from 2007 to 2016, we estimate the effects of investment support from the Common Agricultural Policy on indicators of farm performance, focusing on long-term effects. To isolate the impact and alleviate problems of selection bias, we employ a counterfactual empirical design using Coarsened Exact Matching and dynamic panel fixed-effects estimations. The average treatment effect on the treated estimates show a positive and significant long-term improvement of farm performance with regard to productivity and turnover. However, the results indicate significant time lags between investments and accumulated observable effects, as we find most short-term effects of the subsidy to be insignificant.
|
|
