| 1. |
|
|
| 2. |
- Galli, Raoul, 1963-
(författare)
-
The Power of Epistemological Principles
- 2020
-
Ingår i: Anthropological News / Anthropology Book Forum. - 2380-7725. ; 6:1
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Galli, Raoul, 1963-
(författare)
-
Diskurs
- 2019. - 4
-
Ingår i: Nyckelbegrepp i socialantropologin. - Stockholm : Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- DISKURS | Användningen av den specifika språktermen diskurs i antropologin, kan spåras tillbaka till sent 1960-tal och påverkan från just lingvistiken, men också från semiotik och det framväxande interdisciplinära ämnet ”kulturella studier” (cultural studies). Det diskursbegrepp som har haft särskild stor framgång inom antropologin är hämtat från filosofen Michel Foucault. I centrum för hans idé- och vetenskapshistoriska arbeten stod förhållandet mellan kunskap och makt. Foucaults intresse för maktformer – disciplinering, subjektivering, styrning, styrningsmentalitet (governmentality) – kom tidigt att ingjutna energi i den framväxande ”maktantropologi” som från 1970-talet delvis smälte samman med den sedan länge verksamma politiska antropologin.
|
|
| 5. |
- Galli, Raoul, 1963-
(författare)
-
Doxa
- 2019. - 4
-
Ingår i: Nyckelbegrepp i socialantropologin. - Stockholm : Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- DOXA | (grek., ”åsikt”, ”tro”, ”föreställning”). Doxa är en importerad term från grekisk filosofi, där exempelvis Platon i Staten skiljer på ”kunskap” (episteme) och ”föreställning” (doxa). Termen förekommer i Husserls fenomenologi. Inom antropologin har doxa kommit att stå för det ”osagda”, ”förgivettagna”. Närmast hör begreppet hemma i Pierre Bourdieus teori om symbolisk makt.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Galli, Raoul, 1963-
(författare)
-
Godmorgon, Sverige! Projektet Rehabarenan - en socialantropologisk analys
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur genomförs insatsen Rehabarenan i förhållande till sina uppsatta mål? Det är huvudfrågan bakom denna rapport som presenterar resultat från en begränsad antropologisk studie av projektet Rehabarenan i Södertälje, en arbetsmarknadspolitisk insats för ”arbetsträning, rehabilitering och integration” eller, med observatörens utifrånblick, ett socialisationsprojekt. På Rehabarenan tränas ungdomar, unga vuxna och medelålders män och kvinnor till att bli förment bättre fungerande samhällsindivider med närmare till egenförsörjning än bidragsdito. Observationer och intervjuer från en femveckors fältstudie på Torekällbergets friluftsmuseum, där projektet är förlagt, ger etnografiska inblickar i Rehabarenans organisering, deltagarnas vardag och maktförhållandena mellan museets olika yrkesgrupper. Dessa inblickar ställs analytiskt mot projektets uppsatta mål och slutsatser dras om uppfyllelse eller inte av dessa. En prekär fråga ställs i rapporten om vems ”behov” som Rehabarenan i första hand tillgodoser. Rapporten efterlyser en större klarhet och detaljrikedom om projektets bakomliggande intentioner och mål för att undvika att deltagarna efter sin tid på Rehabarenan istället för att komma vidare mot arbetsmarknaden fastnar eller snurrar runt i myndigheternas system.
|
|
| 8. |
- Galli, Raoul, 1963-
(författare)
-
Sociala fält
- 2018. - 3 uppl
-
Ingår i: Nyckelbegrepp i socialantropologin. - Stockholm : Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. ; , s. 37-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förklara detta teoretiska begrepp behöver först en distinktion göras mellan olika ”fält” i vetenskapliga fackterminologier: där finns fältbegrepp som avser empiriska studier och metoder karaktäristiska för särskilda discipliner, t.ex. biologernas fältstudier och antropologins →fältarbete; där finns också de akademiskt vardagliga användningarna av fältordet, som när antropologer, etnologer och andra talar om ”mitt fält” eller forskare i gemen och vetenskapsjournalister talar om ”forskningsfält” av allehanda slag; och där finns de specifikt teoretiska fältbegreppen. Fältteorier hittar vi inom exempelvis fysikens undersökningar av elektricitet, magnetism och gravitation; inom matematikens geometri och algebra; och inom samhällsvetenskaperna, där särskilt psykologin (socialpsykologin), sociologin och antropologin genererat fältteorier.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Galli, Raoul, 1963-
(författare)
-
Förord 2017
- 2017. - 2 uppl
-
Ingår i: Nyckelbegrepp i socialantropologin. - Stockholm : Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. ; , s. 3-4
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En grundtanke bakom föreliggande uppdatering av ”Nyckelbegrepp” är att fortsättningsvis se det som ett dokument under kontinuerlig utveckling. Ytterligare uppdaterade utgåvor kommer att publiceras i anslutning till nya läsår och terminer vid Stockholms universitet. De sjutton nya och reviderade nyckelbegrepp som publiceras i och med denna, 2017 års upplaga, smyger sig in bland den majoritet begrepp som finns kvar i texten från 1983. Vissa begreppsartiklar författade i 1980-talets början är omisskännligt daterade. Mycket har hänt sedan dess inom antropologin, samhällsvetenskapen och inte minst den omgivande värld som vi har i uppgift att söka förstå och förklara. En del av dessa begreppsartiklar kommer att ersättas av uppdaterade texter. Andra kommer att stå kvar enligt principen att hellre än att gallras ut finnas tillgängliga i studentpedagogiskt syfte eftersom de har ett uppenbart begrepps- och ämneshistoriskt värde.
|
|
