| 1. |
- Braunerhjelm, Pontus, 1953-, et al.
(författare)
-
Inventions, commercialization strategies, and knowledge spillovers in SMEs
- 2024
-
Ingår i: Small Business Economics. - : Springer Nature. - 0921-898X .- 1573-0913. ; 63:1, s. 275-297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite the comprehensive previous research on different aspects of inventions and externalities spanning both the micro- and macrolevels, no prior studies have, to our knowledge, examined the relationship between the commercialization strategies of inventions/patents and social knowledge spillovers. To bridge this gap in the literature, we examine how such spillovers, measured as forward citations, covary with four commercialization modes: (1) setting up a new firm, (2) commercialization within an existing firm where the inventor either is employed or (3) has an ownership stake, and (4) licensing/selling patents to other firms. Alternatively, an inventor may refrain from commercialization. Utilizing unique survey data on patents owned by small- and medium-sized enterprises and individuals, we provide evidence that commercialization through licensing/selling is the most efficient way of generating knowledge diffusion. We also find some support for new ventures being an important source of knowledge spillovers.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald var aldrig meningen! Herröns odlingslandskap – 40 år senare
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturreservatet Herrön på den svenska västkusten är ett unikt kulturlandskap i kustmiljö. Landskapets mångfald av livsmiljöer har gett en ovanligt rik biologisk mångfald. Detta har sin grund i en lång och kunskapsrik jordbruksverksamhet baserad på lokala naturförutsättningar. På Herrön utfördes 1980 en tvärvetenskapligt projekt där kulturlandskapets historia, kultur och ekologi i studerades. Under 2020 återstuderades ett stort antal gräsmarker (semi-natural grasslands) för att undersöka förändringar sedan 1980. Resultaten presenteras i denna skrift och innehåller tidigare opublicerat material från 1980. Syftet med detta arbete är att ge ett underlag till framtida bruk och skötsel av landskapet på Herrön och att förmedla att detta landskap är en produkt av naturförutsättningar och människors arbete och kunskap med en tidsdimension av mer än 1000 år. Området har en unik potential för sambandet biologisk mångfald och matförsörjning, hållbarhetsarbete och hållbarhetsvisioner. I det totala materialet noterades 274 växtarter. Av dessa är 105 arter nya eller försvunna, vilket ger en förvånande stor artomsättning på 38 %. Den högsta arttätheten var på den torr/friska slåttermarken och något lägre på friska respektive fuktiga gräsmarker hävdade med slåtter eller bete. De skötselinsatser som idag bedrivs på Herrön med slåtter, betesdrift, odlingsverksamhet vid gården Ängen, begränsning av sly i bryn osv., är alla mycket väl utförda och högst väsentliga och bör upprätthållas. Detta visas av denna jämförande studie 1980- 2020 . De olika vegetationstyperna hävdas på bästa möjliga sätt för att efterlikna det bruk som Ragnar Andersson och hans syskon drev här fram till 1990-talet. Den grundläggande skillnaden är givetvis att idag drivs inte detta skärgårdsjordbruk med försörjningssyfte utan enbart för att bevara områdets biologiska mångfald. Dock existerar två omistliga och unika restaureringsobjekt, fuktängen vid Hisingsviken och sältan vid Rördammen. Dessa saknar idag hävd vilket strider mot gällande skötselplaner. Markägaren motsätter sig skötselinsatser. Genom våra studier med vegetationsdata och fotografier, från 1980 och 2020, finns ett unikt material som gör restaureringsåtgärder möjliga och meningsfulla för dessa båda lokaler. Det framgår tydligt att avsaknad av slåtter (efter 1988) och bete (efter 2010) på fuktängen vid Hisingsviken lett till minskande artmångfald och dominans av ett fåtal storvuxna arter. Den tidigare slåtterhävdade och betade unika sältan vid Rördammen, som varit ett fundament för bosättningen på Herrön sedan förhistorisk tid, uppvisar betydande artförändringar och minskande artantal efter en tid av utebliven slåtter. Det långa tidsperspektivet för gräsmarker och deras hävd med bete och slåtter, frånvaro av kemiska medel, inklusive konstgödsel, har gett möjlighet till utveckling av unik och representativ biologisk mångfald inom många växt- och djurgrupper. Det långa tidsperspektivet på Herrön utgör levande historia om hur människor levt och försörjt sig på tillgängliga naturresurser vid den svenska kusten. Dagens stora globala utmaning är att ställa om till hållbar resursanvändning och att mildra den pågående globala klimatförändringen. I det sammanhanget ger landskapet och det kulturskapade ekosystemet som finns kvar på Herrön en unik möjlighet till kunskap om samspelet mellan natur och kultur, biokulturell mångfald. Den existerande mångfalden av organismer utgör en resurs för vetenskaplig kunskap och för spridning, kolonisering och restaurering av motsvarande vegetationstyper och ekosystem.
|
|
| 4. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Årtusenden av brukande födde Herröns mångfald
- 2021
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 115:4, s. 236-245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel önskar vi förmedla något av det komplexa sambandet mellan natur och kultur uttryckt i småskaliga odlingslandskap och ge argument till varför dessa mat-landskap med rötter i förhistorien har ett mycket stort värde för en hållbar framtid. De tre syskonen Erik, Asta och Ragnar Andersson var de sista som bedrev traditionellt jordbruk på Herrön i Bohuslän. När det sista syskonet hade gått bort 1993 blev deras gård naturreservat. Författarna inventerade ön 1980. En återinventering 40 år senare visar att en hel del av den unika floran bevarats, medan andra arter har gått förlorade sedan syskonens regelbundna slåtter upphörde.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Holgersson, Marcus, 1983, et al.
(författare)
-
Samband mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Investeringar i immateriella tillgångar står idag för en betydande del av företags tillgångar, och hanteringen av dem är en viktig del i organisationernas arbete med att stärka sin konkurrenskraft. På samhällsnivå står dessa investeringar för en ökande andel av de totala investeringarna i ekonomin och är därmed är en avgörande faktor för fortsatt ekonomisk tillväxt och välstånd.Vinnova och Patent- och registreringsverket (PRV) har av regeringen fått i uppdrag att bidra till en förstärkt kunskapsutveckling, det vill säga forskning, om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt och nyttjandet av patentinformation som strategiskt verktyg.Med syftet att få fram en bild av kunskapsläget, och för att identifiera behov av ytterligare forskning, finansierade Vinnova under 2016 två kunskapsöversikter:Management av immateriella tillgångar som adresserar kunskap om samband på organisationsnivå och ger en översikt av forskning kring hur management av immateriella tillgångar framtagna i innovationsprocesser bidrar till konkurrenskraft.Immateriella tillgångar, innovationer och ekonomisk tillväxt/välstånd på makronivå avser som titeln antyder kunskapsläget kring dessa samband på samhällsnivå.
|
|
| 10. |
|
|
