| 1. |
- Olsson, Marie, et al.
(författare)
-
Ta vara på odlingens sidoströmmar – exemplet broccoli
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt har utforskat möjligheter att använda sidoströmmar; broccoliblad och stjälk, från broccoliproduktion till nya torkade livsmedelsingredienser. Skördehantering, skördeekonomi, lämpliga processtekniker, livscykelanalys, mikrobiologisk analys och riskbedömning, analys av näringsämnen och bioaktiva ämnen, sensorik och marknadsaspekter har undersökts.
|
|
| 2. |
- Olsson, Marie, et al.
(författare)
-
Utveckling av näringsladdad broccolisoppa
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsosamma livsmedel är idag något som många konsumenter prioriterar när de väljer mat till måltider, och intresset är också stort för färdiga rätter. Detta projekt initierades för att öka intresset för konsumtion av broccoli, en produkt med bra hälsovärde beaktat innehåll av näringsämnen och andra nyttiga ämnen, och att möta konsumenters efterfrågan på hälsosamma färdiga rätter. Broccolisorten ’Beneforte’ valdes eftersom denna sort har en dokumenterad högre halt av glukorafanin*. Det pågår kliniska studier i Europa om hälsoeffekter av broccolisorter med hög halt av detta ämne och dessa skulle kunna leda till att ett hälsopåstående blir godkänt av EFSA, den europeiska livssäkerhetsmyndigheten. Produkter baserade på denna broccolisort skulle då kunna marknadsföras med hälsopåståendet.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Ulla, et al.
(författare)
-
Styrketår för seniorer - ett pilotprojekt : regionalproducerad frukt- och bärdryck till offentlig sektor
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet har varit att utveckla frukt- och bärdrycker till äldre på boenden i Skåne, drycker som kan bidra till att ge extra energi och näring. Syftet har även varit att skapa en nätverksplattform samt undersöka möjligheterna till ett innovativt arbetssätt för upphandling av de utvecklade produkterna. Projektet har utgått från det behov av goda näringsrika och energirika livsmedel som definierats när det gäller äldre, oavsett svårigheter att inta mat. Detta behov har kopplats till en strävan att öka den regionala produktionen av frukt- och bärråvaror och undersöka möjligheterna att sälja högkvalitativa produkter på den offentliga marknaden. Det långsiktiga målet är att genom att öppna för försäljning av frukt- och bärprodukter också öka sysselsättningen inom primärproduktionen i regionen. Dryckesprodukter har utvecklats bestående av frukt- och bärråvara från äpple, jordgubbe och svartvinbär vilka kombinerats med näringstillskott i form av vegetabiliskt protein och fett i form av rapsolja. Drycken har utvecklats med målet att ge äldre på boenden ett gott alternativ till de mellanmål som idag serveras på äldreboenden i kommuner.
|
|
| 4. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Migrantarbetare inom jordbruket – arbetsmiljö och arbetsvillkor
- 2015
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom jordbruket/den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar.Avsikten med föreliggande studie är framförallt att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen med fokus på säsongsarbete. Relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för studien. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter.Det finns god grund i den internationella forskningen och genom intervjuer med representanter för svenska organisationer och myndigheter att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön.Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig – ny och fördjupad forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter och organisationer vara stort.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nilsson, Ulla, et al.
(författare)
-
Restvärme för växthusproduktion
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I svensk växthusodling används fortfarande stora mängder energi trots att förbrukningen minskat betydligt jämfört med tidigare. Energiåtgången för de svenska växthusen uppgick år 2011 till 627 GWh år vilket kan jämföras med 1140 GWh år 1999. Trots en markant övergång till biobränslen och förnybar energi utgör fossila bränslen en betydande andel, 41%, av växthusens energiförsörjning år 2011 och av detta stod olja för 25% och naturgas för 14%. I samhället finns stora mängder lågtempererad restvärme från kraftverk och industriella processer som inte utnyttjas idag och ett sätt att nyttiggöra denna resurs och minska miljöbelastningen från energianvändning kan vara att använda sig av restvärmen i växthusodling eller annan odling. Projektet har genomförts med syfte att studera möjligheter, teknik och möjliga produktionssystem för konkurrenskraftig växthusproduktion där spillvärme från industriprocesser utnyttjas för att minska energikostnader och miljöstörningar. Ett speciellt fokus har varit att studera möjligheterna att utnyttja restvärme från Oskarshamns kärnkraftverk. Odling i teknologiskt avancerade växthus ställer stora krav på klimatet för att odlingen skall vara produktiv och lönsam. För god kvalitet och avkastning i en växthuskultur behöver klimatförhållanden vara anpassade till behoven hos den kulturväxt som odlas. Tillväxt och utveckling styrs av balansen mellan ljus, temperatur, luftfuktighet och tillgång på koldioxid. Olika kulturer har olika temperaturkrav och en viss minimitemperatur krävs såväl dag som natt för att optimera fotosyntesen. Dock kan man tillämpa en s.k. dynamisk, ljusanpassad klimatstyrning med högre dagtemperatur och lite lägre nattemperatur där energiförbrukningen kan reduceras och lågtempererad restvärme kan utnyttjas på ett bättre sätt. De nya växthus som byggs i Sverige är huvudsakligen av typen Venlo med sammanbyggda sektioner som kan bilda kvadratiska anläggningar med stora rationella ytor. I dessa reduceras energiförbrukningen jämfört med traditionella breda fristående växthus till följd av formen och användning av vävar som dras för nattetid. En avancerad styr- och reglerteknik minskar också behovet. Dessa växthus täcks vanligen av enkelglas med god ljustransmission som på ett bra sätt tillgodoser växternas ljusbehov. Även akrylplast och polykarbonat i form av dubbelskiktade plattor används frekvent och då speciellt i växthusens sidor. Ett intressant nytt dubbelskiktat material med sicksack-profilerad yta (Lexan® ZigZag™) kombinerar god ljusgenomgång med lite bättre isolerande förmåga. För odling som inte har samma krav på klimatet används enkla bågväxthus oftast försedda med en enkel plastfolie som täckmaterial. I konventionell svensk växthusodling sker uppvärmningen med rörvärme och systemen är oftast dimensionerade för hög framlednings/returtemperatur (80/60 eller högre). För utnyttjande av restvärme med låga temperaturer krävs andra system, exempelvis luftvärme, där kraven på framledningstemperatur och temperaturdifferens är lägre. I USA byggdes en rad anläggningar för studier av utnyttjande av lågtempererad värme vid energikrisen på 1970- och 1980-talet och även en anläggning för utnyttjande av restvärme från ett kärnkraftverk, Browns Ferry kärnkraftverk i närheten av Athens i Alabama, byggdes. Restvärmen från kärnkraftverkets kylvatten höll en temperatur som när vattnet nådde växthuset var så låg som 14-21°C i januari. De anläggningar som byggdes utnyttjade stora värmeöverförande ytor mellan restvärmen och systemen i växthusen. I många fall användes fläktkonvektorer / fläktluftvärmare i dessa anläggningar och för anläggningen för utnyttjande av restvärmen från kärnkraftverket användes ett system där restvärmen i form av värmevatten utan värmeväxling tillfördes växthuset via befuktarblock och eftervärmning med värmebatterier. Direkttillförsel av restvärmen i form av vatten gav en mycket god värmeöverföring, men luftfuktigheten blev mycket hög vilket orsakade problem. De anläggningar för utnyttjande av restvärme i växthusproduktion som byggdes i USA under den aktuella tidsperioden var i drift ett antal år, men enligt uppgift fanns inget större kommersiellt intresse. Det kommersiella intresset är förstås knutet till de ekonomiska förutsättningar som gäller lokalt och för aktuell tid. De studier som gjordes under 1970-1980-talen resulterade inte i någon kommersiell odling knuten till låggradig energi från kärnkraftverk och de försöksväxthus som fanns, t.ex. i Athens, finns inte längre. I studier på Alnarp på 1980-talet odlades jordgubbar med olika plasttäckning i mark som värmdes upp med rörslingor med en vattentemperatur på 20°C och 30°C. Uppvärmningen av marken resulterade i tidigare skörd främst för jordgubbar som odlades i plasttäckt mark eller i plasttunnel. Enbart uppvärmning utan täckning gav bara några få dagars tidigare skörd. Utnyttjande av restvärme för reducerad energikostnad måste ställas mot andra alternativa energikällor och andra energibesparande åtgärder. Växthusföretag letar aktivt efter alternativa energikällor och exempelvis skogsråvaror såsom flis, bark och spån, liksom flis från återvinning av träavfall och sågspån är värmekällor som kan utnyttjas. Också ökad isolering ger reducerad värmeåtgång. Som alternativ till energibesparande vävar har studier gjorts med icke konventionella energibesparande åtgärder såsom isolering av växthus nattetid med polystyrenpellets som blåses in i växthusets skal och också med skum som har en isolerande förmåga. I försöken har pellets och skum tagits bort dagtid för att inte reducera ljusinsläppet. I Tyskland studeras lågenergiväxthus i ett speciellt ZINEG-projekt. I ett av dessa växthus studeras ett stängt växthuskoncept med solkollektorer, värmepump och energilager. Intressant är att skörden i detta växthus varit högre än i ett kontrollväxthus med mer ljus. Efter att ett djupvattenintag börjat utnyttjas för kärnkraftverket i Oslkarshamn uppgår utgående kylvattentemperaturer enligt uppgift till beskedliga ca 11 °C som lägst vintertid och ca 21°C som högst. En möjlighet att utnyttja låggradig värme är att tillföra denna i anslutning till växthusets täckmaterial i en spalt mellan en väv och täckmaterial. I ett sådant system kan transmissionsförlusterna reduceras i de fall utetemperaturen är lägre än det som kan åstadkommas med restvärmen. Beräkningar tyder dock på att besparingarna blir små i konventionell växthusodling av traditionella växter för matproduktion med de låga temperaturer som finns att tillgå vid utnyttjande av djupvattenintaget. I detta fall är andra kulturer såsom bärodling, snittblommor och svampodling där lägre temperaturer kan accepters klart intressantare. Om temperaturen på restvärmen är bara ca 5°C högre finns väldigt mycket bättre förutsättningar till god energibesparing. Det finns i dagsläget ett behov av att utveckla teknik för växthusodling med utnyttjande av låggradig restvärme. I en forskningsanläggning skulle sådan teknik liksom kombinationen fiskodling-växthusodling kunna studeras.
|
|
| 8. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Människan i ekologisk produktion - perspektiven år 2002 : arbetsmiljön inom växt-, djur- och trädgårdsproduktion
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att skapa en grund för utveckling av den ekologiska produktionens arbetsmiljöfrågor initierades projektet: Människan i ekologisk produktion - utvärdering av arbetsmiljön inom växt-, djur- och trädgårdsproduktion, med finansiering av Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd, SJFR, numera FORMAS. Ekologisk produktion innebär en hel del ändrade förutsättningar för dem som skall arbeta med detta. KRAV (kontrollföreningen för ekologisk produktion i Sverige) inkluderar dock arbetsmiljön i sin målsättning: "Lantbrukaren ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet". I övrigt är arbetsförhållanden och arbetsmiljö för dem som producerar de ekologiska livsmedlen lågt prioriterat av politiker, sektorns egna organisationer, myndigheter och andra berörda. Resultaten har bl a visat att allmänt sett så lever den ekologiske producenten i ännu högre grad än den konventionelle under betingelser som dikteras av väder och vind. De större svängningarna i produktionsmängd beror på dessa årsvariationer som ibland vissa år kan ge stora skördeförluster till följd av inte minst skadegörare och sjukdomar eftersom det inte finns kemiska bekämpningsmedel att tillgripa i nödsituationer. Dessa och andra faktorer som tidvis osäker avsättning för produkter utgör en källa till stress och psykisk press för den enskilde. Redan vid övergången till ekologisk produktion är den önskvärt att man bedömer hur arbetsmiljön, som en del i produktionen, påverkas av produktionsförändringen. Dessa frågor borde även vara en naturlig del av den rådgivning som ges. I det praktiska arbetet är mycket fokuserat kring problemen kring ogräsbekämpningen, vare sig den sker manuellt med handredskap eller maskinellt. Samtidigt upplever samtliga tillfrågade en stor lättnad över att slippa hantera kemiska bekämpningsmedel. Inom ekologisk djurproduktion uppmärksammades främst problemen med tjurar och arbetet med utegrisar, vilket flera upplevde som tungt och allmänt besvärligt. Här behövs onekligen en hel del forsknings-, utvecklings- och rådgivningsarbete innan man kan tala om dräglig arbetsmiljö. De intervjuade upplevde i allmänhet att man fått ökad uppskattning av allmänhet och konsumenter (dock inte från alla konventionella producenter) och en ökad yrkesstolthet - nog så viktiga aspekter inom dagens livsmedelsproduktion. Ur ett internationellt perspektiv har det skett en positiv utveckling gällande arbetsmiljöfrågorna inom ekologisk produktion. Initiativ tas till ny forskning på europeisk nivå, arbetsmiljöfrågorna integreras i forskningsprogram på nationell nivå i Sverige och i Danmark tas initiativ på flera nivåer, inte minst politiskt. Forskningsbehoven är fortfarande stora, men kan inför framtiden inriktas på mer precisa områden, t ex belastningsergonomiska och riskrelaterade problem inom djurproduktionen, speciellt utegrisproduktion. Vidare är ogräsproblemmatiken ett område som måste lösas på ett optimalt sätt där arbetsmiljön är en mycket viktig faktor. Den ekologiska produktionen har nu blivit så etablerad och omfångsrik att studier av ett större antal producenter och anställda vore angeläget. En mer omfattande studie skulle ge möjlighet till säkrare slutsatser med statistiskt säkerställda resultat. De hittills genomförda studierna har berört ett mindre antal sysselsatta och kan därför endast ge övergripande, generella slutsatser och förslag.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Ulla, et al.
(författare)
-
Migrantarbete inom den gröna näringen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar. Olika beskrivningar har pekat på levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav. Det har dessutom påpekats att de bristfälliga förhållandena för den migrerande arbetskraften riskerar att påverka den gröna näringen i stort på ett negativt sätt där näringsidkare tvingas in i en nedåtgående spiral av underbudskonkurrens. Avsikten med föreliggande kunskapsöversikt är att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen inklusive juridiska aspekter och myndighetsutövning. I den gröna sektorn finns arbetsmiljörisker förknippade med olycksfall, ergonomisk belastning, och exponering för t.ex. kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Migrantarbetare inom den gröna sektorn i Sverige kommer ibland från länder där ‖arbetsplatskulturen‖ innefattar ett annorlunda säkerhetstänkande jämfört med i Sverige. Väl i Sverige kan språket vara ett hinder för arbetaren att tillgodogöra sig muntlig och skriftlig information om arbetet, miljön, skyddsföreskrifter och möjliga risker. Låg utbildningsnivå kan utgöra ytterligare problem. Undermåliga bostäder tillhandahållna av arbetsgivaren har beskrivits. En del av problemet utgörs av dolt arbete som utförs av papperslösa. Projektledning och administration i projektet, som har tagit fram kunskapsöversikten, har legat hos Arbetsmiljöhögskolan (AMH) vid Lunds universitet, som är en nätverksorganisation som samlar kompetenser från universitetets olika fakulteter för en mångvetenskaplig belysning av kunskapsläget på området. Kunskapsöversikten utgörs till största delen av en litteraturstudie där relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för uppdraget. Detta innebär att vi kan belysa problematiken utifrån många olika perspektiv. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter. För att trots allt kunna ge en bild av förhållandena i Sverige har vi valt att genomföra ett antal telefonintervjuer med aktörer på nyckelpositioner. Intervjuer har gjorts med rådgivare, intresseorganisationer, fackliga organisationer för anställda och arbetsgivare samt berörda myndigheter. Genom den internationella litteraturen står det klart att det finns en rad arbetslivsoch arbetsmiljöproblem vilka är specifika för migrantarbete på säsongsbasis inom den gröna näringen. Ett av de främsta problemen har att göra med de uppenbara svårigheterna att följa upp och kontrollera konsekvenser och effekter. Säsongsarbetet innebär att människor endast uppehåller sig i landet under en begränsad period. Därför är det svårt att slå fast långsiktiga effekter på arbetstagarnas hälsa. Ett annat grundläggande problem är att incitamentet för värdländerna att vidta åtgärder för att minimera arbetslivs- och arbetsmiljöproblem är tämligen svagt. Ofta har de personer som lider skada på grund av bristfällig arbetsmiljö återvänt till sina hemländer då hälsoeffekterna blivit tydliga. Den här problematiken illustreras exempelvis av att de som har valt att ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter– vilket borgar 6 främst är nationer varifrån migrantarbetarna kommer. Varken Sverige eller någon annan medlemsstat i EU har anslutit sig till konventionen. Det går inte att utifrån befintlig kunskap avgöra antalet migrantarbetare som på säsongsbasis arbetar inom den gröna näringen. Intervjuer med företagare ger vid handen att det skulle kunna röra sig om omkring 2 000 personer per år inom trädgård och jordbruk. Men det finns anledning att misstänka att det verkliga antalet är större minst på grund av att företagarna får antas dra sig för att rapportera om migrantarbetare som saknar nödvändiga papper och som är anlitade som svart arbetskraft. Det finns god grund i den internationella forskningen att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön. Intervjuerna som genomfördes med representanter för relevanta svenska organisationer och myndigheter antyder att vi har anledning att misstänka att migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar med samma problem som migrantarbetare inom den gröna näringen i andra länder. Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig och organisationer vara stort.– inte– ny forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter
|
|
| 10. |
|
|
