| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Runquist, Weddig
(författare)
-
Hur har andrahandslägenheter i Malmö kommun fördelats till hemlösa över tid? : En studie av prioriteringar och exkluderingar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1980-talet började flera svenska kommuner etablera en sekundär bostadsmarknad, där socialtjänsten hyrde ut lägenheter i andra hand till hemlösa klienter som var utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Orsaken var en kombination av fastighetsägares ”höga trösklar”, socialtjänstens behov av boenden för hemlösa klienter och båda parters strävan efter kontroll. Möjligheten att tilldelas en lägenhet i andra hand var och är nämligen starkt villkorad från både bostadsföretagens och socialtjänstens sida. För hyresgästen präglas boendet också av osäkerhet: frånvaron av besittningsskydd, korta hyresperioder och tilläggsbestämmelser i hyresavtalet skiljer denna boendeform från vad som normalt gäller för hyresgäster, samtidigt som den utgör det högsta steget i en föreställd ”boendetrappa”.Rapporten är den första från forskningsprojektet Skånska hem vid Socialhögskolan,Lunds universitet, och undersöker hur de skånska kommunerna arbetar för att ordna bostäder till nyanlända respektive hemlösa. Författaren redogör för och analyserar Malmö kommuns uthyrning av andrahandslägenheter till hemlösa under en fyrtioårsperiod, från 1980-talets början och fram till halvårsskiftet 2021.Hur har socialtjänstens organisation förändrats över tid och vilka implikationer har det haft för detta bostadssegment? Vilka aktörer har deltagit i urvalet av hyresgäster till dessa bostäder och hur har de interagerat? Och hur har målgruppen för kommunens andrahandslägenheter kategoriserats över tid – vilka har prioriterats och vilka har exkluderats? Det är några av de frågor som väglett rapporten, och som besvaras genom en analys av ett stort antal intervjuer, dokument och observationer.
|
|
| 4. |
- Andersson, Lars M, 1961-, et al.
(författare)
-
Alvar Alsterdal - : en introduktion
- 2020
-
Ingår i: Antisemitism Antisionism.. - Malmö : Égalité. - 9789198420371 ; , s. 17-54
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alsterdals bok gavs ursprungligen ut 1969. Den skildrar den våg av antisemitism i Polen som utlöstes efter junikriget 1967 mellan Israel och dess grannländer. Till nyutgåvan har historikern Lars M Andersson skrivit en utförlig introduktion om Alstersdals yrkesliv och författarskap, där arbetarrörelsen, europeisk kultur samt det judiska folkets historia och öden utgör centrala teman. I nyutgåvan finns två efterskrifter av Lars Dencik resp. Weddig Runquist.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Runquist, Weddig
(författare)
-
Legitimering av tvångsvård : Klienter och deras socialsekreterare om LVM
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this dissertation was to examine the legitimacy and the legitimizing of compulsory care for substance abusers according to LVM. For this purpose I have conducted, recorded and transcribed qualitative interviews with 80 clients – taken into such care in spring 2006 – and their social welfare officers when the clients were in compulsory care and then again about six months after its termination. Five research questions were posed: (1) How do the social welfare officers justify and explain their decisions to initiate or apply for compulsory care according to LVM? (2) Do the targeted clients consider the decision justified when it was made, when the care is implemented, and some time after its termination? (3) To what extent do social welfare officers and clients reach agreement about alternative placement during the care period (27 § LVM), and about measures to improve the social situation after its termination, which the social services are supposed to work actively for (30 § LVM)? (4) Which are the consequences of these agreements and measures in the clients’ own opinion – especially for their housing situation? (5) What overall conclusions can be drawn about the legitimacy of the act (LVM)? Theories on accounts, last resorts and discretion were used in the analysis, which was both quantitative and qualitative and refined through analytic induction. The social workers primarily justified their decisions as necessary to save their clients’ life; other accounts were to protect them or to discipline them. The clients’ attitude to coercion proved to be highly changeable over time. Some of them retained an unbroken negative attitude to their coercion and compulsory care, while others gradually accepted it. The crucial factor for the clients’ swing to a positive view of the compulsory care was the subjective benefit they ascribed to compulsory care, either during their stay in the LVM home or in the time after that, but the degree of participation in the planning and the decision also seems to have played a part. The question of the legitimacy of LVM should also be answered on the basis of the outcome of the measures that the clients actually receive or do not receive after discharge from compulsory care. At the follow-up at least six months later the housing situation was slightly better than in the time immediately before being taken into care, while five clients at this time were once again forcibly taken into care and a further five were in prison. But even though at least a year had passed since they were originally taken into an LVM home, the majority of the rest of the clients still lacked a home of their own or a sublet flat. LVM gives the possibility of taking measures against the individual’s express will, but the act is legitimated with the claim that compulsory care is nevertheless in the client’s interest since it is assumed to lead to an improvement in the client’s social situation. My dissertation shows, however, that this result is often not achieved. Although the clients often give some kind of retrospective consent, generally speaking their social situation is not improved. If the demand for evidence-based social work is to be taken seriously, this means that the legitimacy of LVM must be seriously questioned.
|
|
| 8. |
-
Hemlöshet : [en antologi] om olika perspektiv och förklaringsmodeller
- 2000
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under det senaste decenniet har hemlösheten rönt stor uppmärksamhet, men samtidigt är kunskapen otillräcklig om de processer som leder in i respektive ut ur hemlöshet samt om olika åtgärders effekter. Syftet med denna antologi är att ge en bred och allsidig bild av svensk hemlöshet utifrån olika perspektiv och förklaringsmodeller samt att ge några internationella utblickar. Författarna är forskare respektive experter inom området, och de belyser bl.a. följande frågeställningar: - Hur många hemlösa finns det i Sverige och Västeuropa? - Hur lever hemlösa män och kvinnor och hur ser de på sin situation? - Vad är orsakerna till modern hemlöshet? - Hur har hemlösheten påverkats av utvecklingen inom bostadsmarknad och socialpolitik? - Hur har de hemlösas sociala rättigheter förändrats? - Vilken roll spelar frivilligorganisationerna? Boken vänder sig till politiker och praktiker som är engagerade i frågor som rör hemlöshet och de hemlösa situation. Den är också relevant för lärare och studenter som arbetar med analyser av sociala problem vid universitet och högskolor. Weddig Runquist är socionom och frilansskribent och har varit sekreterare i Kommittén för hemlösa vid Socialdepartementet. Hans Swärd är docent och universitetslektor i socialt arbete vid Lunds universitet och har publicerat en lång rad artiklar och forskningsrapporter om hemlöshetsfrågan.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Runquist, Weddig, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2000
-
Ingår i: Hemlöshet : [en antologi] om olika perspektiv och förklaringsmodeller. - 9172039779
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under det senaste decenniet har hemlösheten rönt stor uppmärksamhet, men samtidigt är kunskapen otillräcklig om de processer som leder in i respektive ut ur hemlöshet samt om olika åtgärders effekter. Syftet med denna antologi är att ge en bred och allsidig bild av svensk hemlöshet utifrån olika perspektiv och förklaringsmodeller samt att ge några internationella utblickar. Författarna är forskare respektive experter inom området, och de belyser bl.a. följande frågeställningar: - Hur många hemlösa finns det i Sverige och Västeuropa? - Hur lever hemlösa män och kvinnor och hur ser de på sin situation? - Vad är orsakerna till modern hemlöshet? - Hur har hemlösheten påverkats av utvecklingen inom bostadsmarknad och socialpolitik? - Hur har de hemlösas sociala rättigheter förändrats? - Vilken roll spelar frivilligorganisationerna? Boken vänder sig till politiker och praktiker som är engagerade i frågor som rör hemlöshet och de hemlösa situation. Den är också relevant för lärare och studenter som arbetar med analyser av sociala problem vid universitet och högskolor. Weddig Runquist är socionom och frilansskribent och har varit sekreterare i Kommittén för hemlösa vid Socialdepartementet. Hans Swärd är docent och universitetslektor i socialt arbete vid Lunds universitet och har publicerat en lång rad artiklar och forskningsrapporter om hemlöshetsfrågan.
|
|
