| 1. |
- Ramsay, Anders
(författare)
-
Upplysningens självreflexion : Aspekter av Theodor W. Adornos kritiska teori
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation consists of a collection of previously published or otherwise presented essays dealing with the philosophical, sociological and aesthetic writings of Theodor W. Adorno (1903-1969). The title of the dissertation is intended to cover a common programmatic theme running through Adorno's writings. Chapter one, ?Adorno and the Frankfurt school?, deals with the biography of Adorno and the history of the Institute of Social Research. Chapter two, ?The infernal repetition? presents an interpretation of the central thesis of The Dialectic of Enlightenment, ?myth is already enlightenment; and enlightenment reverts to mythology?. The idea of myth and enlightenment is traced back to the collaboration between Adorno and Walter Benjamin before the war. Horkheimer and Adorno do not demand a return to myth, such as several critics of civilisation and revolutionary conservatives. Chapter three, ?Ontology and dialectics?, presents Adorno's criticism of Martin Heidegger's basic concepts. Adorno's general objection concerns the concept of being. There is no logic in claiming that the question of being should be the most fundamental question. In reality, being in the earliest philosophy already presupposes a certain stage of generality and abstraction in thinking, i.e. it is already a stage of enlightenment. Being is a concept that poses as a non-concept. What is supposed to be genuine origin is not. In chapter four, ?The lament over reification?, a basic concept of Adorno's theory of modern capitalist society, reification, is discussed. Reification must, to be a critical concept be seperated from alienation. It is hard to imagine a modern complex society as entirely transparent and Adorno agrees that a free society can not avoid such reified practices as administration and division of labour. In chapter five, ?The banality of Evil and the authoritarian personality?, the empirical study conducted by Adorno in the USA is compared with Hannah Arendt's report on the trial against Adolf Eichmann. In the qualitative section of the study of the authoritarian personality Adorno develops a series of typologies or syndromes. Eichmann displays traces of both the conventional and the authoritarian syndrome and of the manipulative type. The last chapter, ??Teddie hates jazz??, discusses Adorno's theory of the culture industry. Adorno does not criticize ?low? culture from the perspective of ?high?. A lot of high culture, such as what is known as classical music, is just as much commodified and therefore a product of the culture industry. Adorno did recognize the legitimacy of revolt against conformist and pretentious high culture. However, it is doomed to fail because of its lack of autonomy. Autonomous art, according to Adorno, aspires to express truth and expresses the contradiction between art and society in aesthetic forms.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Deland, Mats, 1961-
(författare)
-
Femtiotalets auktoritära uppfostringsidelologi
- 2024
-
Ingår i: Hjärnstorm. - Stockholm. - 0348-6958. ; :156, s. 29-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln handlar om en tidig (1951) undersökning om hur föräldrar och barn uppfattade och tänkte kring uppfostran. Författarna, Eskil Björklund och Joachim Israel, hämtade metoden från den sociologiska undersökning om de psykologiska rötterna till auktoritära attityder som utvecklats av en forskargrupp i Los Angeles under den senare delen av 1940-talet (Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, David J Levinson och Nevitt R Sanford), men använde också idéer om barnuppfostran som Israel tillsammans med sin hustru Miriam Valentin-Israel formulerat 1946 i boken "Det finns inga elaka barn!". Resultaten visade att det fanns betydande skillnader i uppfostran, och att den auktoritära uppfostringsstilen tenderade att föras vidare mellan generationerna.
|
|
| 4. |
- Deland, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2023
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv Forlag & Tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :16, s. 7-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här specialnumret, den fjärde volymen i serien Det vita fältet som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism, utgår ifrån den berömda boken The Authoritarian Personality från 1950 av Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson och R. Nevitt Sanford. I en tid när högerpopulism och högerextremism åter växer sig starka på båda sidor av Atlanten har den bokens huvudfråga om vad som gör människor mottagliga för fascistisk propaganda fått en ny och skrämmande aktualitet. Numret innehåller förutom översatta kapitel av Adorno och Frenkel-Brunswik också flera omfattande kommenterande artiklar av Anders Ramsay, Mats Deland, Paul Fuehrer och Erik Hansson om bakgrunds- och tillkomsthistorien för boken tillsammans med analyser av vad den verkligen försöker säga oss samt dess inflytande på senare forskning.
|
|
| 5. |
- Deland, Mats, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2023
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. - 9789179243845 ; :16, s. 7-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här specialnumret, den fjärde volymen i serien Det vita fältet somsamlar svensk och internationell forskning om högerextremism, utgår ifrån den berömdaboken The Authoritarian Personality från 1950 av Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson och R. Nevitt Sanford. I en tid när högerpopulism ochhögerextremism åter växer sig starka på båda sidor av Atlanten har den bokens huvudfrågaom vad som gör människor mottagliga för fascistisk propaganda fått en ny ochskrämmande aktualitet. Numret innehåller förutom översatta kapitel av Adorno ochFrenkel-Brunswik också flera omfattande kommenterande artiklar av Anders Ramsay,Mats Deland, Paul Fuehrer och Erik Hansson om bakgrunds- och tillkomsthistorien förboken tillsammans med analyser av vad den verkligen försöker säga oss samt dess inflytandepå senare forskning.
|
|
| 6. |
- Deland, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Paul Lazarsfeld, Theodor W. Adorno och den kritiska teorins umgänge med positivistisk socialpsykologi, 1938–2022
- 2023
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv Forlag & Tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :16, s. 223-262
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ganska snart efter att The Authoritarian Personality publicerades 1950 blandades positiva recensioner med rasande angrepp, inte minst kopplade till kalla krigets antikommunistiska stämningar i USA. En del av kritiken handlade emellertid också om viktiga och komplexa metodologiska spörsmål. På lång sikt visade det sig att den sammansatta metod, med attitydundersökningar, intervjuer och psykologiska tester, som användes i The Authoritarian Personality inte fick många efterföljare, medan bokens så kallade F-skala kom att användas i ett mycket stort antal studier i olika ämnen så att den fortfarande, i utvecklade former, i högsta grad är ett levande verktyg. Mats Delands och Paul Fuehrers artikel följer den metodologiska utvecklingen med utgångspunkt i ett möte mellan Paul Lazarsfeld och Theodor W. Adorno i slutet av 1930-talet, när de teoretiska meningsskiljaktigheterna mellan den positivism och kritiska teori som tillsammans låg till grund för The Authoritarian Personality först gjordes tydliga, fram till 2000-talets moderna attitydundersökningar i Leipzig och Bielefeld.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Tenngart, Paul
(författare)
-
Litteraturteori
- 2008
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
