SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "Hyresgästföreningen "

Sökning: Hyresgästföreningen

  • Resultat 1-10 av 13
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Odhnoff, Sissela (författare)
  • Mellan det förflutna och framtiden : En studie av hyresgästföreningen på 2000-talet
  • 2023
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The present thesis is a study of the Swedish Union of Tenants, an organisation with a long popular movement history, working in an ever-changing environment.The Swedish Union of Tenants is one of the major popular movements and has strongly influenced Swedish housing policy development including the 1978 reform concerning tenants’ right to negotiate rents collectively. Although it is a powerful organisation it is repeatedly exposed to external pressures for change on an issue it considers highly important including the 1978 reform. The purpose of the thesis is to generate knowledge concerning how an old popular movement organisation is affected by its external environment and how it reacts when traditions and institutions are exposed to contemporary pressures for change. The thesis investigates the Swedish Union of Tenants’ strategies for safeguarding the interests of its members as well as other tenants. Thre einstitutions within the framework of the organisation’s operations are examined in the thesis: the collective model of negotiations, tenant participation in decision making and the membership. The empirical materials primarily consist of internal organisational documents and interviews. The theoretical starting point has been institutional logics, organisational logics, logics of action and path dependency. The results portray how the complex operations of the organisation spur conflicts of interest whilst, at the same time, the operations mutually reinforce each other. Furthermore, the results demonstrate how the organisation’s operations interact with its environment to safeguard the interests of members and other tenants. Using my theoretical concepts, I have developed a model for the analysis of a complex organisation and the interactions within the organisation’s operational functions as well as with the external environment.
  •  
2.
  • Tiger, Anna, 1969, et al. (författare)
  • Att mobilisera boende i invandrartäta storstadsförorter. Hyresgästföreningen Västra Sveriges projektarbete i Hjällbo 1998 -2011 : WORKING PAPERS - DEPARTMENT OF SOCIOLOGY AND WORK SCIENCE, 2013:02
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vad är det som ska till för att människor som har utländsk bakgrund – med erfarenheter och referensramar som i hög grad skiljer sig från traditionellt svenska – och som bor i socialt och ekonomiskt ”utsatta förortsområden”, ska kunna bli tillräckligt delaktiga i det svenska samhället för att kunna påverka sin egen vardag och sina egna liv? I Hjällbo – en invandrartät socioekonomiskt utsatt förort i Göteborg – har Hyresgästföreningen bedrivit projektverksamhet sedan 1998 för att undersöka i vilken mån de som folkrörelse kan bidra till ökad delaktighet, genom att mobilisera boende och därmed ge dem en kanal genom vilken de kan påverka sin situation i allmänhet och sitt boende i synnerhet. Studiens huvudsyfte har varit att utifrån projektledarens erfarenheter av verksamma respektive mindre framgångsrika arbetsmetoder för att skapa ökad egenmakt och integration för boende i Hjällbo, öka vår kunskap kring vad som fungerar och inte fungerar i folkrörelsearbete i dessa miljöer. Studien bygger på intervjuer med projektledaren kompletterade med andra aktörers infallsvinklar, genom intervjuer och studier av skriftliga källor. Utvärderingen pekar mot att bestående resultat uppnåtts inom områden som boendes mobilisering och aktiva deltagande i att driva egna frågor, kunskap och insikter kring värdet av demokratiska arbetsmetoder, föreningskunskap, och kunskap om det svenska samhället som behövs för att kunna påverka och integreras i det etablerade samhället. Studien pekar vidare mot att projektledarens arbete med inre processer hos boende – enskilda individers självförtroende, kunskap, motivation, etc., liksom gruppers kollektiva värderingar, normer, gruppidentiteter, gemensamma mål, osv – bidragit till långsiktigt hållbara resultat i form av ökad delaktighet i lokalsamhället och ökad integration i det svenska majoritetssamhället – resultat som även manifesterats i konkreta, mätbara och utifrån synliga resultat, både på samhällsnivå och på individnivå. Kunskap om hur det etablerade svenska samhället fungerar i teori och praktik är vad som i studien pekas ut som nyckelfaktor för integration. Ett antal andra nyckelfaktorer framträder som avgörande för att boende ska kunna tillägna sig sådan kunskap: • Att arbetet utgår från boendes verklighet och behov för stunden. • Att förtroendefulla relationer byggs mellan projektledaren och boende. • Att höga ambitioner och stark tilltro till individers förmåga paras med stöd anpassat till individers och gruppers behov. • Att projektledaren inte gör arbetet åt boende utan ger stöd åt dem att själva ta initiativ. • Att projektledarens förhållningssätt gentemot boende präglas av öppenhet, respekt, äkta engagemang och att projektledaren på riktigt ”tycker om” de människor han/hon finns där för, för att stötta.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Grander, Martin, et al. (författare)
  • Hyresrätten i Framtiden : Rapport från Hyreskommissionen
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hyreskommissionen är en oberoende kommission tillsatt av Hyresgästföreningen. Uppdraget omfattar två frågeställningar: Hur hyressättningssystemet fungerar och kan förbättras samt hur hyresrätten som boendeform kan utvecklas. Hyreskommissionen syfte, som de uttrycks i direktiven,är ”att bidra till att förklara, utveckla och förädla den svenska modellen på bostadshyresmarknaden samt formulera konkreta idéer hur hyresrätten kan utvecklas”.
  •  
8.
  • Stenberg, Jenny, 1959, et al. (författare)
  • Svartlamon i Trondheim utvecklar en ny bostadspolitik
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I november 2021 fick vi äntligen chansen att besöka en av Egnahemsfabrikens största förebilder när det gäller medskapande och självbyggeri: Svartlamon i Trondheim. För Hyresgästföreningen är området intressant eftersom det initierat en mer inkluderande bostadspolitik i kommunen och blivit internationellt känt för detta. Vi besökte Experimentboligerna, det flyttat timmerhuset Selbukassa och Svartlamons senaste satsning Mellamon. Vi träffade även tjänstepersoner som berättade om hur kommunen ser på Svartlamon.
  •  
9.
  • Janson, Ulla, et al. (författare)
  • Fastighetsvärdering vid renovering – ett hinder för hållbart underhåll?
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bygg- och fastighetssektorn står inför en stor förändringsprocess för att kunna minska sin miljö- och klimatpåverkan. Ur ett europeiskt perspektiv står byggsektorn idag för hälften av alla råvaror som utvinns, hälften av den totala energianvändningen, en tredjedel av all vattenanvändning och en tredjedel av allt avfall som genereras. Genom att skapa en mer cirkulär byggbransch minskar klimatutsläpp, energianvändning, uttag av naturresurser och generering av avfall.Cirkulära processer inom bygg- och fastighetsbranschen innebär inte bara återbruk och återvinning. Även en god förvaltning av det befintliga beståndet är centralt. Vid renovering av ett kök kan fastighetsägaren välja att montera produkter baserade på jungfrulig eller återbrukad råvara eller att renovera de produkter som redan är monterade, för att förlänga dess livslängd. Traditionellt kan hyran höjas om köket byts ut och fastighetsägaren kompenseras på så sätt för sin investering. För att kunna höja hyran vid en renovering av ett kök måste åtgärden vara standardhöjande. Den nya hyran förhandlas mellan fastighetsägaren och företrädare för hyresgästen, ofta Hyresgästföreningen.Marknadsvärdet för en fastighet baseras på det pris som du sannolikt skulle betala vid ett köp av en liknande fastighet i området. Om driftnettot (Hyra-Drift och Underhåll) ökar ger detta ett ökat marknadsvärde, om direktavkastningskravet ligger kvar på samma nivå före och efter förändringen av driftnettot. Direktavkastningen används för att mäta den förväntade avkastningen på en investering, ett slags lönsamhetsmått. Genom en ökad hyra även vid renovering av en fastighet kan fastighetsägaren kompenseras för sin investering och marknadsvärdet på fastigheten öka.Det finns inga juridiska hinder för en hyresökning vid renovering av kök. Genom att ta fram standardiserade renoveringskoncept för kök som genererar möjlighet till olika prisnivåer, önskar Hyresgästföreningen bidra till ökad cirkularitet och lägre klimatpåverkan i fastighetsförvaltning. Med en tydlighet kring vad som ska utföras inom de olika koncepten kan kvalitet och utförande kontrolleras, till fördel för både fastighetsägare och Hyresgästföreningen.Att kunna höja hyran efter en renovering ger fastighetsägaren samma möjlighet till ökat driftnetto som vid montage av nyproducerat kök. EUs taxonomi styr mot ökad cirkularitet, där fastighetsvärdet kopplas mot detta i ett av sex miljömål. Regelverket för värdering med avseende på cirkularitet förväntas väntas presenteras under 2023. Om regelverket utformas lika som för de två tidigare miljömålen kommer fastighetsvärdet öka ju större omställningen är mot en cirkulär ekonomi. Det kan innebära att renovering av kök både ger ökat fastighetsvärde i form av ökat driftnetto, samt bättre värdering i enlighet med taxonomiförordningen.
  •  
10.
  • Blomé, Gunnar (författare)
  • Kvalitetscertifierad fastighet
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom fastighetsbranschen har det inte funnits något eget system för att kvalitetscertifiera enskilda fastigheter. Det ville några engagerade privata fastighetsägare i Malmö och Kristianstad ändra på med hjälp av Fastighetsägarna Syd i samarbete med Hyresgästföreningen och Malmö stad. Resultatet blev ett lokalt pilotprojekt där Ca 20 fastighetsägare prövade att kvalitetscertifiera hyresfastigheter. Totalt certifierades 57 fastigheter inom ramen för pilotprojektet, 2008-2013. Certifieringen byggde på att en kvalitetsstämpel tilldelades fastigheter som motsvarade certifieringskraven och därmed kunde redovisa att lagkrav och myndigheters rekommendationer följdes med mera. Studiens empiriska underlag bygger i huvudsak på enkätsvar från 165 fastighetsägare och intervjuer med 10 fastighetsägare. Författaren har under arbetets gång även haft kontakt med representanter från Malmö stad, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Syd samt bank och försäkringsbolag. Studien innehåller teorier inom skilda kunskapsfält som syftat till en ökad förståelse för certifieringsmodellens innehåll i relation till fastighetsmarknadens funktion, prissättning- och värderingsmekanismer samt fastighetens lokala betydelse. Studiens resultat visar att pilotprojektet att kvalitetscertifiera bostadsfastigheter kan underlätta för aktörer på hyresmarknaden att i sin värdering kunna urskilja ansvarsfullt skötta fastigheter. Certifieringen av en fastighet kan fungera som ett kvitto på att fastigheten förvaltas ansvarsfullt och också medföra ekonomiska fördelar för fastighetsägaren på lång sikt. Det förbättrade informationsläget som certifieringen ger kan minska risken för investerare att satsa resurser i fastigheten, genom att kapitalet säkras och efterfrågan på fastighetens uthyrningsbara ytor ökar i jämförelse med fastigheter som inte är certifierade. Resultatet av pilotprojektet efter testperioden resulterade inte i någon vedertaget tillämpad modell. En viktig orsak till det var att de lokala hyresgästföreningarna i Malmö och Kristianstad och Fastighetsägarna Syd inte kunde komma överens om certifieringens hyresincitament. Brister i kontrollorganisationens uppbyggnad, avsaknad av ackreditering från SWEDAC och lågt intresse bland fastighetsägarna att betala för att ansluta sig till certifieringen bidrog också till att modellen till slut övergavs. Ett lågt utbud av bostäder gör att det ofta finns få eller inga alternativ för bostadssökande. Av den anledningen kan kvalitetsaspekter få en mindre avgörande roll då bostadssökande väljer sin bostad. På en välfungerande lokal bostadsmarknad där det finns alternativ för bostadssökande kan sannolikt certifieringsmodellen få en betydligt större betydelse för bostadssökande, vilket kan motivera fler fastighetsägare att använda sig av en certifieringsmodell för att undvika vakanser. Till sist bör det påpekas att om lokala myndigheters kontroll av fastighetsägare på orten fungerar effektivt och tillämpad hyressättningsmodell innebär tillräckliga incitament för fastighetsägarna att vinna på att agera ansvarsfullt, minskar det betydelsen av en kvalitetscertifieringsmodell.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 13

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy