SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:0282 2040 ;mspu:(report)"

Sökning: L4X0:0282 2040 > Rapport

  • Resultat 1-9 av 9
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Alopaeus, Tea, et al. (författare)
  • Med de nya svenska klimatmålen i sikte : Gapanalys samt strategier och förutsättningar för att nå etappmålen 2030 med utblick mot 2045
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under våren 2017 presenterade Naturvårdsverket scenarier för hur växthusgasutsläppen i Sverige skulle kunna utvecklas till 2035. Sedan Naturvårdsverket presenterade scenarierna har ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige beslutats av riksdagen med nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045. Regeringen har även presenterat ett antal nya styrmedel i budgetpropositionen.Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket har mellan maj och november 2017 gjort en första uppföljning mot de nya klimatmålen. I denna rapport presenteras hur beslutade och planerade styrmedel kan komma att falla ut givet olika antagande. En översiktlig analys av styrmedel görs också.Arbetsgruppens sammansättning har varierat över tid. Sammantaget har följande personer på Naturvårdsverket deltagit i arbetsgruppen: Tea Alopaeus (projektledare), Björn Boström, Mats Björsell, Martin Boije, Joanna Dickinson, Dag Henning, Daniel Engström Stenson, Eva Jernbäcker (projektledare till september), Julien Morel, Miriam Münnich Vass, Karl-Anders Stigzelius, Ulrika Svensson, Per Wollin.Stockholm 29 november 2017Björn RisingerGeneraldirektör
  •  
2.
  • Bolin, Karl, et al. (författare)
  • Vindkraftens påverkan på människors intressen : Uppdaterad syntesrapport 2021
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • År 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar, det beslutade riksdagen 2016.Målet är allmänt hållet och inte riktat mot något särskilt kraftslag. Likväl kommer vindkraften högst troligt att bli den viktigaste förnybara energikällan i strävan att nå målet. Vindkraftens roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla till att producera en betydande del av vår el. Även om det inte finns några särskilda mål för utbyggnad av vindkraft i Sverige, så finns det al. anledning att räkna med att vindkraftens betydelse kommer att fortsätta öka de kommande 20 åren. Detta ställer nya krav på utformningen och planeringen av framtidens energisystem.Rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen publicerades 2012. Sedan dess har mycket hänt, både vad gäller den tekniska utvecklingen och vad gäller kunskapsläget kring vindkraftens påverkan på sin omgivning. Vi har nu nya erfarenheter från den utbyggnad av vindkraften som skett under det senaste decenniet.Föreliggande rapport har till syfte att ge en uppdaterad, kompletterad och sammanfattande version av syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (2012).Denna uppdaterade och bearbetade rapport har som målatt referera tillbaka till ursprungsskriften i de delar som fortfarande är relevanta,att komplettera med ny kunskap utifrån rådande kunskapsläge och nya politiska målsättningar.Den 28 januari 2021 presenterade Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraften. Denna rapport avser att bidra till strategin. I strategin lyfts vikten av förbättrad samsyn, förutsägbarhet och rättssäkerhet vid utbyggnad och etablering av vindkraft särskilt fram. Myndigheterna betonar att omställningen till ett helt förnybart energisystem inte bara är en klimatfråga, utan också en fråga om konkurrenskraft, försörjningstrygghet och ökade krav på en trygg och robust elförsörjning. Vindkraftsutbyggnaden behöver även ta hänsyn till värdefull natur, människors livsmiljö och en rad andra samhällsintressen.Lokalisering och etablering av större vindkraftverk styrs dels av bestämmelser i miljöbalken, dels av plan- och bygglagen. Alla större vindkraftsprojekt prövas i en i lag strikt reglerad tillståndsprocess som handläggs av länsstyrelsen, vars miljöprövningsdelegation fattar beslut. Kommunen är ansvarig för den fysiska planeringen och ska tillstyrka eller uttala sitt veto mot varje beslut om vindkraftsetablering som tillståndsprövas enligt miljöbalken. I den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad rekommenderas att kommunen lämnar sitt besked så tidigt i processen som möjligt och utifrån tydliga rutiner, för en främja en effektiv och transparent process.Lokaliseringen av verksamheter så som vindkraftverk styrs inte bara av bestämmelserna i miljöbalken utan också av den fysiska planeringen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska hushållningen med mark- och vattenresurser innefatta en öppen demokratisk process där olika samhällsintressen vägs mot varandra, samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. En genomgående tanke i PBL är att skapa förutsättningar för medborgarinflytande genom det lagreglerade samråds- och utställningsförfarandet. Här finns stora likheter med europeiska landskapskonventionens grundtankar om betydelsen av delaktighet i frågor som rör landskapet. En viktig förutsättning för att landskapsperspektivet ska kunna utvecklas i översiktsplaneringen är tillgången till kunskaps- och planeringsunderlag som kan bidra till att synliggöra samband mellan olika värden och viktiga sammanhang i landskapet. Kommuner och länsstyrelser behöver, med allmänhetens medverkan, ta fram och regelbundet uppdatera landskapsanalyser, för att på så sätt skapa ett hållbart planeringsunderlag för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.Hälsa och ohälsaVindkraftverk kan av boende i närheten upplevas som störande. Den främsta källan till störning är det buller som uppstår när rotorbladen passerar genom luften – ett susande, svischande eller dunkande ljud – men även varningsbelysning och de rörliga skuggor som uppstår när rotorbladen skymmer solen kan upplevas som störande.Vid bullernivåer precis under det nuvarande svenska riktvärdet på 40 dBA uppger cirka 10 procent att de blir mycket störda av vindkraftsbuller. Andelen är jämförbar med andelen bullerstörda av vägtrafik vid dess motsvarande riktvärde. Detta indikerar att nuvarande riktvärde för vindkraftsbuller är rimligt ur störningssynvinkel.Rörliga skuggor kan upplevas som mycket störande, såväl utomhus som inomhus. Teknik finns som kan minska sådana effekter, men den verkar inte användas i tillräcklig utsträckning.Indirekta negativa hälsoeffekter i form av ökad förskrivning av antidepressiva mediciner och sömnmedel har kunnat påvisas i danska undersökningar. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. Påståenden om att vindkraft medför risk för ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig påverkan av infraljud på innerörat saknar belägg.Samhällsnytta och ekonomiEnligt Energimyndighetens beräkningar behöver vindkraftens elproduktion femdubblas fram till 2040 för att målet om 100 procent förnybar energiproduktion ska nås. Det innebär utbyggnad av vindkraften motsvarande en effekt av 100 TWh, och att 1 procent av Sveriges landyta kommer att tas i anspråk av vindkraftsanläggningar.Varje vindkraftsetablering skapar arbetstillfällen: under byggtiden såväl som under kraftverkens driftstid på cirka 25 år. Baserat på detaljerade empiriska studier gjorda i Sverige kan den sysselsättning som genereras per kraftverk på 2,35 MW beräknas till 8,33 årsarbeten under byggtiden och 8,66 årsarbeten under driftstiden: sammanlagt 17 årsarbeten per vindkraftverk. Särskilt intressant att notera är att driftstiden beräknas ge mer jobb än byggtiden.Till markägare på vars mark vindkraftverk byggs utgår arrende som betalas av verksamhetsutövaren, som ofta också enligt en inarbetad praxis betalar ut en frivillig bygdepeng. Bygdepengen används vanligen till investeringar i lokala fritidsanläggningar eller liknande i den kringliggande bygden. Intressanta exempel finns på hur bygdepengen används som bas för kreditföreningar och därmed som riskvilligt kapital för lokal näringslivsutveckling.Vad gäller vindkraftens inverkan på rennäringen visar forskningen – som på området är begränsad – att vindkraften inte bör betraktas som en enskild faktor utan som en av flera (som till exempel turism, transportinfrastruktur, bebyggelse generellt) vars sammanlagda effekter kan vara negativa. Det finns även studier som visar att renar till viss del kan anpassa sig till miljön kring vindkraftverk.Buller för dem som bor närmast och vindkraftverkens negativa inverkan på landskapet är två av de främsta anledningarna till lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar. Huruvida vindkraftsutbyggnad medför minskade fastighetsvärden uppvisar den internationella forskningen olika resultat för. En ny svensk studie visar på lägre fastighetsvärden upp till 8 km från vindkraftverk. Det bör observeras att studien inte analyserar värden på samma fastigheter före och efter vindkraftsutbyggnad, samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts.De i närområdet som berörs uppfattar ofta vindkraftsetableringen som att någon utifrån exploaterar en gemensam lokal resurs. Om den lokala nyttan av vindkraftverken upplevs som obefintlig – eller snarare som en onytta för alla utom direkt berörda markägare – når information och samrådsmöten begränsad framgång i sin strävan att skapa lokal acceptans. Ett sätt att åstadkomma ett framgångsrikt genomförande av vindkraftsstrategin kan vara att utreda och testa nya modeller för lokala ersättningar och kompensation samt för lokalt delägande.Landskap och planeringVarje vindkraftsetablering innebär en konkret förändring av landskapet. De människor som lever och verkar i ett särskilt område och har en långvarig relation till områdets landskap tolkar ofta vindkraft i detta landskap på andra sätt än utomstående, som till exempel sakkunniga, exploatörer och representanter för myndigheter och samhälle. Detta faktum får flera konsekvenser för hur planering av vindkraftsutbyggnaden bör göras och med vilken kunskap som utgångspunkt.Fyra aspekter är särskilt viktiga:Konkretisering. För att kunna fatta kloka beslut krävs noggrann, genomtänkt planering av en vindkraftsetablering, baserad på ingående, konkret kunskap om landskapet och hur alla berörda ser på dess utveckling och framtid.Helhetssyn. I landskapsanalysen ska landskapets kunskaps-, bruks- och upplevelsevärden tillsammans med historiska samband, naturvärden och bedömningar om känslighet och tålighet för förändringar föras samman till en beskrivande och värderande helhet. De samlade (kumulativa) effekterna av olika vindkraftsprojekt ska beskrivas.Fackkunskap och lokalkunskap. Landskapsanalysen är ett systematiskt tillvägagångssätt för att beskriva och tolka landskapet i sin helhet som baseras på allmänt tillämpliga värden och som vanligen utförs av experter med relevant fackkunskap. Samtidigt kan lokalkunskap bidra med viktiga insikter och är inte en mindre seriös eller mindre värdefull kunskapsform.Dialog. Att allmänhetens uppfattningar och lokal kunskap om landskapet tas med i planeringen lyfter den europeiska landskapskonventionen fram som en viktig demokratifråga. Landskapsanalysen ger en överblick över komplexa samband och värden i landskapet och fungerar som underlag
  •  
3.
  • Åtgärdsprogram för ljunghed 2022–2026
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den svenska ljungheden utgör en del av en större ljunghedsregion som sträcker sig från västra Norge till Färöarna och Irland, samt längs Europas västkust ner till Spanien och Portugal. Ljungheden betraktas bäst som ett komplext ekosystem med ett flertal olika naturtyper, varav Natura 2000-naturtyperna Torra hedar (4030) och Fukthedar (4010) är dominerande. Båda dessa naturtyper har idag ogynnsam status och en negativ trend i Sverige i såväl kontinental som boreal region. Ljunghed är ett av Västeuropas äldsta kulturlandskap, som historiskt och under minst 3000 år haft stor utbredning på svensk utmark. Ljunghed har förekommit i stora delar av landet, men hade åtminstone under senare delen av historien sin största utbredning i sydvästra Sverige. Under en period på 100–150 år under 1800- och 1900-talen försvann 99,5 procent av ljungheden genom igenplantering med barrskog, uppodling och spontan igenväxning.Till ljungheden är knutet ett mycket stort antal rödlistade arter. Anledningen till att de är rödlistade är i första hand ljunghedarnas extremt snabba försvinnande i kombination med avsaknad av relevant skötsel på återstående areal. Ljunghedens rödlistade arter återfinns idag i små och ofta isolerade populationer på ett fåtal kvarvarande skötta ljunghedar, och som försvinnande restpopulationer i miljöer som tidigare varit hävdad ljunghed. I åtgärdsprogrammet listas 77 rödlistade arter som uteslutande eller i stor omfattning har sina kända populationer på ljunghed. Dessutom presenteras ytterligare 159 rödlistade arter som förekommer på ljunghed. Bland arter vilka har ljungheden som livsmiljö är 4 upptagna i bilaga 4 eller 5 till art- och habitatdirektivet (sandödla, hasselsnok, slåttergubbe och cypresslummer). Minst 9 arter som är listade i bilaga 1 till fågeldirektivet har, eller har tidigare haft, ljungheden som en viktig livsmiljö. För att långsiktigt säkra överlevnaden för ljunghedens arter är en ekosysteminriktad skötsel nödvändig. Åtgärdsprogrammet beskriver därför noggrant ljunghedens ekologi. Brand och extensivt bete är gemensamma nämnare, men även andra typer av markstörningar har betydelse för ljunghedsekosystemet. Föreslagna åtgärder omfattar restaurering av igenvuxna eller planterade ljunghedar som inte längre hävdas och målet fram till 2040 är att minst 10 000 hektar är i gynnsamt tillstånd. Åtgärderna innefattar även kvalitetshöjande åtgärder i befintliga ljunghedar. Åtgärderna behöver följas upp för att öka kunskapen och för att kunna avgöra vilka åtgärder som är effektiva.Kunskapsbristen avseende ljunghed är stor, såväl rörande utbredning, artinnehåll som skötsel. Inventeringar tillsammans med art- och landskapsanalyser kan i någon mån undanröja kunskapsbrister på länsnivå, och utgöra underlag för planering och prioritering av åtgärder. Föreslagna åtgärder omfattar därför även framtagande av informationsmaterial, regionala utbildningar samt ett nationellt ljunghedsseminarium. Kostnaderna för de i åtgärdsprogrammet föreslagna åtgärderna uppgår till ca 95 000 000 SEK under programmets giltighetsperiod 2022–2026. Den övervägande delen av kostnaderna berör skyddade områden. Genomförandet av åtgärder, särskilt restaurering, utanför skyddade områden förutsätter insatser från flera aktörer.
  •  
4.
  • Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sveriges utsläpp av växthusgaser fortsätter minskar – men snabbare takt behövs för att nå målenUtsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser (så kallade territoriella utsläpp)var 52,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 1,6 procent. Det sammantagna upptaget i skog och mark är fortsatt oförändrat på en hög nivå. de territoriella utsläppen har minskat med 26 procent mellan 1990 och 2016. Minskningstakten har i genomsnitt varit strax över 1 procent per år sedan 1990 och strax över 2 procent per år sedan 2005. För att nåklimatmålet om nettonollutsläpp år 2045 behöver en minskningstakt om i snitt 5–8procent per år uppnås. I målet omfattas både utsläppen inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter och de utsläpp inom den icke-handlande sektorn som regleras nationellt.Utsläppen i den icke-handlande sektorn (de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) var 32,6 miljoner ton år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 4,1 procent. Utsläppen var därmed cirka 30 procent lägre jämfört med 1990. Utsläppen ska enligt etappmålen minska med 40 procent, 63 procent och 75 procent jämfört med 1990 till 2020, 2030 respektive 2040. Utsläppen har minskat med omkring 2 procent per år i genomsnitt sedan 2005. För att nå etappmålen för 2030 och 2040 så behöver minskningstakten öka till i snitt 3–4,5 procent per år.Inrikes transporter (exkl. inrikes flyg som täcks av EU:s handelssystem för utsläppsrätter) står för hälften av utsläppen i den icke-handlande sektorn. Inrikes transporter har ett separat etappmål om att minska utsläppen med 30 procent till2030 jämfört med 2010. Utsläppen från inrikes transporter (exkl. inrikes flyg) hade minskat med 18 procent år 2016 jämfört med 2010. Jämfört med 2015 minskade utsläppen med 5,9 procent. Minskningen sedan 2010 motsvarar en genomsnittlig takt om 3 procent per år. För att nå etappmålet för sektorn så behöver minskningstakten öka till över 7 procent per år.Beslutade och planerade styrmedel kan bidra väsentligt till att snabba på minskningstakten men ytterligare åtgärder är nödvändiga för att nå klimatmålen (läs mer i Naturvårdsverket, 2017. Med de nya svenska klimatmålen i sikte).Biobränslen, effektiv energianvändning och växande tjänstesektor förklarar utvecklingenUtsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Den huvudsakliga utsläppsminskningen har skett under de senaste 10 åren. I många fall har utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare, såsom investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp.De största bidragen till utsläppsminskningarna sedan 1990 kommer från uppvärmning av bostäder och lokaler samt, under senare år, industrin. De främsta åtgärderna som har bidragit till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme, samt hög användning av biobränslen inom industrin. Effektivare bilar och ökad användning av biobränslen har bidragit till minskade utsläppen från inrikes transporter. Även inom el- och fjärrvärmeproduktion har ökad användning av biobränslen bidragit till minskade utsläpp tillsammans med ökad förbränning av avfall. Utsläppen från avfallsbehandling har minskat till följd av mindre deponering. Den ökade användningen av biobränslen har kunnat ske utan att påverka det sammantagna upptaget av koldioxid på skogsmark, som ligger på samma nivå 2016 som 1990.En dekomponeringsanalys för 2008–2015 visar att olika faktorer påverkarutsläppen på olika vis. Den starka ekonomiska tillväxten har haft en ökande effekt på utsläppen medan andra faktorer har haft en minskande effekt. Det största bidraget till utsläppsminskningen under perioden uppskattas ha varit övergången från fossila bränslen till biobränslen (inom exempelvis pappers- och massaindustrin samt inom el- och fjärrvärmeproduktionen).Det näst största bidraget kommer från en växande tjänstesektor inom den svenska ekonomin. De huvudsakliga bidragen till utsläppsminskningen har skett under de senaste 10 åren. I många fall har utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare, såsom investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp.Under perioden har den ekonomiska tillväxten stagnerat inom tillverkningsindustrin, som i många fall är förknippad med hög utsläppsintensitet. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten inom tjänster varit stark och sammantaget har det lett till en förändrad struktur av den svenska ekonomin. Även en effektivare användning av energi uppskattas ha bidragit.Utsläpp till följd av svensk konsumtion fortsatt högaEtt kompletterande sätt att mäta Sveriges utsläpp är att utgå ifrån Sveriges konsumtion av varor och tjänster oavsett produktionsland. De konsumtionsbaserade utsläppen har varierat något mellan åren, med en genomsnittlig nivå på omkring 100 miljoner ton. De konsumtionsbaserade utsläppen 2015 var cirka 11 ton per person, att jämföra med 5,3 ton per person räknat på de territoriella utsläppen. För att uppnå generationsmålet och Parisavtalets mål behöver de globala utsläppen ner till så långt under två ton per person och år som möjligt till 2050 (UN Environment (UNEP), 2017. The Emissions Gap Report 2017).Fördelningen mellan utsläpp som skett inhemskt och i andra länder har dock förändrats över tid. De inhemska utsläppen till följd av svensk konsumtion har minskat med omkring 30 procent sedan 1993. En stor del av utsläppsminskningen har skett i sektorer som inte påverkas av import, såsom uppvärmning och avfallshantering. Utsläppen i andra länder till följd av import för svensk konsumtion har ökat med omkring 50 procent sedan 1993.Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en förenklad ekonomisk modell vilket gör uppskattningarna osäkra. Beräkningarna riskerar att felskatta utsläppen för produkter och tjänster vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med försiktighet.Olika sätt att beräkna utsläppen från utrikes transporter – men utsläppen ökarDe utsläpp som utrikes transporter via sjöfart och flyg ger upphov till omfattas inte av nationella klimatmål eller internationella klimatåtaganden.Utsläpp från internationell bunkring motsvarar de utsläpp som fartyg och flygplan som har tankat i Sverige släpper ut på väg till en destination utanför Sveriges gränser. Dessa utsläpp var 9,4 miljoner ton 2016 vilket är 160 procent högre 2016 jämfört med 1990 men följer inte trenden i det utrikes transportarbetet utan avspeglar snarare hur marknaden för sjöfartsbränslen utvecklats i Östersjön och Nordsjön. Den internationella bunkringen är alltså inte ett mått som går att använda för att följa utsläppsutveckling från de svenska gods- och persontransporter som görs internationellt.Kompletterande indikatorer visar att klimatpåverkan från utrikes personflyg är omkring 11 miljoner ton, baserat på antalet flygresor samt resvaneundersökningar (Kamb et al., 2016. Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor). Det motsvarar hela den svenska personbilstrafikens utsläpp, och kan sättas i relation till de 2 miljoner ton som internationell bunkring av flygbränsle ger upphov till.
  •  
5.
  • Sweden´s third Biennial Report under the UNFCCC
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Climate change poses an unprecedented threat to our lives and societies. It has immense consequences for human security across the globe. It is obvious that the way we organise our society and make use of natural resources are having a global long term impact on the ecosystem of our planet. The old model of achieving wealth through excessive use of natural resources has proved to be outdated. Some may argue that the call for a paradigm shift of development is too challenging. Sweden, however, sees a land of opportunities in transforming Sweden and the world towards sustainable development.It falls on governments to demonstrate political leadership to realize the Paris Agreement. As governments, we should introduce the necessary legislation to provide a long-term and predictable environment for society. Sweden is willing to show leadership. The policy instruments introduced have had a significant effect so far, and emissions have fallen by around 25 % in absolute numbers between 1990 and 2015, while the economy has grown by 75 %. That is good, but far from enough. With broad support from the parliament the government introduced a climate policy framework with a climate act for Sweden in June 2017. This framework is the most important climate reform in Sweden's history and sets out implementation of the Paris Agreement in Sweden. The framework contains new ambitious climate goals, a climate act and plans for a new climate policy council. The framework contains the following climate goals for Sweden:Net zero emissions of greenhouse gases into the atmosphere by 2045, and thereafter negative emissions. Emissions from activities in Sweden must be at least 85 % lower than in 1990. Based on current population forecasts for Sweden, this means that emissions in Sweden will be less than one tonne per person by 2045.By 2030, emissions from domestic transport, excluding domestic aviation, shall be reduced by at least 70 % compared with 2010.Emissions in the sectors outside the EU emission trading scheme should be at least 63 % lower in 2030 and at least 75 % lower in 2040, as compared to 1990.These goals mean Sweden undertakes to achieve emission reductions that far exceed Sweden's required emission reductions under EU legislation. Sweden therefore is already moving beyond the commitment by the EU within the Paris Agreement, and encourages other countries to do the same.In this seventh Swedish National Communication to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), a comprehensive summary of Sweden's efforts to combat climate change is provided. Emissions and removals of greenhouse gases are reported for each sector and adopted and planned policy measures and their impact on emissions are described. The report contains projections for emissions up to 2020 and 2030. According to these projections, emissions will continue to decrease, and the national target for 2020 is within reach with national measures alone.The National Communication also describes Sweden's vulnerability and efforts to adapt to climate change. Sweden's contributions to climate finance are presented, as are research and development. Finally, a description is provided of Sweden's work on education, training and public awareness regarding climate change. The material on which the National Communication is based has been obtained through extensive activity and input from around ten government agencies, led by the Swedish Environmental Protection Agency.
  •  
6.
  • Bara naturlig försurning : Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tillståndet i miljön. Nedfallet av de försurande ämnena svavel och kväve över Sverige har minskat kraftigt. Nivåerna av svavel är i dag i närheten av förindustriella nivåer, dock är kvävenedfallet fortsatt högt i delar av Sverige. Det minskade nedfallet har gjort attantalet försurade sjöar och vattendrag stadigt minskat. År 2020 var 6,7 procent av sjöarna i Sverige klassade som försurade, jämfört med 7,8 procent 2015 och 8,8 procent 2010. Till 2030 bedöms 5,6 procent av sjöarna vara fortsatt försurade. Det är främst i södra och sydvästra Sverige som försurningstrycket är störst, till exempel bedöms i dag 34 procent av sjöarna i sydvästra Sverige vara försurade. Vattendragen följer samma mönster som sjöarna. Nedfallet beräknas fortfarande överskrida det som naturen bedöms tåla långsiktigt, den kritiska belastningen, på 7 procent av Sveriges skogs- och sjöareal år 2030. Det är en betydande minskning från 1980 då över 50 procent av ytan hade överskridande av kritisk belastning. Sverige klarade inte sitt åtagande under EU:s takdirektiv om att minska ammoniak utsläppen med 15 procent till 2020. Göteborgsprotokollet, under FN:s luftvårdskonvention, och EU:s takdirektiv är de viktigaste instrumenten för fortsattminskning av utsläpp av försurande ämnen. Skogsbrukets relativa betydelse för försurning av mark och vatten har ökat i och med att depositionen av försurande ämnen har minskat. Tillväxt, förändring i virkesförråd, stamvedsuttag, avverkningsmetod, uttag av grenar och toppar samt vittring avgör storleken på påverkan. Med ett varmare klimat bedöms skogsbrukets relativa betydelse kunna öka ytterligare.a) Förutsättningarna för att nå målet till 2030. Utsläppen av försurande luftföroreningar i Europa fortsätter att minska. Ambitionsnivåerna för utsläppsbegränsningarna inom EU är dock för lågt ställda för att Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Utsläppen av framför allt kväveoxider, men även ammoniak, minskar inte i tillräckligt hög takt för att Sverige ska klara sina åtaganden under EU:S takdirektiv till 2030. Andra centrala åtgärder för att nå miljömålet är införandet av utsläppsbegränsningar försjöfarten inom svavel- och kvävekontrollområden. Med dessa bedöms sjöfartensbidrag till överskridandet av kritisk belastning halveras från 2012 till 2040. Skogsbrukets relativa bidrag till försurningen har ökat i hela landet de senaste decennierna i takt med att nedfallet av försurande ämnen har minskat. I sydöstra Sverige har även det absoluta bidraget ökat. Ökad trädtillväxt har bidragit till ökade virkesförråd och ett ökat uttag av stam ved. Uttag av avverkningsrester (grenar och toppar, så kallat grot) som skördas till följd av efterfrågan på förnybar energi påverkar markens surhetstillstånd lokalt och kan ge ett väsentligt bidrag till försurningspåverkan. Intresset för grot uttag har sedan 2018 ökat och förvänta söka med behovet av förnyelsebar råvara. Ask återföring är en åtgärd för att minskaskogsbrukets försurningspåverkan där grot tas ut. Idag finns inga starka ekonomiska incitament för att återföra aska till skogen.b) Utvecklingen efter 2030. Sjöfartens utsläpp av kväveoxider bedöms fortsätta minska efter 2030 med regleringarna inom kvävekontrollområden. Svaveldioxidutsläppen kan komma att öka något i takt med ökad fartygstrafik. Det mesta talar för att skogsbrukets samlade försurande påverkan kommer att öka något på grund av varmare klimat och ökad tillförsel av aciditet med högre tillväxt samt ökat virkesförråd och uttag av biomassa inklusive grot. Mer än 90 procent av sjöarna i Sverige klassas inte som försurade och likaså är det över 90 procent av ytan där försurande nedfall underskrider kritisk belastning. Det finns fortsatt områden som har ett högt försurningstryck, främst i södra och sydvästra Sverige där mark och vatten kommer att vara försurade under lång tid framöver och återhämtningen går mycket långsamt.c) Förändringar av insatser för att nå miljökvalitetsmålet krävs främst internationella insatser där Sverige aktivt verkar för att ytterligare minska utsläppen av försurande ämnen på internationellarena. Sverige behöver dessutom minska de nationella utsläppen av främst kväveoxider och ammoniak ytterligare. Utveckling och genomförande avstyrmedel krävs för att Sverige ska klara sina åtaganden under takdirektivet för såväl ammoniak som kvävoxider. Vidare bör Sverige verka för en skogspolitik därför surningspåverkan från skogsbruket minskar samt använda sig av den nya EU taxonomin för att investera i renare teknik som minskar utsläpp av kväveoxider. Internationell sjöfart är den enskilt största källan till nedfall av kväveoxider över Sverige. Effekterna av införandet av kvävekontrollområden kommer dröja och Sverige bör vara pådrivande för att påskynda införandet av slagkraftiga styrmedelför att minska utsläppen.
  •  
7.
  • Åtgärdsprogram för sandödla, 2014–2017 : (Lacerta agilis)
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sandödlan (Lacerta agilis) i Sverige har sin huvudsakliga förekomst i delar av Skåne, Blekinge, Kalmar och södra Östergötlands län. Norrut glesas förekomsten ut med mer eller mindre isolerade populationer i Hallands, Jönköpings, Västra Götalands, Södermanlands, Värmlands och Dalarnas län, varav åtminstone de nordligaste kan anses vara klimathistoriskt isolerade reliktpopulationer. Dessutom finns gamla, mer eller mindre overifierade fynduppgifter från Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län. Den svenska populationens storlek kan skattas till 7 700−14 700 könsmogna djur. Populationen är till stor del fragmenterad, med fläckvist förekommande och ofta helt isolerade lokala populationer om några tiotal könsmogna djur. Minskningstakten i landet bedöms till ca 20–40 % under de senaste ca 20 åren.Sandödlan är globalt sett funnen från nordvästra och centrala Europa till centrala Asien med flera underarter. Den har minskat avsevärt i nordvästra Europa och är här föremål för ett internationellt åtgärdsprogram framtaget på uppdrag av Europarådet inom ramen för Bernkonventionen. Det nu framtagna svenska åtgärdsprogrammet följer väsentligen förslagen i det internationella programmet, där Sverige är ett av de länder som ingår och som lämnat kunskapsunderlag. Arten ingår också i EU:s art- och habitatdirektiv bilaga 4, vilket innebär att det bl.a. är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.Sandödlans livsmiljö i Sverige utgörs av varma platser med lång kontinuitet i tillgång på ett antal viktiga strukturer i miljön, vanligen i form av en variation av: 1) väl solexponerad mark med sydsluttande sandblottor, gärna omfattande 5−10 %, för äggläggning och solningsplatser, 2) ett mosaikartat fältskikt av ljung eller gräs och örter för födosök, skydd och värmereglering, 3) spridda grupper av buskar och träd, ej överstigande ca 30 % av lokalen, för skydd och variation i mikroklimat, samt 4) gärna inslag av liggande trädstammar, torra grenar och/eller stenar och block för skydd och solningsplatser. Norrut i Sverige uppträder arten i större sandtallskogar vid t.ex. skogsvägkanter, kraftledningsgator, sandtäkter och i viss mån äldre brandfält och naturliga erosionsbranter. Söderut i landet vidgas spektrat av livsmiljöer och arten förekommer här dessutom på bl.a. kustnära hällmarker och dynområden, skjutfält och skjutbanor, längs järnvägsvallar samt i viss mån på ängs- och betesmark med inslag av öppna markytor, buskar och block, i regel med partier av sand, men inte alltid. Arten hotas framförallt av spontan igenväxning och igenplantering av lämpligt öppna miljöer. De bakomliggande orsakerna beror på en kombination av främst skogsbruksåtgärder, frånvaron av naturligt regelbundna skogsbränder, ej naturvårdsanpassad efterbehandling av sand- och grustäkter, brist på lagom bete, och ökat atmosfäriskt kvävenedfall. Ytterligare hot utgör vägbyggen och annan markexploatering liksom alltför kraftigt kontinuerligt markslitage orsakat av bl.a. motocross, fyrhjulingar och friluftsliv där tillgången på habitat är begränsad. Sandödlan är en god indikator- och paraplyart för öppna lokaler i sandtallskog med förhållandevis många andra rödlistade arter. Hittills gjorda habitatrestaureringar visar att arten kan svara mycket positivt på rätt åtgärder, och att åtgärderna gynnat en rad andra rödlistade arter med sinsemellan olika krav på öppna sandmiljöer med ett mosaikartat fältskikt och med visst inslag av buskar, träd och död ved. Sårbarhetsanalyser indikerar att sandödlan behöver åtminstone 5−10 hektar stora habitatytor för långsiktig överlevnad.I det här åtgärdsprogrammet, som är ett vägledande aktionsprogram för bevarande av sandödlan i Sverige, föreslås bl.a.:1) skötsel och restaurering av igenväxande habitat och spridningskorridorer, bl.a. i form av anpassad avverkning av alltför skuggande träd och buskar, samt framskrapning av nya sandytor i sydsluttningar, så att befintliga populationer kan bibehållas eller öka, 2) naturvårdsanpassad efterbehandling och skötsel av slutbrukade sand- och grustäkter, i mycket högre grad än hittills, för att gynna såväl sandödla som andra rödlistade arter,3) rådgivning och spridning av information om sandödlan så att hoten mot dess livsmiljöer når relevanta verksamhetsutövare och allmänheten,4) inventeringar i de län där arten någon gång påträffats,5) translokation (förflyttning) av sandödlor för att påskynda etablering på vissa restaurerade, tomma lokaler, så att metapopulationer med närliggande lokaler skapas,6) långsiktigt skydd med skötsel av vissa lokaler, bl.a. omfattande de historiskt isolerade reliktpopulationerna i sandtallskog i norra delen av utbredningsområdet,7) övervakning och uppföljning av ett urval lokala populationer i alla berörda län, inklusive uppföljning efter utförda restaureringsåtgärder.De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 1 400 000 kr under programmets giltighetsperiod 2014–2017.
  •  
8.
  • Mörtberg, Ulla, 1960-, et al. (författare)
  • Regionalt planeringsstöd för vindkraft
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Klimatförändringarna gör det allt mer angeläget att övergå till en hållbar energiförsörjning,där vindkraften spelar en stor roll, globalt och i Sverige. Energimyndighetenoch Naturvårdsverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnadutgick från att förutsättningar behöver skapas för cirka 100 TWh vindkraft till 2040-talet. I strategin föreslogs länsstyrelserna att i nära samarbete med kommunernata fram förväntade andelar vindkraft för att uppnå dessa mål. Samtidigt kan vindkraftenmedföra många olika typer av sociala och ekologiska effekter, däriblandbuller, skuggning och förändrad landskapsbild vilket kan påverka boendemiljöer,kulturvärden och friluftsliv. Även renskötseln kan påverkas. Ekologiska effekter kanvara förlust och fragmentering av livsmiljöer såväl som kollisioner med fåglar ochfladdermöss, vilket kan påverka den biologiska mångfalden. Utbyggnaden skaparsamtidigt lokala arbetstillfällen och kan bidra till att utveckla näringslivet.För att utveckla ett användbart planeringsstöd för vindkraftsplanering behöverdagens planeringspraktik och tillståndsprövning undersökas när det gäller vilkahållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med och vilka avvägningar somgörs mellan olika hållbarhetsmål. Dessutom behöver verktyg för planeringsstödutvecklas,som kan integrera olika hållbarhetsmål och fungera som dialogverktygi planeringsprocessen. En metod som kan vara användbar i detta sammanhang ärrumslig flermålsanalys (multikriterieanalys, eng. Spatial Multi-Criteria Analysis,SMCA). Det finns dock flera utmaningar förknippade med SMCA i verkligaplaneringssammanhang,där vidareutveckling och anpassning behöver genomförasför att öka tillämpbarheten.Det övergripande syftet med projektet ”Regionalt planeringsstöd för vindkraft”(REWIND) var att undersöka vindbruksplanering och metoder för planeringsstöd,för att hitta nya utvecklingsmöjligheter, där den regionala nivån spelar en större rollsom kompetens- och kunskapsnav och samordnande organ. På så sätt kan förslagutvecklas till hur regionalt planeringsstöd för vindkraftsplanering kan utformasoch vara ett aktivt och effektivt stöd för den kommunala planeringen för att stärkaförankring och hållbar regional tillväxt. Projektet bestod av två samverkande delarmed en gemensam slutdiskussion.Målet för Del 1 i projektet var att undersöka dagens planeringspraktik ochrättspraxis genom analys av kommunala policydokument och vägledande domar.På så sätt undersöktes vilka hållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med, medsärskilt fokus på den rumsliga dimensionen, samt vilka avvägningar som gjortsmellan olika hållbarhetsmål inom planeringspraktiken och rättspraxis.Målet för Del 2 i projektet var att utveckla ramverk och metoder för flermålsanalysgenom verktyget REWIND, som planeringsstöd för landbaserad vindkraft påregional och kommunal nivå i Sverige. Projektet använde ett urval av existerandemetoder för rumslig flermålsanalys, som anpassades och kombinerades med nyametoder. Dessa integrerades som delar i REWIND-verktyget, för att detta ska blitillämpbart i planeringsprocessen. Metodutvecklingen avsåg a) ett GIS-verktyg förmer flexibel hantering och aggregering av faktorernas rumsliga indikatorer, b) en nymetod för viktning av faktorer, och c) en ny metod för konfliktkartering. REWINDverktygettillämpades i två fallstudier i länen Västernorrland och Västra Götalanddär metoderna testades tillsammans med utvalda aktörer.Slutligen integreras del 1 och 2 i en gemensam diskussion, tillsammans med enfokusgruppsintervju med kommunala tjänstepersoner, om vindkraftsplanering ochhållbarhetsperspektiv samt flermålsanalysens möjligheter att stärka regional ochkommunal planering och samverkan.Projektets metodik inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder, iform av litteraturgranskning, intervjuer, fokusgruppsdiskussioner, fallstudier medtillämpningoch metodutveckling av SMCA i dialog med intressenter. Vetenskapliglitteratur granskades med avseende på planering av vindkraft, förutsättningarför och effekter av vindkraft på olika hållbarhetsmål, samt metoder och tillämpningarav SMCA i planeringssammanhang. Svenska vindbruksplaner och domslutrelateradetill vindkraftsutbyggnad samlades in och analyserades, för att kartläggavilka faktorer som ingått och hur dessa behandlats, vilka avvägningar mellanhållbarhetsmålsom gjorts, samt problem och möjligheter för framtida planering.Utifrån resultaten av dessa delar tillsammans med intervjuer för förståelse avutvalda faktorers betydelse, så som elnätet, utvecklades REWIND-ramverket. Detbestår av ett urval av befintliga SMCA-metoder tillsammans med utveckling av nyametoder för framtagning av rumsliga indikatorer, viktning och konfliktkartering.Metodutveckling och tillämpning genomfördes med hjälp av fallstudier i Västernorrlandsoch Västra Götalandslän, inklusive involvering av intressenter genomfokusgruppsdiskussioner.Ungefär två tredjedelar av Sveriges kommuner har genomfört någon form avvindbruksplanering, även om dessa i varierande grad har blivit utdaterade. I studienvisas att teman som vindkraften balanseras gentemot i vindbruksplaner och domarär framför allt buller, landskapsbild, kulturmiljö, friluftsliv, naturmiljö, rennäringoch försvarsintressen. Teman som framträder som särskilt svåra att hantera är desom handlar om rennäring och försvar, men även möjligheter till elnätsanslutning.Det finns en stor variation inom vindbruksplaneringen när det gäller hur den rumsligaanalysen är uppbyggd, teman och hur de behandlas, samt avvägningar mellanvindkraft och andra hållbarhetsaspekter. Sammanställningen av domsluten pekarpå att översiktsplanen i stor utsträckning beaktas vid tillståndsprövningen, och attmer uppdaterade och välinformerade kommunala planer skulle kunna vara till hjälpsom beslutsunderlag även i tillståndsskedet.När det gäller SMCA så finns det flera utmaningar förknippade med dessintegrering i verkliga planeringssammanhang. Utmaningar som framkom i fokusgruppsdiskussionernavar bland annat brist på kunskaper och data, svårigheter attidentifiera kriterier och deras rumsliga indikatorer i olika planeringsskalor, standardiseringav rumsliga indikatorer, att viktning av faktorer och aggregering av derasrumsliga indikatorer i viss mån kan dölja konflikter, samt kontroll av viktningen.REWIND-ramverket består av tre steg, 1) avgränsning och fokusering,2) utformningav planeringsalternativ, och 3) utvärdering. Det GIS-baseradeREWIND-verktyget togs fram för att enkelt kunna skapa och ändra rumsliga indikatorerför faktorerna. En relativt enkel men systematisk viktningsmetod togs fram,Ranking-Rating (RR), som möjliggör en transparent integrering av intressenternasinspel för att få vikter som representerar deras uppfattning om faktorernasbetydelse.Dessutom kan förståelsen öka för innebörden av viktningen genomjämförelser med ett planeringsträd som ger en översikt över olika hållbarhetsdimensioner.En metod för konfliktkartering utvecklades också, för att kunna elimineraområden med hög konflikt mellan faktorer, vilken integrerades i ramverket. Den generella bilden av vindkraftsplanering som kommit fram är, att det kan varasvårt att hantera de komplexa teknisk-ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarnai kommunal planering och beslutsfattande. Samtidigt finns det behov aven mer kontinuerlig och proaktiv vindbruksplanering. Möjligheter att stärka dennakan vara med finansiellt stöd och att genom regionala samverkansprocesser medkommunernabidra till deras kapacitet att driva processer för vindbruksplanering.Vidare skulle en form av samverkansplattform där kommunala initiativ ochplaneringsprocesserkan interagera med län och region vara värdefullt för kunskapsuppbyggnadoch erfarenhetsutbyte. I en sådan samverkansplattform kan rumsligflermålsanalys ingå, som ett användbart verktyg för integrering och avvägning avrelevanta kunskaper och intressen, på ett systematiskt och transparent sätt.Det skulle kunna ge större möjlighet att interagera med processer kring elnätetsplanering och kan även underlätta kunskapsuppbyggnad och dialog med nyckelaktörerkring försvarets intressen, renskötsel, med fler. En sådan samverkansplattformskulle även kunna stärka mellankommunal samverkan och hantering av olikariksintressen och avvägningar mellan dessa. Detta kan bidra till utveckling av enmer samordnad och hållbar vindbruksplanering, med potential att i förlängningeningå i någon typ av integrerad landskapsplanering och medverka till en hållbarutveckling av energisystemet i Sverige.
  •  
9.
  • Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2019 : – Med fokus på statliga insatser Reviderad version
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Regeringen och myndigheterna har gjort många insatser som bidrar till att nå miljömålen under 2018. De särskilda anslagen är viktiga förutsättningar för arbetet. Klimatklivet, landsbygdsprogrammet, havs- och vattenmiljöanslaget, stadsmiljöavtalen, elfordonspremien, anslagen för att minska belastningen av mikroplaster och läkemedelsrester i vattenmiljön, marksaneringsanslaget, radonsaneringsbidraget, områdesskyddet för värdefull natur, våtmarkssatsningen och kulturmiljöanslagen är exempel på verkningsfulla anslag under 2018. Nedan ges några axplock på insatser.Framgångar i EU och internationelltSvenska framgångar i det internationella samarbetet och EU är förutsättningar för att nå många av miljömålen. Sverige har tillsammans med andra länder varit pådrivande i många sammanhang. EU har beslutat om reformer för skärpning av EU:s system för handel med utsläppsrätter som bland annat innebär en snabbare minskning av utsläppstaket. Sverige har varit pådrivande för att också annullering av utsläppsrätter kommer att kunna ske från och med 2023. Under året har överenskommelser gjorts om minskade utsläpp av växthusgaser från flyget och sjöfarten i den internationella luftfartsorganisationen ICAO respektive den internationella sjöfartsorganisationen IMO. Det är viktiga steg framåt även om det krävs betydligt större insatser från flyget och sjöfarten för att bidra till målen i Parisavtalet. Inom konventionen för biologisk mångfald har parterna enats om en process för hur arbetet ska bedrivas för att ta fram ett ramverk för biologisk mångfald efter år 2020. Inom Östersjösamarbetet (Helcom) kom en ny ministerdeklaration som bekräftar tidigare åtaganden för att minska utsläpp av övergödande ämnen med mera och utlovar intensivare ansträngningar för att uppfylla den befintliga aktionsplanen. I EU har arbetet med energipaketet gått framåt och det innehåller även hållbarhetskriterier för biobränsle från skogar. Inom ramen för EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi finns nu en överenskommelse om en uppdaterad avfallslagstiftning som ska bidra till minskade avfallsmängder och ökad återvinning. EU antog också en plaststrategi för cirkulär ekonomi. Strategin avser bland annat att minska skadligt plastavfall i havet, inklusive förlorade och övergivna fiskeredskap samt att främja återanvändning och återvinning av förpackningsplast. Detta innebär att plast behöver utformas så att risk för exponering av farliga ämnen undviks. Inom EU:s fiskeripolitik sattes fiskekvoterna i Västerhavet för 2019 i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning för flera viktiga arter. I Östersjön har fiskekvoterna för 2019 minskats för flera bestånd i syfte att åstadkomma ett långsiktigt hållbart fiske. Nationella insatser Under 2018 tog riksdagen beslut om en långsiktig energipolitisk inriktning för Sverige med bland annat ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Det har införts nya bestämmelser som underlättar installation av solcellspaneler och solfångare. Den så kallade reduktionsplikten har trätt i kraft och innebär en skyldighet för drivmedelsleverantörer att successivt minska klimatpåverkan genom inblandning av biodrivmedel. Stora statliga resurser har lagts på insatser för den biologiska mångfalden, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Ökade medel under 2018 har möjliggjort ytterligare insatser för skydd och skötsel, åtgärder i LONA och LOVA, åtgärder till betesmarker och slåtterängar, bidrag till stadsgrönska och ökat takten i åtgärdsarbetet. Naturvårdsverket har föreslagit ett åtgärdspaket för pollinering. Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som bidrar till att upprätthålla flera ekologiska sammanhang i landskapet och situationen för vilda pollinatörer är allvarligt hotad. En plan för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald har tagits fram i samarbete mellan flera myndigheter. Länsstyrelserna har tagit fram regionala handlingsplaner för att förbättra landskapets gröna infrastruktur. Rådgivningsinsatser och kunskapsuppbyggnad rörande hyggesfritt skogsbruk har ökat kraftigt. Ett centrum för ökad substitution startades under 2018 för att erbjuda kunskap kring alternativ till farliga kemiska ämnen, till såväl näringsliv som offentlig sektor. Ett annat kunskapscentrum kommer att inrättas som en plattform för dialog och samarbete med målet att minimera miljöpåverkan av läkemedel. Forskningsprogrammet PRINCE har avslutats. Det har resulterat i ökade kunskaper om hur svensk konsumtion påverkar miljön både i Sverige och andra länder och förslag till metodik för att följa och kvantifiera den. Konsumentverket har i en undersökning visat att det ofta krävs en extra ansträngning som konsument för att göra miljöanpassade konsumtionsval. Alternativen upplevs ofta för dyra och att utbudet är för begränsat. Konsumenter har exempelvis i dagsläget svårt att välja flygresor utifrån miljöhänsyn då det inte är enkelt att hitta information om olika charter och paketresors miljöpåverkan. Uppdraget digitalt först, för smartare miljöinformation, har bidragit till ett antal samverkansinitiativ och åtgärder t.ex. för att skapa smartare beslutsunderlag för samhällsbyggnad och för att utforma nya arbetssätt och digitala lösningar för avfallsstatistik och avfallshantering. Regionalt och lokalt arbete Länsstyrelsernas insatser har stor betydelse för genomförandet av många delar av miljöpolitiken, inte minst inom natur- och kulturvården och miljöskyddet. Länsstyrelsernas samarbete med kommuner och andra lokala och regionala aktörer bidrar också till åtgärder på det lokala arbetet.Länsstyrelsernas insatser för skydd av värdefull natur och sanering av förorenade områden är mycket stora och har under året kompletterats med genomförandet av våtmarkssatsningen. Kulturmiljöinsatserna i länsstyrelserna bidrar bland annat till att bygga upp kunskaper och stöd till kommuner att ta fram lokala kulturmiljöprogram. Flera länsstyrelser har under året stöttat regionernas klimat- och miljöintegrering i handlingsplaner för det regionala tillväxtarbetet. Flera länsstyrelser har samverkat med kommuner för att minska konsumtionens miljöpåverkan och förbättra avfallshanteringen, till exempel genom att öka satsningar på avfallsförebyggande och minska matavfallet. Länsstyrelserna har tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen gjort en turné för att lyfta upphandling som ett verktyg i åtgärdsarbetet för en giftfri miljö.Öka tempotDet finns många bra exempel på insatser för att nå miljömålen. I den här rapporten redovisas främst de statliga insatserna under det senaste året, men det pågår också mycket i kommuner, regioner, näringsliv och i civilsamhället. Trots det visar de indikatorer som följer utvecklingen mot miljömålen att det går alldeles för sakta. Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser minskar, men skulle behöva minska i betydligt högre takt. För utsläppen av växthusgaser till följd av svensk konsumtion, som omfattar både utsläpp i Sverige och i andra länder, går det inte att se någon minskning de senaste åren. De flesta indikatorer för biologisk mångfald visar att utvecklingen går åt fel håll. Den samlade bilden är att åtgärderna inte räcker för att skydda ekosystemen, varken i skogen, jordbrukslandskapet, havet eller i sjöar och vattendrag. Som Naturvårdsverket konstaterat i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019 så räcker de samlade insatserna i samhället inte för att nå miljömålen. Tempot måste öka om det ska finnas någon chans att nå miljömålen i rimlig tid och utan att alltför många ekosystem ska ha gått förlorade för alltid. Naturvårdsverket bedömer att frågorna om klimatpåverkan och biologisk mångfald måste prioriteras mycket högt av regeringen.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-9 av 9

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy