| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sjöling, Mats, 1968-
(author)
-
Experiences of abandonment and anonymity among arthroplastic surgery patients in the perioperative period : some issues concerning communication, pain and suffering
- 2005
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet är att illustrera och belysa upplevelsen av att vara patient med behov av ledprotes, avseende aspekterna kommunikation, smärtupplevelse, lidande och tillfredsställelse med vård och behandling. Under väntetiden för ledprotesoperation upplever deltagarna i studierna lidande i olika former, tillika att vården är otillgänglig och onåbar i ett ansiktslöst system (I). Att få information om sin sjukdom vad man kan/får/ska göra är nästan omöjligt. Kontakten med sjukvården är svår att upprätta och det är mestadels patientens ansvar att söka information om vad som händer (II). Den bristfälliga kommunikationen som deltagarna i delstudie I upplever, leder till att de känner sig missförstådda och nedvärderade av sjukvårdssystemet, och därmed befinner sig i en ständig kamp för att få sitt vårdbehov bekräftat. Under deltagarnas vandring i sjukvårdssystemet förändras deras negativa uppfattning om vården till att bli mer positiv när en reell kommunikation och personlig kontakt etablerats (IIV). Fynden i arbetena (I-IV) tolkas inom ramen för Katie Erikssons och Lennart Fredrikssons beskrivningar av lidande och det vårdande samtalet. En del deltagare i studierna har av egen kraft, eller till följd av personliga egenskaper uppnått insikter om sig själva och försonats med sitt lidande, på så sätt har de kunnat bibehålla eller uppnå mening i sin tillvaro. Av egen kraft, eller med hjälp av anhöriga kan individerna få sitt lidande bekräftat och därmed möjligheten att kunna lida ut och försonas med sig själv och den förändrade tillvaron. Så länge som sjukvården upplevs som ett ansiktslöst system finns det deltagare i avhandlingen som inte klarar av att ta itu med sitt lidande. Under patientens vandring i sjukvårdssystemet blir det uppenbart att systemet får ett ansikte först när deltagarna kan relatera till vården i form av en reell person. Vården får inte ett ansikte så länge som patienten upplever sig dåligt bemött utan detta sker när det med Fredrikssons termer uppstår ett vårdande samtal. Under väntetiden för operation finns det relativt få tillfällen där ett vårdande samtal har möjlighet att uppstå. Möjligheten för detta är dock större när patienten väl är inlagd på sjukhuset för att bli opererad, vilket återspeglas i den höga grad av tillfredsställelse med vården som uttrycks i delstudie II-IV. Patienterna är tillfredsställda med vård och behandling, trots att de har upplevt postoperativ smärta i en hög grad. I delstudie III var det 68% (n=40) och i delstudie IV 83.5% (n=50) som hade upplevt smärtor motsvarande ≥ 4 på Visuell Analog Skala (VAS). Under sjukhusvistelsen upplever sig patienten bekräftad och synlig i systemet. Synligheten är ömsesidig då även vården (systemet) får ett ansikte på patienten. I ett vårdande samtal uppstår en känsla av tillit och när detta sker vågar patienten och vårdaren kommunicera på ett öppet sätt där de båda är närvarande i situationen
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Valan, Lotha, 1970-
(author)
-
Barnhälsovårdens förändrade roller och behov av digital utveckling
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund: Den svenska barnhälsovården är frivillig och kostnadsfri, och de flesta svenska familjer följer programmet. Den är dock inte jämlikt fördelad över landet och kan därför behöva utvecklas med fler digitala element och bli mer familjefokuserad. Många, särskilt kvinnor, beskrivs behöva mycket stöd under övergången till föräldraskap och uppskattar professionell hjälp för att hantera känslomässig och psykosocial stress. Familjefokuserad omvårdnad ligger till grund för omvårdnadspraktiker inom barnhälsovården, vilket innebär att specialistsjuksköterskan skapar vård tillsammans med familjen och tar vara på alla kompetenser på bästa sätt. Att involvera föräldrarna i utvecklingen av barnhälsovården är därmed av yttersta vikt.Syfte: Det övergripande syftet var att utröna hur föräldrar och Barnavårdscentralensspecialistsjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) uppfattar och använder Internet som en källa för hälsokompetens, samt att utvärdera effekten av en digital pilotinterventionutvecklad i samarbete med föräldrar med målet att minska föräldrastress, öka hälsolitteracitet och tillfredsställelse med barnavårdscentralen (BVC).Metoder: Kvalitativa (I, III), mixade (II) och kvantitativa (IV) metoder baserade på intervjudata, gruppdiskussioner och frågeformulär användes i de fyra studierna som syftade till att; I) beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter och åsikter om föräldrars internetanvändning, II) beskriva hälso- och barnutvecklingsrelaterade sökmönster på internet hos föräldrar till friska barn och hur informationen användes i kontakter med barnhälsovården (BHV), III) beskriva föräldrars behov och förväntningar på digitalt stöd i samband med barnhälsovård, och slutligen IV) utvärdera effekten av en digital pilotintervention riktad till föräldrar, avseende föräldrars stress och eHälsolitteracitet. Kvalitativa data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvantitativa data med beskrivande och jämförande statistiska metoder.Resultat: Studie I visade att föräldrars internetanvändning påverkade BVC-sjuksköterskors arbete på olika sätt. Internet ansågs underlätta vård, tillgång och tillhandahållande men kunde också komplicera den professionella rollen och prestationen, vilket innebar att de upplevde ett imperativ för en förändrad roll som BVC-sjuksköterskor. I studie II framkom att föräldrar i mycket hög grad sökte på Internet efter hälsorelaterade ämnen, och resultaten belyser också frågan om svårigheterna att bedöma källornas pålitlighet. Studien visade också att Internet kunde stärka föräldrarna med ny kunskap och stödja deras förmåga till egenvård, men att denna kunskap å andra sidan också oroade dem och gjorde dem osäkra i sin föräldraroll. Studie III, som rapporterade om föräldrars behov av och förväntningar på digitalt stöd, visade att de ville bli mer självständiga i sitt föräldraskap men fortfarande behövde stöd och meningsfulla relationer. Viktiga aspekter, förutom förbättrad tillgänglighet som efterfrågades var ökad tillit långsiktiga relationer och stärkt oberoende. Studie IV visade att den digitalasupport-intervention inte gav de effekter på föräldrastress och e-hälsolitteracitet som förväntades, även om tendenser kunde identifieras. Detta ansågs främst bero på en alltför kort genomförandeperiod med alltför få deltagare, då det visades att endast en femtedel av familjerna i interventionsgruppen använde supporten, resten tycktes intebehöva den eller hade kanske ännu inte upptäckt nyttan av den.Slutsats: Den digitala eran utmanar både föräldrar och BVC-sjuksköterskor. Digitalt stöd som utvecklas tillsammans, dvs där BVC-sjuksköterskor och föräldrar i samarbete kommer överens om hur, när och om vilka ämnen denna typ av stöd och kommunikation ska omfatta, kan dock upplevas som meningsfullt. Ett genomförande i större omfattningskulle öka tillgängligheten, samtidigt stärka föräldrarnas egenmakt och leda till mer långsiktiga relationer med andra föräldrar. Implementerat klokt bland fler deltagare och över längre perioder är det möjligt att den digitala supporten också kan ha mer positiva effekter på tillfredsställelse med BHV samt på minskad föräldrastress och ökad eHälsolitteracitet.
|
|
| 8. |
- Ödling, Gunvor
(author)
-
Professional caregivers’ experiences of caring for women with breast cancer on a surgical ward
- 2004
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The overall aim of the thesis was to describe caregivers’ experiences of caring for women with breast cancer on a surgical ward. The study was based on interviews with narrative parts and tape-recorded clinical supervision sessions. The interviews and clinical supervision sessions were transcribed verbatim, and analysed by content analysis. Nurses (n=10) described life for women with breast cancer as either having freedom or not having freedom, with both physical and existential suffering. Dying occurred either naturally in patients’ own home or unnaturally in hospital. The nurses felt that it is possible to alleviate suffering during dying through providing adequate pain relief but also, through listening, providing information and changing the caring atmosphere (I). Breast cancer as an illness was described from a dark point of view by caregivers (n=37). The descriptions focused on loss of breasts and control, progression of the illness and annihilation. The illness seemed, in the caregivers’ mind, to often end with a painful death. Caregivers who had the opportunity to follow the total care process described a lighter viewpoint (II). According to nurses (=31) the most important needs among women, their relatives and nurses themselves were the needs to talk and receive information. There was a discrepancy between what was described as important needs and the descriptions of how these needs were provided for. Nurses, whose own needs for support were sometimes unsatisfactorily met (III), seemed almost to be unaware of the needs among women and their relatives. In the clinical supervision sessions caregivers reflected on difficult care situations related to women’s, relatives’, and most often caregivers’ feelings (n=38). The care situations were described as evoking feelings of discomfort, powerlessness and reduced self-esteem. These feelings were described by caregivers as arising in connection with caring for especially women with advanced breast cancer in a changing organisation (IV). Caregivers’ descriptions of caring for women with breast cancer show a lot of negative experiences of powerlessness and frustration. They met women and their relatives who suffered in various ways and had considerable need for support. Caregivers often found themselves unable to meet these needs due to organisational obstacles e.g. lack of time and lack of knowledge about other caregivers’ responsibility in the care.
|
|
