| 1. |
- Al-Alawi, Kamila, 1974-
(författare)
-
Team-based approach in the management of diabetes at primary health care level in Muscat, Oman : challenges and opportunities
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: The growth of type 2 diabetes is considered an alarming epidemic in Oman. The efficient team-based approach to diabetes management in primary health care is an essential component for providing ideal diabetic care. This thesis aimed to explore the current situation related to team-based management of type 2 diabetes in public Primary Health Care Centres (PHCCs) under the Ministry of Health (MOH) in Oman, including the various challenges associated with diabetes management and the most preferable Human Resources for Health (HRH) management mechanism, and to examine how this could be optimized from provider and patient perspectives.Materials and methods: The entire project was conducted in Muscat Governorate and was based on one quantitative and three qualitative studies. In the quantitative study, 26 public PHCCs were approached through cross-sectional study. The core diabetes management team recommended by the MOH for PHCCs in Oman was explored in terms of their competencies, values, skills, and resources related to the team-based approach to diabetes management. For the qualitative studies, five public purposely-selected PHCCs were approached. The diabetes consultations conducted by the core members and other supportive members involved in diabetes management were observed and later the Primary Health Care Providers (PHCPs) were interviewed. The different approaches explored challenges related to diabetes management and the most preferable HRH mechanism by PHCPs. Seven type 2 diabetes patients with different gender, employment status, and education were consequently interviewed to explore their perceptions towards the current diabetes management service and their opinions towards nurse-led clinics.Results: The survey provided significant and diverse perceptions of PHCPs towards their competencies, values, skills, and resources related to diabetes management. Physicians considered themselves to have better competencies than nurses and dieticians. Physicians also scored higher on team-related skills and values compared with health educators. In terms of team-related skills, the difference between physicians and nurses was statistically significant and showed that physicians perceived themselves to have better skills than nurses. Confusion about the leadership concept among PHCPs with a lack of pharmacological, technical, and human resources was also reported. The observations and interviews with PHCPs disclosed three different models of service delivery at diabetes management clinics. The challenges explored involved PHCCs’ infrastructure, nurses’ knowledge, skills, and non-availability of technical and pharmaceutical support. Other challenges that evolved into the community were cultural beliefs, traditions, health awareness, and public transportation. Complete implementation of task-sharing mechanisms within the team-based approach was selected by all PHCPs as the most preferable HRH mechanism. The selection was discussed in the context of positive outcomes, worries, and future requirements. The physicians stated that nurses’ weak contribution to the team within the selected mechanism could be the most significant aspect. Other members supported the task-sharing mechanism between physicians and nurses. However, type 2 diabetes patients’ non-acceptance of a service provided by the nurses created worries for the nurses. The interviews with type 2 diabetes patients disclosed positive perceptions towards the current diabetes management visits; however, opinions towards nurse-led clinics varied among the patients.Conclusions and recommendations: The team-based approach at diabetes management clinics in public PHCCs in Oman requires thoughtful attention. Diverse presence of the team members can form challenges during service delivery. Clear roles for team members must be outlined through a solid HRH management mechanism in the context of a sharp leadership concept. Nurse-led clinics are an important concept within the team; however, their implementation requires further investigation. The concept must involve clear understandings of independence and interdependence by the team members, who must be educated to provide a strong gain for team-based service delivery.
|
|
| 2. |
- Johansson, Helene, 1962-
(författare)
-
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård : hinder och möjligheter utifrån professionernas perspektiv
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion: Under de senaste decennierna har det förts en diskussion om behovet av att omorientera hälso- och sjukvårdens verksamhet för att på ett effektivare sätt bidra till befolkningens hälsa. Detta togs också upp som ett av målen i 2003 års svenska nationella folkhälsopolitik som sedan uppdaterades 2008. Målet ”en mer hälso- främjande hälso- och sjukvård anger att ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Vårdpersonalen förväntas spela en nyckelroll i genomförandet. Deras inställning till och kunskap om hälsofrämjande kommer sannolikt att ha en stor inverkan på hur målet kommer att tillämpas i framtiden. Det övergripande syftet med denna avhandling är, att utifrån professionernas perspektiv, analysera möjligheterna till att omorientera hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning. De specifika frågeställningar som avhandlingen avser att besvara är hur vårdpersonalen uppfattar begreppen hälsa och hälsofrämjande, hur de uppfattar den hälsofrämjande rollen samt hur de uppfattar hinder och möjligheter för att ha en hälsofrämjande roll i det dagliga kliniska arbetet. Metoder: Avhandlingen baseras på fyra delarbeten utgående från två dataset, ett kvalitativt och ett kvantitativt. Sju fokusgrupper genomfördes med totalt 34 informanter från primärvård och olika sjukhuskliniker. Informanterna representerade sju av vårdens stora yrkesgrupper. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Uppfattningar och frågor som genererades av den kvalitativa datainsamlingen låg till grund för utformningen av en enkät, som pilottestades och användes i en undersökning. Av totalt 3.751 anställda som arbetade dagtid med kliniskt arbete i Västerbottens läns landsting inbjöds 1.810 att delta. Dessa representerade arbets- terapeuter, barnmorskor, dietister, kuratorer, läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och psykologer. Huvudsakliga resultat och konklusion: Majoriteten av vårdpersonalen hade en holistisk syn på hälsa, samtidigt ansåg 40% att hälso- och sjukvården genomsyras av en biomedicinsk syn på hälsa. Begreppet hälsofrämjande framstod som diffust, svårgripbart och därmed svårt att tillämpa i praktiken. Detta var delvis kopplat till en brist på samsyn beträffande förhållandet mellan hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande. Avhandlingen visar att det finns ett starkt stöd för omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att hälso- och sjukvården har stor betydelse när det gäller den långsiktiga hälso- utvecklingen i befolkningen och såg ett behov av att utveckla den hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande rollen för att på sikt få en effektivare hälso- och sjukvård. Önskan att fokusera mer på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande rapporterades signifikant oftare av kvinnor än män och av primärvårdspersonal jämfört med sjukhus- personal. Speciellt viktigt att beakta är att män och läkare, dvs grupper som ofta har en hög maktposition, rapporterade mindre positiva attityder till en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samtidigt som psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster oftast rapporterade det motsatta. En medvetenhet om maktrelationerna spelar därför en strategisk roll i förändringsprocessen. De vanligaste hindren för att ha en hälso- främjande roll i det dagliga kliniska arbetet var en pressad arbetssituation, brist på riktlinjer och otydliga mål. Ledningens stöd är avgörande för tillgången till tid och andra resurser som krävs för vårdpersonal att bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.
|
|
