| 1. |
- Grumert, Ellen, 1983-, et al.
(författare)
-
Variabla hastighetsgränser för Stockholms motorvägsnät : Effekter av alternativa algoritmer och möjligheter till styrning genom skattade trafiktillstånd
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Variabla hastighetsgränser är väl utbrett på Stockholms stadsnära motorvägar och en del av Stockholms Motorway Control System (MCS). Målet med dagens system är att minska risken för olyckor och följdolyckor vid låga hastigheter, trafikstockningar m.m. Detta görs genom att mäta medelhastigheten med hjälp av fasta detektorer och uppdatera hastigheten som visas på variabla meddelandeskyltar utifrån rådande trafiktillstånd. I och med att efterfrågan på resor i Stockholm under rusningstid överstiger den tillgängliga kapaciteten i vägnätet är behovet av ett effektivt trafiksystem stort. Variabla hastighetsgränser kan bidra till ökad framkomlighet, men då dagens system har som målsättning att öka säkerheten är effekter som leder till ökad framkomlighet begränsade. Dessutom finns det i dagens system ett stort beroende av fungerande detektorer som mäter trafiktillståndet så korrekt som möjligt för att valet av hastighet ska kunna bestämmas på ett effektivt sätt.Syftet med den här rapporten är att undersöka alternativa styralgoritmer för att bestämma variabla hastighetsgränser på Stockholms motorvägsnät. Målet är att öka framkomligheten jämfört med dagens system. Två olika sträckor med olika komplexitet, trafiksituation och problematik studeras. Valet av studerade styralgoritmer för de olika sträckorna väljs för att på bästa sätt motverka den problematiken som uppstår på de specifika sträckorna. Därmed kan val av algoritmer komma att skilja sig åt beroende på sträcka. I projektet utvärderas också om estimering av trafiktillståndet kan användas för att förbättra informationsflödet till algoritmerna då detektorer inte fungerar som de ska eller helt saknas, vilket i sin tur kan leda till förbättrad anpassning av de variabla hastighetsgränserna. Detta görs av för en av de studerade sträckorna. Styralgoritmerna utvärderas med mikroskopisk trafiksimulering och metoden utvecklad i projektet Mobile Millenium Stockholm (MMS), som bygger på en makroskopisk trafikflödesmodell och Kalman filtrering, används för estimering av trafiktillståndet.Resultatet visar att det finns styralgoritmer med potential att öka framkomligheten. Valet av styralgoritm är dock beroende av typ av trafiksituation, vägdesignens komplexitet och trafikförhållanden på vägen. Det betyder att olika styralgoritmer kan prestera olika bra beroende på vilken vägsträcka man studerar. Vidare är estimering av trafiktillståndet användbart vid förlorad information på grund av icke-fungerande detektorer eller som komplement till detektorer för att minska mängden stationär utrustning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-
(författare)
-
Energimätning på tåg för rundvirkestransporter på sträckan Mora–Borlänge–Gävle
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det tredje delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg är syftet att mäta energianvändningen som ett tyngre tågset ger upphov till. Med tyngre avses här en ökad totalvikt genom fler vagnar, både fullastade och olastade, än vad som normalt körs på sträckan. Antagandet är att det med tyngre tåg finns möjlighet att göra (gods)transporter mer energieffektiva. Målsättningen är att framför allt testa hypotesen: · Att energianvändningen per tonkilometer kan reduceras genom att använda tyngre tåg. Rapporten belyser svårigheterna med att använda befintlig data för utvärdering av vad som driver energianvändningen på tåg. Datat i har inte varit kvalitetssäkrad för ändamålen i denna studie, vilket har orsakat en hel del fel och tillförlitligheten på vissa resultat är lägre än de skulle behöva vara. En slutsats från projektet att det skulle behövas en genomgång av databaserna hos Trafikverket om energianvändning ska studeras närmare, i alla fall om Trafikverkets utrustning för energimätning ska användas. Alternativt bör extern utrustning monteras på loken för att på så vis generera mer ändamålsenlig data, det senare var dock omöjligt då lokägaren inte godkände det. En annan slutsats är att körstilen spelar roll, det skiljer upp till 20 procent använd nettoenergi mellan förarna. Givet alla felkällor har ändå en regressionsanalys gjorts för att analysera hur energianvändningen för ett godståg kan bero på bruttovikten på tåget samt antal stopp tåget gör. Resultaten indikerar att det är skillnader på energianvändning för olika bruttovikter på tåget, men då det är oklart hur resultaten ska tolkas så krävs det mera mätningar för att kunna säga något bestämt. Detsamma gäller för hur antalet stopp påverkar användningen av energi, i en mätning fick vi ingen påverkan på energianvändningen av antal stopp medan vi fick det i en annan.
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-
(författare)
-
Luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader : delstudie inom SAMKOST
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är en litteraturstudie av luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader. Den utgör ett delprojekt till VTI:s regeringsuppdrag om att uppdatera kunskapen kring trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST). I rapporten diskuteras vilka effekter som är externa för luftfarten, och vilka som redan är internaliserade. Det är inte helt självklart vilka effekter som bör beaktas som relevanta marginalkostnader för luftfarten. Till exempel kan både trängsel och olyckor ses som internaliserade då de redan är omhändertagna av flygledartjänsten, ett verktyg som alla flygplan måste använda sig av i svenskt luftrum enligt lag. Detsamma gäller infrastrukturen. Den stora externa effekten är flygets miljöpåverkan. Här skiljs på tre olika kategorier; bullerpåverkan, luftkvalitépåverkan och klimatpåverkan.
|
|
| 5. |
- Ahlberg, Joakim, 1966-, et al.
(författare)
-
Marginalkostnad för luftfartens infrastruktur
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med denna studie är att skatta marginalkostnaderna för luftfartens infrastruktur, men då det inte finns någon enhetlig definition om vad som är kostnadsbasen för infrastrukturen, det vill säga vad som bör ingå i en marginalkostnadsberäkning, så ingår också ingår också en diskussion kring vilka kostnader som bör inkluderas i en marginalkostnadsberäkning i forskningsfrågan. Ett ytterligare syfte med studien är att relatera de framtagna marginalkostnaderna till dagens prissättning och undersöka huruvida luftfarten betalar sina samhällsekonomiska kostnader.Med hjälp av kostnadsdata från Arlanda och från Luftfartsverket skattas marginalkostnaden för utnyttjandet av (relevant) flygplatsinfrastruktur och för infrastrukturen för operativ flygtrafikledning. Den empiriska ansats som använts för att analysera kostnadsposterna är en regressionsanalys, med justering för månadsspecifika variationer i resmönster, då flygplatsdelen undersöks, samt med hänsyn till regionala skillnader för flygplatser, då flygtrafikledning i tornen undersöks.Det finns en del osäkerheter i studien, men med bakgrund av detta indikerar resultaten att den genomsnittliga marginalkostnaden för infrastrukturen ligger kring 13 kr per passagerare och 1 168 kr per startat flygplan. Motsvarande skattning för flygtrafikledningen är även den osäker, med resultat som indikerar en marginalkostnad på 373 kr per flygning. Vidare förefaller det som att finansieringen av den statliga luftfartsinfrastrukturen inte enbart skulle kunna ske med intäkterna från marginalkostnadsbaserade avgifter.
|
|
| 6. |
- Ahlström, Christer, et al.
(författare)
-
Validating speed and road surface realism in VTI driving simulator III
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort.
|
|
| 7. |
- Ahmed, Abubeker, 1981-, et al.
(författare)
-
Iron sand as a frost protection layer : thickness design charts
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frost depths and frost heaving calculations were performed to prepare design charts and tables for the iron sand (järnsand) layer thickness design for roads typically used for residential area, parking lots and other low to medium traffic roads, and for ground insulation. A segregation potential based frost design method was employed to generate the design charts and tables. The segregation potential method allows the prediction of both frost heaving and frost penetration depth of a pavement structure for a prescribed winter temperature profile or freezing index. Thus, the iron sand layer thickness design tables/charts for roads were prepared for different levels of maximum permitted heaving criteria of 50, 80, 100, and 120 mm. Whereas for ground insulation, a design chart/table was prepared to eliminate any frost action in the ground. In addition to the frost design calculations, two triaxial tests were conducted to evaluate the bearing capacity of the iron sand material. The limited test results indicated that, the bearing capacity of iron sand is similar to conventional sand both in terms of stiffness as well as permanent deformation behavior.
|
|
| 8. |
- Ahmed, Abubeker W, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av styvhetsförändring i asfaltmassor med returasfalt, rejuvenatorer och polymerer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Returasfalt (RA) som återanvänds i nya beläggningar bidrar till att reducera miljöpåverkan från beläggningsarbeten. Att använda rejuvenatorer eller att använda ett mjukare bitumen är två metoder för att kompensera mot det hårdare åldrade bindemedlet i RA massorna. Rejuvenatorer reducerar styvheten och sprödheten i bitumen vilket förbättrar motståndet mot sprickbildning. Det saknas dock kunskap om beläggningar med rejuvenatorer ökar risken för initiala deformationer orsakade av tung trafik. Liksom för massor med rejuvenatorer är det inte undersökt hur massor med inblandat mjukare bitumen i RA påverkar den nytillverkade massans styvhet och deformationsstabilitet.Syftet med projektet är att utvärdera styvhetsförändring med tiden i labboratorietillverkade asfalt-beläggningar när rejuvenatorer eller mjukare bitumen används för att möjliggöra en ökad halt återvunnen asfalt. I detta projekt utfördes laboratorieundersökningar genom pressdragprovning, modalanalys och skjuvtest på fem olika asfaltmassor med RA, rejuvenatorer och polymerer.Laboratorieundersökningarna visar att det inte finns några tydliga skillnader i styvhetsförändring med tiden mellan de olika massorna under de första 3 veckorna (7 till 21 dagar). Men det finns skillnader i styvhetsutveckling med tiden på längre tidsperiod. Skjuvprovning utfördes ett år efter tillverkning av massorna och visar att kompensationsmetoderna såsom bitumenblandning eller rejuvenatorer ger liknande stabilitet för slutprodukten. Dessutom har polymermodifierade massor visat lägre modul vid låga temperaturer och högre modul vid höga temperaturer jämfört med massor utan polymermodifierat bindemedel, vilket är bra för motståndet mot sprickbildning vid låga temperaturer respektive för deformationsstabilitet vid höga temperaturer. Lagring och konditionering av provkropparna och samtliga mätningar utfördes i laboratoriemiljö vilket begränsar resultaten till att endast representera styvhetsförändringen som sker utan påverkan från klimat och trafik.
|
|
| 9. |
- Albertsson, Pontus, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikt Skadehändelser relaterade till busstrafik : Buss-OLA - en trafiksäker bussfärd
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this literature review was to describe the pattern of injuries and fatalities related to bus traffic. Furthermore, the aim was to identify possible future measurements for improvement of passive safety in buses. Bus crashes were presented in international literature virtually in as many ways as there were articles on the topic. Hence, the authors used the term bus incidents, in order to cover all types of injuries related to bus traffic. In this review only M2 and M3 buses, i.e. buses over 3.5 tonnes were included. In the vast majority of OECD countries, less than 1 % of the vehicle fleet was constituted of buses. Bus passenger's average person kilometres represented 10 % of the total road vehicle person kilometres annually.The number of fatalities and injured in bus incidents have been stable recent years in EU. The fatality risk is ten times lower for bus passengers compared with car occupants. Of all traffic fatalities, bus fatalities represented 0.3-0.5 %. The most frequent injury localisations from all types of bus crashes were lower limb (35 %), upper limb (33 %) and head/face (28 %). Rollovers occurred in almost all cases of severe crashes. Projection, total ejection, partial ejection, intrusion and smoke inhalation were the main injury mechanism. Three major injury groups in severe bus crashes were thoracic injuries, massive injuries and pelvic fractures.Heavy wind seemed to be capable of affecting the bus dynamics, particularly on highly built buses (e.g. as high as 4.3 meters). Unprotected road users were hit by buses in about 1/3 of all cases in Sweden. Side impact was most common for local buses (38 %). Boarding and alighting were contributing to injuries in about 1/3 of all cases. If the coach has more than one section it seems that the upper section is more exposed to risk for injuries than the lower section.Safety belts can improve the passive safety in buses. The 2-point belt prevents passenger ejection but in frontal crashes the jack knife effect could cause head and thoracic injuries. However, the 3- point belt provides the best restraint in rollovers and frontal crashes, as it keeps the passenger remained seated.
|
|
| 10. |
|
|
