| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergh, Pontus, 1976-
(författare)
-
Interorganisatoriska lärandenätverk för chefer från små och medelstora företag
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med föreliggande studie är att skapa en ökad förståelse för chefers lärande i konstruerade interorganisatoriska lärandenätverk. Studien kan bidra till utvecklingen av både praktik och teori. På praktisk nivå kan resultaten ligga till grund för beslut om deltagande i lärandenätverk samt hur man kan konstruera dessa nätverk. På teoretisk nivå ger studien en ökad kunskap om vilka läranderesultat som kan uppnås i nätverken samt en ökad förståelse för den specifika lärandesituationen. Intresset för denna studie ligger sålunda i om, och i så fall hur ett konstruerat lärandenätverk kan motsvara de behov av, och förutsättningar för lärande och kompetensutveckling som chefer i små och medelstora företag har. Den teoretiska referensramen i denna studie bygger på en kombination av teoretiska paradigm om lärande samt tidigare forskning om vuxenpedagogik och interorganisatoriska nätverk. Det empiriska exemplet på ett konstruerat interorganisatoriskt lärandenätverk är det nationella utvecklingsprogrammet krAft. I huvudsak baseras analyserna i denna studie på tolkningar av intervjuer med deltagarna i krAft-nätverket vid olika tidpunkter i det ett år långa programmet. Informationen från intervjuerna har även fått ett stöd av och validerats med information från andra datainsamlingsmetoder såsom deltagande observation, frågeguider, lärstilstest och skriftliga redogörelser i samband med presentationer i nätverket. Erfarenheterna från denna jämförande fallstudie tyder liksom tidigare forskning på att ett konstruerat interorganisatoriskt lärandenätverk kan vara en fungerande form och metod för lärande hos de deltagande cheferna från små och medelstora företag. De läranderesultat som deltagarna i nätverket upplevde sig ha fått kategoriserades som kognitiva (kunskapsmässiga), psykodynamiska (emotionella) och sociala (samverkansmässiga). En syntes av de tre typerna av läranderesultat kan dessutom utgöra en förändringskompetens. Analysen av läranderesultaten visar att lärandenätverk har sin främsta styrka i att uppnå psykodynamiska och sociala läranderesultat, med vilka även kognitiva läranderesultat befrämjas. Studien visar också att de tre dimensionerna i lärandesituationen (aktör, relation och design) på olika sätt påverkar vad och hur deltagarna i nätverket lär sig. Ett viktigt bidrag med studien är slutligen att genom de åtta propositionerna i det sista kapitlet ge avstamp för fortsatt forskning.
|
|
| 3. |
- Burström, Thommie, 1964-
(författare)
-
Organisering av utvecklingsprojekt : praktik, dynamik och gränssnitt
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie fokuserar på att besvara frågan hur gränser organiseras när flera olika organisationer samverkar för att skapa nya teknologiska innovationer. Syftet med denna studie är att ur ett praktikorienterat perspektiv skapa en förståelse för hur intra- och interorganisatoriska gränser organiseras vid tidiga utvecklingsprojekt inom lastbilsindustrin. Särskild vikt läggs vid att genom studien förstå organiserande processer som omfattar utvecklingsprojekts uppstart och genomförande, samt de roller aktörer, aktiviteter och objekt spelar i dessa processer. Studien har en huvudsakligen induktiv ansats där intervjuer och observationer har legat till grund för informationsinsamlingen. I centrum för studien ligger ett utvecklingsprojekt på Volvo lastvagnar i Göteborg. Projektet kallas för SWEP (Smart Wheel End Project) och genomförs i samverkan med en navleverantör, bromsleverantör och däckleverantör. Projektet har som mål att skapa en bättre trafiksäkerhet med stöd av bland annat bättre bromsförmåga på tunga lastbilar. Studien belyser den interorganisatoriska utvecklingsprocessen från den tid då aktörerna fått en idé om att skapa SWEP till dess att de nått ett slutskede av kontraktsskrivningen. De teorier som ligger till grund för analysen utgår från ett praktikorienterat perspektiv där gränser, aktörer, aktiviteter, objekt samt legitimitet tillsammans möjliggör en analys av organisering av interorganisatoriska utvecklingsprojekt. Resultatet visar på att organisering av interorganisatoriska utvecklingsprojekt sker genom vad som i denna studie benämns gränsiterativ organisering. Gränsiterativ organisering förklaras genom processer, gränssnitt och överlappande praktiker. Processerna beskrivs som: gränsutmanande, gränsförtydligande och gränskomprimerande. Processerna har i början av ett utvecklingsprojekt en sekventiell karaktär men de övergår tidigt till att löpa parallellt. Processernas innehåll förklaras i sin tur genom fem aspekter: fokus, aktivitetsnät, aktörsdynamik, objekt och legitimitet. Fokus i de olika processerna varierar mellan visualisering (påvisa möjlig produktutveckling för andra), formalisering (legitimera projektet inom större del av organisationen) och konkretisering (uppfylla givna löften och hålla samman projektet). Aktivitetsnätet består i sin tur av olika typer av aktiviteter, svarta (lagliga organiserande aktiviteter som sker utan organisationens kännedom,), grå (organisationen känner till att aktiviteterna genomförs men inte hur eller med vem), vita (formella synliggjorda aktiviteter). Aktivitetsnätet hjälper oss att förstå hur aktiviteterna hänger samman och ger därför insikt i ett större sammanhang. Aktörsdynamik innebär att aktörer har olika roller vid olika tillfällen som till exempel marknadsförare när de söker idéer till ny produktutveckling, därefter som förhandlare för att slutligen agera som cadministratörer när ledarskap, CAD och relationer skall integreras i ett nytt utvecklingsprojekt. Objekt kan delas in i teknologiska och administrativa objekt. Teknologiska objekt hjälper aktörerna att utveckla kunskaper om tekniskt konstruktion, medan administrativa objekt stödjer aktörerna i utvecklingen av relationer och processer mellan och inom organisationer. I utvecklingsprocessens uppstartsfas har objekten en roll som idébärare, därefter som symboler för samverkan och slutligen har de en roll som sammanbindande länkar vilka förtätar gränserna mellan samverkande organisationer. Vidare förtydligas gränsiterativ organisering genom att de tre gränsorganiserande processernas olika aspekter påverkas av en bas som utgår från fyra olika typer av gränssnitt (mentala, sociala, fysiska, virtuella) som berör både intra- och interorganisatorisk organisering. Slutligen sker gränsiterativ organisering genom överlappande praktiker där experter från olika yrkesområden möts och kompletterar varandras kunskaper i olika praktiska situationer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jacobsson, Mattias, 1976-
(författare)
-
Samordning och kommunikation i ett anläggningsprojekt : mellan en laminerad A3-karta och ett dike
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatavhandling behandlar den organisatoriska vardagen under ett anläggningsprojekts genomförandeprocess. Arbetet syftar till att med samordning och kommunikation som utgångspunkt beskriva och analysera ett anläggningsprojekts planering och utförande samt därefter specifikt belysa hur IKT används för samordningen och hur hållbarhetsfrågor samordnas. Fallstudien som ligger till grund för arbetet är genomförd vid ett partneringprojekt med Skanska och Jämtkraft som samverkanspartners. Projektet, vid namn Destination 2011, utgör en investering på ca 1 miljard SKR och har som syfte och mål att vädersäkra Jämtkrafts befintliga kraftnät för att minimera riskerna för elavbrott. I arbetets teoretiska ramverk sätts teorier rörande samordning och kommunikation i förhållande till ett projekts genomförande och organisatoriska kontext, i form av osäkerhet och komplexitet. Utifrån givna utgångspunkt har fyra övergripande kategorier av kommunikativa och samordnande situationer härletts – det strukturerade mötet, den spontana direktkontakten, den klassiska planeringen och den vedertagna praxisen. Kategorier som fångar samordning och kommunikation i förhållande till omgivningens inverkan. Från fallstudien och med stöd av den teoretiska ansatsen har därefter tre empiriska processer analytiskt identifierats – den planeringsdrivna, den reduktionsdrivna och den pragmatiskt drivna samordningsprocessen. Processer som länkar samman genomförandet och därigenom är betydelsefulla för att förstå varför samordningen och kommunikationen ser ut som den gör under ett projekts planering och utförande. Med hjälp av de tre nämnda processernas sätt att lösgöra och till viss del separera och strukturera uppgifterna mellan de olika yrkesgrupperna, möjliggörs arbetet, och kanske även minimeras, de slitningar och den kamp som annars riskerar att uppstå. Utifrån processerna åskådliggörs avslutningsvis influenserna på IKT och hållbarhet. Rörande IKT föreslås att det kanske inte främst är fysisk och geografisk distans som sätter hinder för tekniken, utan i stället samordningsprocessernas samspel och funktion – något som skulle innebära ett behov av ”processöverbryggande teknik”. Rörande hållbarhet så förklarar kopplingen till processerna hur viss miljörelevant information filtreras bort till förmån för ”det riktiga arbetet” men att det huvudsakliga miljöarbetet i all sin enkelhet syftar till att efterfölja lagens råmärken, samt kraven från för organisationen viktiga intressenter, ingen mer inget mindre.
|
|
| 7. |
- Johansson, Marlene, 1973-
(författare)
-
Försörjningskedjans dynamik : en studie av småföretag i överlappande nätverk
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna licentiatuppsats är skapa förståelse för hur små företag positionerat i överlappningen mellan olika nätverksstrukturer kan balansera och dra nytta att sin position. Studien behandlar två typer av nätverksstrukturer, dels den hierarkiska försörjningskedjan, dels det strategiska, multilaterala nätverket. Studien har delats upp i två delsyften och ett huvudsyfte. Det första delsyftet är att är att skapa förståelse för styrning och samordning och de kravbilder som småföretaget ställs inför i försörjningskedjan. Det andra delsyftet är att skapa en förståelse för styrning och samordning och de kravbilder som småföretaget ställs inför i det strategiska multilaterala nätverket. Genom att arbeta mot dessa två delsyften ligger de till grund för att nå det huvudsakliga syftet, att skapa en förståelse för hur små företag positionerat i överlappande nätverk balanserar och drar nytta av de kravbilder som de båda nätverken ställer.Studien har ett explorativt syfte och det empiriska arbetet består av två fallstudier som utgår från småföretag som befinner sig i en överlappande position. De båda fallföretagen skiljer sig åt i sin affärsinriktning och sättet att skapa ett mervärde där det första fallföretaget har en relativt enkel teknologi och dess värdeskapande ligger i att de kan producera kostnadseffektivt. Företaget har inga egna produkter eller produktutveckling, en stor del av verksamheten är att fungera som legotillverkare åt andra företag. Det andra fallföretaget är ett högteknologiskt företag som äger sina produkter och en stor del av verksamheten koncentreras till produktutveckling. Dess affärsinriktning är framförallt produktutvckling och ett innovativt agerande. Studien bidrar till forskningsområdet om försörjningskedjor och småföretag. Genom att för det första belysa och skapa förståelse för beroendeförhållanden mellan olika nätverk och visa på hur försörjningskedjan är inbäddad i omkringliggande nätverksstrukturer som i vissa situationer stöttar och förstärker och i andra situationer försvagar varandra bidrar denna studie till forskningsområdet. Genom att för det andra belysa och skapa förståelse för hur småföretag agerar för att balansera och drar nytta av att vara del av dels försörjningskedjor och dels andra multilaterala samarbeten bidrar denna studie till såväl forskningsområdet om försörjningskedjor och forskningsområdet om småföretag.Fallstudierna visar på olika strukturella och relationella förutsättningar som påverkar småföretagens möjlighet att balansera och dra nytta av sin position. Studien visar på såväl spänningar i form av rollkonflikter och konkurrens i överlappningen som trögheter i form av en överinbäddning och starkt socialt kapital i de studerade nätverken. Studien skapar en förståelse för hur dessa spänningar och trögheter kan vara stärkande såväl som tärande för nätverkens konkurrenskraft och påverkar företagets möjlighet att balansera och dra nytta av sin position i överlappande nätverk.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
