| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Märk - värdig jämställdhet, SOU 2002:30
- 2002
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundUtredningen om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnoroch män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade år 1998 att samtidigtsom Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna ivärlden (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställdaland) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna.Kvinnomaktutredningen beräknade att det skulle ta omkring 150 årför att Sverige skulle bli jämställt på alla områden.I syfte att råda bot på den ojämna könsfördelningen och öka taktenpå jämställdhetsarbetet föreslog Kvinnomaktutredningen blandannat att pröva möjligheten att införa ett system för märkning avföretag ur jämställdhetssynpunkt – en märkning som liknar denmärkning som finns på miljöområdet.I augusti 1998 lades rapporten Jämställdhetsmärkning, konsumentmaktför ett jämställt samhälle (Ds 1998:49) fram. Studienresulterade i en rekommendation om att införa ett system medfrivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer.UppdragetUtredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter ochtjänster (FRIJA) har haft i uppdrag att mot bakgrund av nämndastudier utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa enfrivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Jämställdhetsmärkningenska syfta till att utveckla kvaliteten på produkteroch tjänster på ett sådant sätt att könsaspekterna beaktas.Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkningFrågor om jämställdhet har en flera hundra år lång historia. Redanunder de svenska landskapslagarna behandlas frågor om mäns ochkvinnors rättigheter. De svenska kvinnorna fick rösträtt först år1919, men det dröjde ytterligare ett år innan riksdagen antog ettförslag om en giftermålsbalk, som bland annat innebar att mannensmålsmanskap över hustrun upphävdes (år 1921).Det dröjde emellertid ända till år 1970, innan den första motionenom att införa en lag mot könsdiskriminering lades fram. Mendet dröjde ytterligare tio år innan Sverige fick sin första jämställdhetslag.Den 1 januari 1992 trädde den nu gällande jämställdhetslageni kraft. Den lagen har skärpts och reviderats vid ett flertaltillfällen sedan dess.Trots denna långa historia av frågor om jämställdhet råder detfortfarande en förhållandevis stor osäkerhet inför frågan vad begreppenkön, genus och jämställdhet innebär.Kön och genus eller genus och könBegreppen kön och genus eller genus och kön har diskuterats längeinom kvinnoforskningen och genusvetenskapen. Trots detta är allaändå inte överens om vad som avses med vad och vad som kommerförst av kön och/eller genus.Med kön avses ofta de biologiska skillnaderna mellan kvinnoroch män, såsom att kvinnor generellt sett kan föda barn, vilket intemän kan. Därefter uppstår frågan om de biologiska skillnadernaäven har betydelse för människors olika egenskaper.Det går en skarp skiljelinje mellan dem som menar att det finnsspecifikt kvinnliga respektive manliga egenskaper och dem sommenar att det egentligen inte finns några skillnader alls utan att alltär konstruktioner – efterapningar.Om kön beskrivs som det som biologiskt sett skiljer kvinnor ochmän åt, kan genus i stället beskrivas som en kulturell tolkning av debiologiska skillnaderna mellan kvinnor och män.1 Historikern YvonneHirdman menar i likhet med Joan Scott att genus är relaterat tillmakt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som ärförknippade med ett visst biologiskt kön.2 Hirdman menar attgenus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’(där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphovtill/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd attockså biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mersymbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.3Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordningi alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindreutsträckning genomsyras av genus.JämställdhetJämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i förhållanden mellankvinnor och män. Med jämställdhet avses nämligen att kvinnor ochmän har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att__ ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,__ vårda hem och barn och__ delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. 4Jämställdhetsbegreppet rör med andra ord relationer och förhållandenmellan kvinnor och män. Utgångspunkten är att kvinnor ochmän ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i detsociala livet. Det betyder att de biologiska könen inte ska begränsaindividens möjligheter att agera i vardagen. Det är emellertid intehelt oproblematiskt att relatera det sociala livet till de biologiskakönen.JämställdhetsmärkningUtredningens uppdrag att undersöka om det är möjligt att införa ettsystem för frivillig jämställdhetsmärkning och i så fall även föreslåkriterier som bör ligga till grund för bedömning av produkter ochtjänster ur jämställdhetssynpunkt.Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måsteemellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan attför den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss också ärförklaringen till varför det ser ut som det gör.Det händer nämligen inte heller allt för sällan att de biologiskakönen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. Attkvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är bästlämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistikenöver hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock ledatill en motsatt uppfattning.5 År 1999 utnyttjade endast 12 procentav männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenninguppgick således till 88 procent.Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaretför barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar socialaförhållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. Här kantill exempel nämnas att 33 timmar och 15 minuter per vecka av detobetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar20 timmar och 10 minuter åt sådant arbete.Att underlätta för kvinnor att vårda barnen – ett kardinalfelMen det kan vara vanskligt att ta dagens situation för given ochöverföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter ochtjänster, vilket följande beskrivning utgör ett exempel på.En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor attlämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andrafritidsaktiviteter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad.Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlättaför kvinnor att transportera barn mellan olika platser lederinte till annat än att de traditionella föreställningarna om kvinnoroch män förstärks och befästs i stället för att luckras upp.Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle varamöjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställd-hetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad ensammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kanleda till. Detta kan också förstås som en akt, som liksom ett rituelltsocialt drama förutsätter en utgångspunkt om genusageranden:en föreställning som upprepas. Denna upprepning är på en och sammagång en förnyad iscensättning och en förnyad upplevelse av en radinnebörder som redan är socialt etablerade; och den är en rutinartadoch ritualiserad form av legitimering.6Det är när man utgår från det som syns i vardagen som föreställningarom kvinnliga och manliga genus konstrueras. Ett exempel pådetta utgör tanken att det är naturligt att kvinnor ska ha huvudansvaretför barn och familj, eftersom det är kvinnor som kan bligravida och föda barn. Om män inte förknippas med föräldrarollenblir faderskapet osynligt, vilket bland annat kan leda till föreställningarom att män inte har samma förmåga att ta hand om barn ochfamilj som kvinnor har. På så sätt kommer de traditionella bildernaav kvinnor och män att genereras, genom att de ständigt upprepas.Att tillverka en bil som gör det möjligt för kvinnor att ta handom hem och barn i än mer effektiv utsträckning än tidigare lederknappast till en mer jämställd situation. I stället kommer de resonemangsom ligger till grund för en sådan tillverkning att leda tillatt den allmänna uppfattningen förstärks att det är kvinnor som harhuvudansvar för hem och familj.Det nu förda resonemanget utgör endast ett exempel på desvårigheter och problem som kan uppstå när sociala skeenden tassom intäkt för biologiska förhållanden.Uppbyggnader av system för bedömning avöverensstämmelseÅr 1985 antogs den s.k. Vitboken som lade grunden till 1987 årsrevidering av Romfördraget, enligt vilket det är nödvändigt attavskaffa sådana tekniska handelshinder som innebär att det måstegenomföras en förnyad bedömning av överensstämmelse av föreskrifterså snart en produkt ska lanseras i något av Unionens medlemsländer.Detta ställer krav på ömsesidigt erkännande av prov-ningar och certifieringar samt ömsesidiga villkor och regler förlaboratorier, certifierings- och besiktningsorgan.År 1999 antog Europaparlamentet en resolution om standardiseringeni Europa, som innebär ett erkännande av standardiseringenenligt den nya metoden. Den europeiska standardiseringen är frivillig.Den syftar till att underlätta den fria rörligheten för varor.De mekanismer som införts för att uppnå detta mål grundar sig påförebyggande av nya handelshinder, ömsesidigt erkännande ochteknisk harmonisering.I Sverige är det SWEDAC som har det övergripande ansvaret föratt genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger en tillfredställandesäkerhet och står i övere
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
