SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:0436 1121 srt2:(2000-2009)"

Sökning: L4X0:0436 1121 > (2000-2009)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Tallberg Broman, Ingegerd, et al. (författare)
  • Mamma, Pappa, Förskolebarn. Om förskolan som jämställdhetsprojekt
  • 2009
  • Ingår i: Genus i förskola och skola. - Acta Universitatis Gothoburgensis. - 0436-1121. - 978-91-7346-660-8
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta kapitel behandlar förskola som struktur och förutsättning för jämställdhet och för förändring av köns- och genusordningar i familj och arbetsliv. En historia kantad av motstånd samt betydelsen av kvinnliga lobbygrupper och en aktiv skolmyndighetsfeminism kommer att framhävas. I ett europeiskt perspektiv är diskussionen om barnomsorg och förskola som strategier för jämställdhet och förändrade könsrelationer mycket aktuell. I Sverige är uppmärksamheten i början av 2000-talet riktad framför allt mot informella strukturer10. Här står pedagogernas kunskaper, genusmedvetenhet och praktiker för förverkligande av jämställdhet och förändrade könsmönster i fokus. Vikten av en kritisk diskussion om jämställdhetsambitionernas policy, perspektiv och praktik framhålls. Artikeln avslutas med en presentation av hur lärarna i förskolan, i en i projektet genomförd nationell enkät, kommenterar sitt professionella kunnande och sitt och föräldrarnas intresse, eller snarare brist på intresse, för jämställdhetsfrågor. Förhållandet mellan stat och familj, mellan föräldrar och barn samt mellan kvinna och man har förändrats genom utvecklingen av en generell och tillgänglig förskola, d.v.s. en förskola riktad till alla barn, som har generösa öppettider och är allmänt förekommande över landet. Här skiljer sig den svenska förskolemodellen från i stort sett alla andra. I internationell jämförelse har Sverige en påtagligt väl utbyggd barnomsorg som inbegriper ca 86% av förskolebarnen mellan åldrarna 1-5 år och i stort sett alla barn i åldrarna 4-5 år (98%) (Skolverket, 2008a). Den är idag en del av skolsystemet. Sedan 1996 är förskolan placerad under utbildningsdepartementet och anförd som första ledet i ett långsiktigt lärande. Förskolan har dock en mycket annorlunda historisk bakgrund än den obligatoriska skolan. Dess etablering har inneburit att ideologiska och politiska motsättningar relaterade till köns- och jämställdhetsuppfattningar har tydliggjorts. Kampen om projektet förskola kan sägas ha varit kontinuerlig sedan tillkomsten (Bergqvist & Nyberg, 2001; Hammarlund, 1998; Hultqvist, 1990).
2.
  • Pedersen, Helena, 1968- (författare)
  • The School and the Animal Other. An ethnography of human-animal relations in education
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • How human-animal relations are expressed and negotiated has significance for the situation of animals in society and offers insights that contribute to our understanding of how we organize relations between humans as well. This critical ethnographic investigation is positioned at the intersection of education research and the interdisciplinary area of human-animal studies. It uses participant observation, interviews with students and teachers and critical discourse analyses of texts and other artefacts used in the schools investigated to contribute cross-curricular perspectives on how human-animal relations are configured in the daily activities of both vocational (animal caretaker) and university preparatory programs. Building on central ideas from the Frankfurt School, the study proposes a platform for a critical theory of human-animal relations in formal education that embraces species-inclusive versions of critical pedagogy as well as gender and postcolonial analyses. In this vein, the study explores how social processes and practices in and outside the classroom enable certain human as well as animal subject positions while disabling others. A primary question is how a species-discourse intersects with categories formed around conceptions of gender, race/ethnicity, and class. A variety of ascribed animal representations and positions embedded in these processes are identified.The study argues that human-animal relations are characterized by indeterminacy and contradiction. While the school may educate to achieve improved conditions for animals inhuman society, it is at the same time involved in a process of social and cultural reproduction that normalizes the accessibility of animal bodies for human purposes. At the heart of this reproduction process lies boundary work around the animal as “other”. Such conceptualizations at times conflict with the views of animals that students bring with them to school and they therefore receive guidance about the “appropriate” position of animals in society; guidance that at the same time allows students to keep intact a sense of self as caring and moral actors toward animals. The school has a repertoire of concrete strategies for achieving this, and the effects of these strategies are identified as key components in a hidden curriculum of human-animal relations. The analyses show that these effects constitute a shared frame of reference of commonsense knowledge about animals in which contradictions embedded in human-animal relations can be comfortably accommodated. In addition, analytical tools borrowed from postcolonial theory are proposed that contribute to understanding the operations of hegemonic discourses of human-animal relations in the classroom as well as the effects generated by resistance to these discourses.
  •  
3.
  •  
4.
5.
  • Asp, Margareta, 1958- (författare)
  • Vila och lärande om vila. En studie på livsvärldsfenomenologisk grund
  • 2002
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingsarbetets syfte var att utifrån människors levda erfarenheter av vila, utveckla en tentativ teori om vila och om lärande avseende vila. Den kunskapen har utgjort grund för att beskriva hur förutsättningar för lärande avseende vila kan skapas. En modell för lärande avseede vila har utvecklats, i vilken en ömsesidighet mellan innehåll, lärande och förutsättningar för lärande beaktas. Studien genomfördes med en livsvärldsfenomenologisk ansats och med intervju som datainsamlingsmetod. Analysen genomfördes enligt en beskivande fenomenlogisk metodologi, i syfte att beskriva fenomenets generella struktur En generell struktur av fenomenet vila, implicerar en dualitet mellan vila och icke-vila. Essensen i vila utgörs av en harmoni i vilja, känsla och handling Vilan gestaltas i och med att en inre verklighet avseende behov och längtan överensstämmer med den yttre verklighetens beskaffenhet. Till vilans essens relateras innebördselementen: vilorytm i livet, stämningar av skönhet och trevnad, bejakad utan bedömning, frihet från bekymmer och tvång, samvaro med gemensamt intresse, att dröja, lustfylld stimulans och lustfylld utmaning. Essensen i icke- vila är disharmoni i vilja, känsla och handling. Upplevelsen av disharmoni tär på krafterna och blir allt påtagligare ju längre icke-vilan pågår. Att lära sig vila innebär att bli medveten om sitt behov av att ha en livsrytm som ger utrymme för vila, att tillåta sig att leva i en sådan rytm och att finna eller skapa källor där kraft kan hämtas. Modellen för lärande avseende vila består av tre dimensioner: lärande om vila, lärande i vila och lärande genom vila. Lärande om vila kan relateras till idëer om livsvärld, levd kropp, tid och rum, cirkularitet och intentionalitet. Lärande genom vila kan relateras till hälsa och lärande i vila kan relateras till etiska och estetiska aspekter.  
  •  
6.
  • Björklund, Elisabeth, 1945- (författare)
  • Att erövra litteracitet : Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This thesis is based on an ethnographic field study among a group of monolingual children from one and a half to three years old at a pre-school in a Swedish village. The primary aim of the study has been to gain knowledge about how young children conquer and express literacy in their everyday lives. One assumption was that children are active and competent in their search for meaning when dealing with texts, signs and images. A second aim has been to investigate whether children’s literacy could have an impact on the social and cultural context of pre-school.Research questions addressed in the study focus on children’s participation in literacy events and their actions in literacy practice. An additional question was  whether children were contributing to literacy practice when interacting with other children in the group.The theoretical framework draws upon socio-cultural theory. The empirical material consists of video recordings and the focus of observation has been on children’s actions related to literacy, expressed as early literacy, including reading and writing as well as telling and retelling narratives, singing and other verbal and non verbal communication. In children’s literacy events and literacy practice the specific context was of central interest. All the material collected has been transcribed and transferred into text and constitutes the basis for analyzing what children are performing in actual events and practices. The guiding principle for description was at first to give a close reproduction of children’s verbal utterances and their acting linked to the concept of early literacy. Secondly, the aim was to describe and analyze whether the utterances and actions could be linked to the specific social and cultural context.The analysed material demonstrates how children participate and interact with each other while engaged in literacy and the material also displays the content of their communication. Two different kinds of literacy appear: one is narrative tellings and the other is reading and drawing/writing. A deeper analysis shows that children are building knowledge of telling and also creating a specific manifesto of literacy. The children also underline what they are doing through verbal expressions where they defined  themselves as both readers and writers.The result gives a contribution to new knowledge and an understanding of early literacy among very young children as something they have created in pre-school as a social and cultural environment. Literacy in the studied group of children uncovers many more expressions, including several actions with regard to written material, than we usally relate to the youngest children in pre-school.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Eilard, Angerd, 1962- (författare)
  • Förändrade genusmönster i grundskolans läseböcker
  • 2009
  • Ingår i: Genus i förskola och skola : förändringar i policy, perspektiv och praktik. - Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis. ; s. 121-138
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
10.
  • Emilson, Anette, 1964- (författare)
  • Det önskvärda barnet Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The aim of this research is to acquire knowledge about fostering young children, as expressed in everyday interactions between teachers and children in Swedish preschools. The three empirical studies in this doctoral thesis investigated partly specific democratic values such as participation and influence and partly the values that teachers explicitly or implicitly encourage and how these values are communicated to children. The thesis takes a critical approach in order to also acquire knowledge about important fostering aspects that can move hierarchal power structures towards a fostering of values characterized by intersubjectivity. In order to understand the interactions, the concepts of communicative and strategic action (Habermas, 1984) are used, as well as strong and weak classification and framing (Bernstein, 2000). Preschool fostering is also analyzed from a double perspective, with a starting-point in Habermas’ (1984, 1995a) concepts of the system and the life-world. The fieldwork took place with three different groups of toddlers in Swedish preschools. Forty-six children (aged 1 to 3 years) participated, as well as their ten teachers. The data consisted of videotaped observations of teacher and child interactions. The first study investigated how a toddler’s participation can be understood in two kinds of educational activities where the degree of teacher control differs. The results showed how strong classification and framing risk restricting children’s participation and how a weak classification and framing can promote children’s opportunities to participate on their own terms. Important issues for children’s participation were found to be a participant teacher who creates meaningful contexts, where teacher control is about being emotionally present, supportive and responsive. The purpose of the second study was to investigate how very young children can exert an influence in circle-time situations in relation to teacher control. The results showed that the children do, in fact, make choices, mostly based on several fixed alternatives, and that they do take the initiative, sometimes to express an opinion or a right, sometimes to express what they want to do in circle time. It was also found that the influence young children are able to exert varies with the control the teacher exercises. It is evident that strong teacher control is maintained in different ways and that strong control does not necessarily limit children’s influence; it depends on the nature of the control. Children’s influence increases when the teacher’s control over the what and how aspects of communications is weak, and is characterized by closeness to the child’s life-world and a communicative approach. The third study examined the values that teachers explicitly or implicitly encourage and how these values are communicated to children. The analyses resulted in ten specific values embedded in value dimensions of discipline, caring and democracy. These, in turn, can be divided into different social orientations – both collective and individualistic. The values are communicated differently and the what aspect of the communication (the value) is interrelated with the how aspect of the communication; how teachers communicate influences and sometimes changes the communicated value. In order to change power structures in teacher and child interactions, three aspects of importance have been identified: teachers’ closeness to the child’s perspective, their emotional presence and playfulness. Theoretically, the aspects are within the framework of communicative action and contribute to the understanding of what the theory might mean in communication with the youngest children in the educational system. 
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (13)
Typ av publikation
doktorsavhandling (94)
rapport (5)
bokkapitel (3)
bok (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (103)
Författare/redaktör
Johansson, Eva, 1949 ... (2)
Reichenberg, Monica, ... (2)
Ekborg, Margareta, (2)
Kougioumtzis, Konsta ... (1)
Olsson, Ingela, (1)
Ahlberg, Kristina, 1 ... (1)
visa fler...
Nilsson, Lars-Erik, ... (1)
Frank, Elisabeth (1)
Williams, Pia, 1961- ... (1)
Emanuelsson, Jonas, ... (1)
Linderoth, Jonas, 19 ... (1)
Jakobsson, Inga-Lill ... (1)
Holm, Ann-Sofie, (1)
Rystedt, Hans, 1951- ... (1)
Ivarsson, Jonas, 197 ... (1)
Olin, Anette, 1967-, (1)
Johansson, Monica (1)
Anderberg, Elsie, (1)
Eskilsson, Olle (1)
Pramling Samuelsson, ... (1)
Sheridan, Sonja, 195 ... (1)
Nyberg, Eva, 1958-, (1)
Wallin, Anita, 1952- ... (1)
Zetterqvist, Ann, 19 ... (1)
Klerfelt, Anna, (1)
Lundgren, Solveig M, ... (1)
Magnusson, Lennart, (1)
Wärvik, Gun-Britt, 1 ... (1)
Gustafsson, Jan-Eric ... (1)
Berg, Christina, 196 ... (1)
Gustavsson, Susanne (1)
Hjörne, Eva, 1956-, (1)
Andreasson, Ingela, ... (1)
Wolff, Ulrika, 1956- ... (1)
Ekström, Pija, 1957- ... (1)
Asp-Onsjö, Lisa, 195 ... (1)
Dovemark, Marianne, ... (1)
Erlandson, Peter, 19 ... (1)
Apelgren, Britt Mari ... (1)
Åberg, Helena, 1955- ... (1)
Lindahl, Britt, 1948 ... (1)
Asp, Margareta, 1958 ... (1)
Pramling, Niklas, 19 ... (1)
Lunneblad, Johannes, ... (1)
Olivestam, Carl E., ... (1)
Cliffordson, Christi ... (1)
Tallberg Broman, Ing ... (1)
Thornell, Christina, ... (1)
Grahn, Karin, 1974-, (1)
Karlsson, Rauni, (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (91)
Högskolan i Borås (6)
Högskolan i Jönköping (4)
Högskolan i Skövde (4)
Högskolan Kristianstad (3)
Umeå universitet (2)
visa fler...
Högskolan Väst (2)
Mälardalens högskola (2)
Malmö universitet (2)
Linnéuniversitetet (2)
Högskolan i Gävle (2)
Lunds universitet (1)
Uppsala universitet (1)
Stockholms universitet (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Karlstads universitet (1)
Röda Korsets Högskola (1)
visa färre...
Språk
Svenska (71)
Engelska (31)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (97)
Medicin och hälsovetenskap (4)
Humaniora (2)
Lantbruksvetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy