SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1101 4679 "

Sökning: L4X0:1101 4679

  • Resultat 1-10 av 59
  • [1]23456Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Fredriksson, Magnus, 1970-, et al. (författare)
  • Den medialiserade myndigheten En analys av svenska myndigheters anpassningar till medielogiken
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna rapport visar vi hur svenska myndigheter på olika sätt anpassar sig till medierna genom att utveckla metoder, strategier och förhållningssätt som gör det möjligt för dem att aktivt påverka vilken betydelse medierna ska ha i deras verksamheter. Baserat på två delstudier – en innehållsanalys av myndigheternas styrdokument för mediekontakter, och en observations- och intervjustudie av en myndighets mediearbete – kan vi konstatera att det finns stora skillnader i omfattning och typ av anpassning som myndigheter gör till mediernas preferenser, värderingar, rutiner och arbetssätt. Samtidigt som en majoritet av myndigheterna gör en sådan anpassning, kan vi också se att många myndigheter väljer att bortse från medierna i sina styrdokument eller helt väljer att inte upprätta några styrdokument för sin kommunikationsverksamhet. Vårastudier visar också att när myndigheter tar till sig idén om att de ska anpassa sinverksamhet till mediernas normer, principer och arbetsrutiner så sker det genom en politisk process där olika delar av organisationen är involverad. Våra resultat pekar på att myndigheters nyhetsprodukter (rapporter, presentationer, mediematerial etc.), praktiker (mediekontakter, myndighetsutövning, planering, rådgivning etc.), professioner (hur olika yrkesgrupper förhåller sig till sina arbetsuppgifter särskilt i förhållande till medier) och organisering (myndigheters medieaktiviteter i relation till organisering av verksamheten i övrigt) påverkas olika beroende på förhandlingar och styrkeförhållanden mellan myndigheternas grupper av professionella. Så beroende på vilken fråga (t ex publicering av allmännyttiga forskningsresultat eller information till företag om nya regler kring en ny produktkategori); på vilken nivå frågan hanteras (t ex lokalt eller nationellt); och vilken spridning frågan kan tänkas få i medierna, så kommer olika intressen försöka påverka hur myndigheten ska agera i enskilda situationer. Därmed kommer vi till slutsatsen att dels finns skillnader i hur olika myndigheter förhåller sig till medier, men också att en och samma myndighet hanterar kommunikations- och medierelaterade frågor på olika sätt beroende på vilken del av verksamheten vi tittar på.
2.
  •  
3.
  • Ghersetti, Marina, 1957- (författare)
  • Olika men ändå lika. Rapporteringen om riksdagsvalet 2010 i fem stora pappers- och webbtidningar
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Nyhetsapporteringen den näst sista veckan före riksdagsvalet 2010 i fem stora svenska tidningars pappers- och webbupplagor var mycket likartad. Å ena sidan var detta förväntat då alla medierna utgår från i huvudsak samma nyhetskriterier. Å andra sidan var den oväntad. Dels för att nät- och papperstidningarnas publikprofiler utvecklats olika, dels för att flera stora tidningshus själva explicit uttryckt strategier för att skilja det journalistiska innehållet på pappret från det på webben.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Hedman, Ulrika, 1966- (författare)
  • "Har ni nåt webbigt?" En fallstudie av Göteborgs-Postens flerkanalspublicering: Redaktionell organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärdering samt medielogik
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Flerkanalspublicering kräver samarbete och planering för att på bästa sätt kunna utnyttja tillgängliga resurser. För de flesta mediehus består flerkanalspubliceringen än så länge i att publicera sitt material i två skilda kanaler – en papperstidning och en nättidning – och dessa präglas av fundamentalt skilda villkor. Det visar en fallstudie av Göteborgs-Postens flerkanalspublicering våren 2006. Studiens syfte var att studera Göteborgs-Postens flerkanalspublicering avseende redaktionell organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärdering samt medielogik, och den genomfördes med hjälp av dels intervjuer med redaktionschefen och chefen för webbredaktionen, dels deltagande observationer som följde arbetet på främst webbredaktionen men också på nyhetsredaktionen och centralredaktionen. Om man så vill kan man se studien av Göteborgs-Postens flerkanalspublicering som ett exempel på hur en framgångsrik sådan bedrivs i praktiken. Göteborgs-Posten är en av landets största morgontidningar sett till papperstidningens upplaga, gp.se är den av regionens nättidningar som har flest besökare (och såväl pappers- som nättidningen bedöms av Göteborgsregionens invånare ha hög eller mycket hög tillförlitlighet) och hela koncernen uppvisade 2005 ett positivt ekonomiskt resultat. Hur bedrivs arbetet med flerkanalspublicering i praktiken? Göteborgs-Posten har efter en period där nättidningen producerades i en organisation vid sidan av papperstidningens arbetat för att produktionen av pappers- och nättidningarna ska integreras allt mer i parallella men jämställda organisationer, med en hög grad av integration såväl organisatoriskt som fysiskt. (Det finns en tredje publiceringskanal, mobiltjänster, men denna är än så länge relativt outvecklad.) Nättidningens redaktion består av åtta tjänster, varav avdelningschefen samtidigt är en av ”den stora” redaktionens biträdande nyhetschefer. Den fysiska placeringen av webbredaktionen på centralredaktionen, där bland annat nyhetsredaktionens centraldesk, bilddesken och nyhetsdesken är placerade, underlättar det dagliga samarbetet mellan de olika redaktionerna och avdelningarna. Webbredaktionen ansvarar för publiceringen av material på nättidningens startsida och undersajterna Göteborg, Sverige och Världen, alltså de avdelningar som i papperstidningen produceras av nyhets- och utlandsredaktionerna. Övriga undersajter produceras av respektive specialredaktion, med mer eller mindre stöd från webbredaktionen. Webbredaktionens medarbetare arbetar omväxlande som morgonredaktör, ettaredaktör, polis- och trafikreporter och reporter på ett rullande schema. Dessutom finns en särskild interaktivitetsredaktör med ansvar för nättidningens interaktiva inslag, som chattar och bloggar. Samtliga anställda på webbredaktionen har, förutom den webbspecifika kompetens de erhållit på webbredaktionen, en journalistisk kompetens och erfarenhet. De två mest grundläggande villkoren för en papperstidning är den dagliga deadlinen och ett begränsat utrymme. Tidigare studier har visat att dessa villkor styr eller påverkar såväl den redaktionella organiseringen som de arbetsrutiner som utvecklas för produktionen av nyheter. Nättidningens villkor är de motsatta: Nättidningen har en ständig deadline med möjlighet till kontinuerlig publicering, och ett obegränsat utrymme. Detta sätter sin prägel på den redaktionella organiseringen och arbetsrutinerna. Just att jämka samman produktionen av nyheter till två publiceringskanaler med så skilda villkor kräver en hög grad av samarbete och planering, vilket vi strax återkommer till. Papperstidningens dagliga arbete planeras utifrån speciella dagliga utskjutningsscheman, skisser över morgondagens samtliga sidor och de olika avdelningarnas tillgängliga utrymme. Men hänsyn till dessa utskjutningsscheman skapas nyhetsredaktionens (och de övriga avdelningarnas) dagliga bevakningslistor. Webbredaktionens arbete styrs istället av den kontinuerliga publiceringen, och speciella rutiner för att hantera denna har utvecklats: En rad planerings- och överlämningsmöten över dagen ger webbredaktionen möjlighet att veta vad som kommer att hända under dagen och när material från de andra redaktionerna kan väntas – alltså en grund till webbredaktionens egen bevakningslista. Utöver detta producerar webbredaktionen eget material, främst polis- och trafiknotiser som produceras av den egna polis- och trafikreportern. Nättidningen uppdateras kontinuerligt av ettaredaktören. Finns inget nytt material att publicera redigeras sajterna om, texter uppdateras och material flyttas runt. Nättidningens kontinuerliga publicering innebär också en brist på resursen tid som, vid sidan av en brist på resursen personal, innebär att webbredaktionen i hög utsträckning är beroende av lättillgängliga källor. Speciella rutiner för användandet av lättillgängliga källor har utvecklats, bland annat i form av långa telefonlistor med direktnummer till personer som kan ge snabba svar på de mest skiftande frågor. Resursbristen innebär också att beroendet av TT:s material är stort. Såväl nättidningen som papperstidningen har några gemensamma kriterier för nyhetsvärdering, som väl följer de kriterier som beskrivits i tidigare studier: Man vill i första hand ha lokala nyheter. I andra hand styrs valet av TT:s bevakningslista. Dessutom har nättidningen några webbspecifika kriterier för nyhetsvärdering: Det ska vara nytt och gärna också ett pågående skeende (för då kan webbredaktionen utnyttja nättidningens möjlighet till kontinuerlig och utbyggd rapportering). I andra hand styrs nyhetsvärderingen av vad andra nättidningar publicerar, och av vilket material som finns på de egna undersajterna som kan lyftas fram till startsidan. Nättidningens nyhetsvärdering är en följd av nättidningens medielogik. Möjligheten till kontinuerlig publicering gör att rapportering kring pågående skeenden favoriseras, liksom en ständig prioritering av det nya – konsekvenser av nättidningens mediedramaturgi. Själva medieformatet ger möjlighet till hypertextuella och multimediala nyhetspresentationer (vilket utnyttjas sparsamt på gp.se) och till interaktiva inslag (vilket utnyttjas desto flitigare). Webbredaktionens brist på personal och framför allt på tid innebär att enkla nyheter prioriteras – en konsekvens av arbetsrutiner och arbetsmetoder.
  •  
7.
  • Hedman, Ulrika, 1966- (författare)
  • Läsarmedverkan: Lönande logiskt lockbete. Nättidningarnas användarskapade innehåll ur ett redaktionellt ledningsperspektiv
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Artikelkommentarer, läsarbloggar, nyhetsrapporter och -bilder direkt från läsare på plats – nättidningens nya möjligheter till interaktivitet och deltagande öppnar oerhörda möjligheter såväl för tidningsföretagen som för journalistiken. I den aktuella debatten kring användarskapat innehåll uttrycker många uppfattningen att en ökad läsarmedverkan är nära nog enda vägen till fortsatt framgång, samtidigt som läsarnas medverkan beskrivs som en källa till problem. För första gången har nu de svenska nättidningarnas användarskapade innehåll studerats ur ett redaktionellt ledningsperspektiv. Dagstidningar-nas ansvariga utgivare och redaktionellt webbansvariga har svarat på frågor om bland annat strategiska utgångspunkter vid satsningar på an-vändarskapat innehåll samt attityder till det användarskapade innehållet och till läsarna som innehållsleverantörer. Studien visar att det användarskapade innehållet är här för att stanna. På de svenska dagstidningsföretagen och nättidningarna finns en stark tro på att det användarskapade innehållet ska göra läsarna mer lojala, samti-digt som det lockar nya läsare, och på det viset också visa sig lönsamt. Det finns också medielogiska skäl bakom satsningarna på användarska-pat innehåll: Förutom att läsarna själva bjuder nättidningen på ett exklu-sivt innehåll utgör det användarskapade innehållet ett enkelt sätt för nät-tidningen att kunna erbjuda kontinuerliga uppdateringar också vid de tider på dygnet då merparten av redaktionens anställda ligger hemma och sover. Men trots rent kommersiella och medielogiska skäl för satsningar på an-vändarskapat innehåll drivs utvecklingen av de webbansvariga, inte av företags- eller redaktionsledningarna. Vilket är märkligt: Studien visar nämligen att de webbansvariga inte ser det användarskapade innehållet som en del av det redaktionella utbudet på samma sätt som de ansvariga utgivarna gör, och att de webbansvariga oftare är mer negativa i sina attityder till det användarskapade innehållet. Studiens huvudresultat visar också följande: • Att erbjuda läsarna en möjlighet att själva bidra med innehåll, och att ta del av andra läsares bidrag, ses i huvudsak som en chans för dagstid-ningsföretagen och nättidningarna att generera nya intäkter, genom ökad publiklojalitet och ökad attraktionskraft. Dessutom anses det användar-skapade innehållet generera viktig trafik till nättidningen, samtidigt som det stärker tidningens varumärke. Trots att de starkaste argumenten vid satsningar på användarskapat innehåll är kommersiella så kommer de flesta initiativen till nya satsningar från webbredaktionen, inte från före-tags- eller redaktionsledningarna. • Nättidningarnas utbud av användarskapat innehåll kan delas in i tre nivåer, eller paketerbjudanden om man så vill: Ett baspaket med möjlig-heter att skicka in eller ladda upp bilder, att svara på enkäter samt att kommentera artiklar eller andra texter. Ett tilläggspaket med möjligheter att skicka in eller ladda upp texter och filmer samt länkar till olika sociala medier. Samt ett pluspaket med läsarbloggar, chattar och diskussionsfo-rum. • Å ena sidan vill nättidningarna kunna erbjuda läsarna en möjlighet att kommentera artiklar och bloggar – på nättidningarna finns uppfattningen att läsarna är mycket intresserade av att både kunna kommentera och av att ta del av de andra läsarnas kommentarer. Å andra sidan finns en stor oro hos ansvariga utgivare över innehållet i framför allt de artikelkom-mentarer som läsarna bidrar med ¬– åtta av tio ansvariga utgivare menar att läsarna saknar tillräcklig kunskap om de juridiska och etiska krav som kan ställas på dem när de medverkar i nättidningen. Det allra mesta av det användarskapade innehållet modereras (kontrolleras på ett eller annat sätt) av de egna redaktionerna, eller så litar redaktionerna till att läsarna själva anmäler olämpligt material. Allt fler nättidningar väljer att köpa tjänsten moderering av ett externt företag, vilket ska ses i ljuset av att de ansvariga utgivarna inte heller litar på att den egna redaktionen har till-räcklig juridisk kunskap att hantera det användarskapade innehållet på rätt sätt. • Också de nättidningsspecifika formerna av läsardialog kan ses som en del av det användarskapade innehållet. Den här dialogen – i artikelkom-mentarer, i redaktionsbloggar, i chattar etc – skiljer sig från den traditio-nella läsardialogen genom att vara såväl offentlig som publicerad, och genom att kunna ge upphov till en mer allmän debatt. De nättidningsspe-cifika formerna av läsardialog ses som komplement till de traditionella formerna av dialog (som telefon och e-post), men upplevs ta extra tid i anspråk. • Det finns både positiva och negativa uppfattningar om det användar-skapade innehållet och hur det påverkar det redaktionella arbetet, journa-listiken och journalisterna. Läsarnas bidrag ses som viktigt för att kunna erbjuda en relevant produkt, men arbetet med det användarskapade in-nehållet stjäl samtidigt tid från det mer traditionella redaktionella arbetet. Och även om det användarskapade innehållet inte anses skada själva journalistiken eller tidningens trovärdighet, har många uppfattningen att läsarnas medverkan uppfattas som något negativt av övriga redaktions-medlemmar.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 59
  • [1]23456Nästa
Åtkomst
fritt online (1)
Typ av publikation
rapport (58)
bok (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (58)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Andersson, Ulrika, 1 ... (6)
Westlund, Oscar, 197 ... (6)
Ghersetti, Marina, 1 ... (5)
Johansson, Bengt, 19 ... (4)
Andersson Odén, Toma ... (4)
Bjerling, Johannes, ... (4)
visa fler...
Asp, Kent, 1949-, (4)
Ohlsson, Jonas, 1980 ... (3)
Löfgren Nilsson, Mon ... (2)
Jönsson, Anna Maria, (2)
Wadbring, Ingela, 19 ... (2)
Nilsson, Åsa, 1969-, (2)
Fredriksson, Magnus, ... (2)
Hedman, Ulrika, 1966 ... (2)
Sandstig, Gabriella, ... (2)
Englund, Liselotte, ... (2)
Sternvik, Josefine, ... (2)
Färdigh, Mathias A., ... (1)
Wallin, Ulf, 1941-, (1)
Bengtsson, Stina, 19 ... (1)
Jönsson, Anna Maria, ... (1)
Nilsson, Åsa, (1)
Edström, Maria, 1960 ... (1)
Vigsø, Orla, 1962-, (1)
Pallas, Josef, 1974- ... (1)
Jacobsson, Josefine, ... (1)
Fogelberg, Karin, 19 ... (1)
Weibull, Lennart (1)
Lärkner, Christoffer ... (1)
Hill, Annette, (1)
Jacobsson, Diana, 19 ... (1)
Leivik-Knowles, Brit ... (1)
Lord, Ingrid, 1986-, (1)
Mäkinen, Valpuri, (1)
Öhlin, Mira, 1978-, (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (53)
Södertörns högskola (3)
Mittuniversitetet (2)
Karlstads universitet (2)
Lunds universitet (1)
Uppsala universitet (1)
visa fler...
Högskolan i Jönköping (1)
visa färre...
Språk
Svenska (57)
Engelska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (59)
Naturvetenskap (2)
Humaniora (2)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy