| 3. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Den medialiserade myndigheten. En analys av svenska myndigheters anpassningar till medielogiken
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport visar vi hur svenska myndigheter på olika sätt anpassar sig till medierna genom att utveckla metoder, strategier och förhållningssätt som gör det möjligt för dem att aktivt påverka vilken betydelse medierna ska ha i deras verksamheter. Baserat på två delstudier – en innehållsanalys av myndigheternas styrdokument för mediekontakter, och en observations- och intervjustudie av en myndighets mediearbete – kan vi konstatera att det finns stora skillnader i omfattning och typ av anpassning som myndigheter gör till mediernas preferenser, värderingar, rutiner och arbetssätt. Samtidigt som en majoritet av myndigheterna gör en sådan anpassning, kan vi också se att många myndigheter väljer att bortse från medierna i sina styrdokument eller helt väljer att inte upprätta några styrdokument för sin kommunikationsverksamhet. Våra studier visar också att när myndigheter tar till sig idén om att de ska anpassa sin verksamhet till mediernas normer, principer och arbetsrutiner så sker det genom en politisk process där olika delar av organisationen är involverad. Våra resultat pekar på att myndigheters nyhetsprodukter (rapporter, presentationer, mediematerial etc.), praktiker (mediekontakter, myndighetsutövning, planering, rådgivning etc.), professioner (hur olika yrkesgrupper förhåller sig till sina arbetsuppgifter särskilt i förhållande till medier) och organisering (myndigheters medieaktiviteter i relation till organisering av verksamheten i övrigt) påverkas olika beroende på förhandlingar och styrkeförhållanden mellan myndigheternas grupper av professionella. Så beroende på vilken fråga (t ex publicering av allmännyttiga forskningsresultat eller information till företag om nya regler kring en ny produktkategori); på vilken nivå frågan hanteras (t ex lokalt eller nationellt); och vilken spridning frågan kan tänkas få i medierna, så kommer olika intressen försöka påverka hur myndigheten ska agera i enskilda situationer. Därmed kommer vi till slutsatsen att dels finns skillnader i hur olika myndigheter förhåller sig till medier, men också att en och samma myndighet hanterar kommunikations- och medierelaterade frågor på olika sätt beroende på vilken del av verksamheten vi tittar på.
|
|
