SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1401 6346 "

Sökning: L4X0:1401 6346

  • Resultat 1-10 av 18
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Karlsson, Jonas, et al. (författare)
  • Växjödoktoranderna och deras forskarutbildningar
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Rapporten presenterar resultatet av en totalundersökning av växjödoktoranderna våren 2003. Studien initierades av personalavdelningen, bekostades av fakultetsnämnden HUMSAM och genomfördes inom ramen för det s k HERE-projektet (Higher Education, Research and Evaluation) vid Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet. Syftet med studien var beskriva doktoranderna och deras situation med särskilt fokus på handledning och arbetsmiljö och materialet samlades in genom via postenkät (svarsfrekvens 82%). För att bevara respondenternas anonymitet redovisas resultaten huvudsakligen utifrån fakultetstillhörighet.</p><p>De viktigaste resultaten är följande: Fler män än kvinnor genomgår forskarutbildning vid Växjö universitet våren 2003, 60% respektive 40%. I riket var fördelningen läsåret 2001-2002 50/50.</p><p>Medelåldern är 37 år. Ca 25% har arbetarklassbakgrund och drygt 50% har s k icke-traditionell bakgrund, d v s de har växt upp i familjer som saknar akademiska erfarenheter. Vid jämförelser med riket är andelen högre än genomsnittet. Hälften har växt upp på landet eller i småorter. Ca 75% av doktoranderna antogs perioden 1999-2002. Mer än hälften hade någon form ar erfarenhet av akademiskt arbete innan de påbörjade sina forskarstudier. Hälften är inte nöjda med den introduktion de fått till forskarutbildningen Främsta motivet för forskarutbildning är ett brinnande intresse för ämnet, följt av en önskan att få ett bra arbete Kurserna upplevs hålla god kvalitet, men inte alltid vara direkt relevanta för det egna avhandlingsarbetet. Många läser kurser utanför ämnet och/eller vid andra lärosäten. Kursdelen är större på MNT-sidan än på HUMSAM. Seminariekulturen varierar med fakultet, institution och ämne: I vissa miljöer har man många seminarier som beskrivs som opretentiösa, trevliga och inte särskilt krävande. I andra miljöer karaktäriseras seminariet med ord som allvarligt, angeläget och belastande. 70% anser att seminarierna är konstruktiva. 80% har valt sitt avhandlingsämne själv och en majoritet av växjödoktoranderna skriver monografier. Handledaren är i de allra flesta fall en man, bihandledaren något oftare en kvinna. Förmågan att ge konstruktiv kritik värderas högst av doktoranderna inom HUMSAM, hög specifik ämneskompetens inom MNT. Bland de allra yngsta doktoranderna värderas förmågan att lyssna och ge stöd högst. MNT-doktoranderna har fler och längre handledningstillfällen än HUMSAM-doktoranderna. Trots detta är det bland MNT-doktoranderna som man upplever att man inte fått handledning i önskad utsträckning (38%) och att handledningen har brister som är till hinder för doktoranden (37%) 75% av växjödoktoranderna har fått konstruktiv kritik på sitt arbete och lika många har fått stöd när man kört fast. 75% har undervisat under 2002 och 90% av dessa känner sig trygga i lärarrollen. Men 40% får inte tillräckligt med tid för förberedelser och 45% får sällan eller aldrig extratimmar för nya kurser. 40% har arbetat mer med undervisning och annat institutionsarbete än som är överenskommet i anställningen och lika många tycker inte att det tas hänsyn till forskarutbildningen när undervisningen planeras. En tredjedel tycker inte att proportionerna mellan egen forskning och undervisning är bra och lika många anser inte att de kan inflyta över detta. Genomgående är HUMSAM-doktoranderna de mest missnöjda, men skillnaderna är stora på institutionsnivån. 50% känner sig dåligt insatta i sina skyldigheter och rättigheter. 75% har en doktorandtjänst. Doktorander med adjunktstjänst är vanligast på HUMSAM.</p><p>Ca 60% arbetar mer än 40 timmar per vecka. Män arbetar mer än kvinnor och HUMSAMs doktorander något mer än MNTs. Män på MNT tjänar mest och missnöjet med lönen är störst bland kvinnor och på HUMSAM. 46% har eget arbetsrum på universitetet. 80% känner sig som anställda, 70% känner sig som accepterade medlemmar av forskarkollektivet och 50% känner sig delaktiga i institutionens arbete som helhet. Manligt kön, MNT-tillhörighet och tillgång till eget arbetsrum gör att man känner sig mer tillhörig och delaktig. 21% känner sig främmande i den akademiska miljön.</p><p>Kvinnligt kön, HUMSAM-tillhörighet och arbetarklassbakgrund gör att man känner sig mer främmande. Få personer anger i denna studie att de blivit negativt särbehandlade p g a kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet. (I Högskoleverkets undersökning anger däremot en tredjedel av</p><p>doktoranderna i riket att de blivit särbehandlade p g a kön.) 85% tycker att de har ett roligt och stimulerande arbete. 75% tycker att forskarutbildningen är positiv och att stämningen är god på arbetsplatsen. Skillnaderna är här stora på institutionsnivån. 60% har upplevt stress som givit negativa erfarenheter, 84% känner ofta en press att prestera mera, 58% tycker att de har svårt att koncentrera sig p g a att ”alla rycker i en” Generellt är HUMSAMs doktorander här mera utsatta än MNTs. Männen är mera stressade medan kvinnorna känner prestationspress och koncentrationssvårigheter i högre grad. Skillnaderna är även här stora på institutionsnivån. 14% eller 20 personer var sjukskrivna mer än 14 dagar under 2002. 70% kan tänka sig att arbeta på Växjö universitet efter avslutad forskarutbildning.</p><p>Drygt 50% känner att de har institutionens stöd för en fortsatt forskarkarriär, 30% känner inte något</p><p>sådant stöd. 22% oroar sig för att bli arbetslösa. 80% skulle välja forskarutbildning igen, men 25% skulle då inte välja Växjö. 58% anser att forskarutbildningen i Växjö är lika bra som vid andra universitet, knappt 20% tycker att den ligger under medel och lika många vet inte. 4% tycker att den ligger över medel. Skillnaderna mellan institutionerna är här mycket stora. Genomgående är majoriteten av Växjös doktorander - mellan 60 och 80% - glada och nöjda och tillfreds med det mesta, medan 20-30 % inte är det: Kön och social bakgrund spelar roll för upplevelsen på så sätt att kvinnor och doktorander med icke-traditionell bakgrund upplever sin doktorandtillvaro som något tuffare än andra grupper Synen på utbildningens kvalité i förhållande till vad som uppfattas vara det genomsnittliga i riket samt graden av oro inför framtiden är andra viktiga faktorer. Sist men inte minst betyder de olika handlednings- och seminariekulturer som råder ute i forskarutbildningsmiljöerna mycket. Och dessa verkar i sin tur vara kopplade till såväl materiella villkor som ämnestraditioner.</p><p>För att förbättra doktorandernas möjligheter att genomföra forskarutbildning på ett bra sätt föreslår</p><p>vi bl a att doktorandgrupperna lyfts fram som särskilt prioriterade grupper i arbetsmiljö- och annat arbete vid institutionerna, att betydelsen av kön och social bakgrund diskuteras i förhållande till</p><p>handlednings- och seminariekultur i de olika forskningsmiljöerna och att den adjunktskultur som fortfarande präglar Växjö universitet diskuteras, ifrågasätts och ibland bekämpas.</p>
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Nilsson, Carolina (författare)
  • Vem studerar vidare efter gymnasiet? en uppföljningsstudie inom projektet Hållbar rekrytering
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Sveriges befolkning har börjat studera och vidareutbilda sig alltmer och i och med det har antalet nybörjarstudenter ökat för varje år som går (HSV, Årsrapport 2004). En del av dessa nybörjare kommer vi att möta i denna rapport.</p><p>Projektet Hållbar rekrytering är indelat i tre delar och denna studie berör sista delen (2a):</p><p>1. Samverkan med tre gymnasieskolor (Johansson 2004)</p><p>2. Stöd och uppföljningsinsatser för nybörjare vid några utvalda program</p><p>2a. Uppföljning av gymnasister som sökte till Växjö universitet</p><p>De tre gymnasieskolorna som medverkade i projektet var Alvesta gymnasium, Kungsmadskolan i Växjö och Uppvidinge gymnasieskola. Uppföljningsstudiens syfte var att utreda om Växjö universitet lyckades utveckla en hållbar rekrytering främst bland de studenter som kom från studieovana miljöer utifrån de tre gymnasieskolorna. Från dessa tre gymnasieskolor var det 278 gymnasister som ingick i undersökningen och det var endast 12 personer som började studera vid Växjö universitet höstterminen 2004. För att gymnasister skall uppmärksamma universitetsstudier ytterligare bör Växjö universitet profilera sig ännu starkare mot gymnasieskolorna. Rapporten tar fram varför dessa 12 före detta gymnasister började studera vid Växjö universitet. Den kommer också att beröra varför vissa gymnasister ansökte till Växjö universitet men sedan tackade nej till sin utbildningsplats.</p><p>Syftet med projektet Hållbar rekrytering är att försöka utveckla en hållbar och ökad rekrytering av studerande från studieovana miljöer till Växjö universitet. Målet med projektet är att få dessa studenter att inte enbart påbörja sina studier utan också att fullfölja dem och därmed få ut en examen.</p>
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 18
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy