| 1. |
- Berglund, Leif
(författare)
-
På spaning efter arbetsplatsvalidering : en studie av fyra organisationers synliggörande av kompetens
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recognition of Prior Learning (RPL) has become a frequently used method in the assessment and evaluation of knowledge and skills, mainly with unemployed people with the aim to facilitate the transition to further education or employment situations. RPL has chiefly been used within municipality driven adult education activities, often seen as a labour market measure. It has also been used as a method when municipalities have lifted the educational level for certain professional groups like kindergarten staff or nursing assistants. In the thesis this is called traditional RPL. Within the private sector the evaluation of competence has in a way always been prevalent in different forms, yet in work places RPL has not been a method that has been used to a greater extent. The aim with this study has been to examine how four different work places visualize, assess and value knowledge and skills. This "system" of assessment and evaluation has in th is thesis been called Work Place RPL.The main method for the collection of data has been interviews, which has been done with Personal Managers, Team leaders and Union representatives from each of two companies and two municipalities.In analysing the data material a model about professional skill of Ellström has been used, also theories about rationality (Weber, Ritzer, Flyvbjerg), individualization (Beck, Allvin) and about organisation (Røvik). The results show that companies and municipalities have well developed "systems" for assessing and evaluating the knowledge and the skills that move in, within and out of the studied organisations. The assessment that is being done, do not have the goal, as with traditional RPL, to give the individual a proof of their competence. The reasons why knowledge and skills are being assessed and evaluated within these organisations can rather be explained by an existing logic of production. The general conception of visualizing the skills of the individual is about the risk of competence flight or a raised price of the skills that has been invested in and developed within the organisation. For these reasons more or less developed and deliberate strategies for visualizing as well as "unvisualizing" competence can be found within these organisations. A tentative discussion is also held about possible ways of development for the validation of knowledge and skills that are found within the work places.
|
|
| 2. |
- Johansson, Maria, 1982-
(författare)
-
Arbetsmiljö och säkerhet : Praktikgemenskaper på könade byggarbetsplatser
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att många insatser genomförs är fortfarande anställda på byggarbetsplatser överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till kunskap om varför byggarbetsplatser fortsätter att drabbas av en hög andel arbetsskador. Det görs genom att undersöka hur byggarbetare och platschefer tolkar och förstår arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser samt hur arbetsmiljöchefer, arbetsgivar- och arbetstagarparter, företagshälsor och en arbetsmiljöinspektör tänker och resonerar om densamma. Byggbranschen har en lång tradition av samarbete med företagshälsor. Detta samarbete formades inom den dåtida Bygghälsan som, vilket ett av resultaten pekar på, fanns nära det praktiska arbetet och sågs som kompetenta partners i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. Efter Bygghälsans nedläggning har byggbranschens samarbete med företagshälsor fortsatt, men nu med ett flertal aktörer.Forskningen har en kvalitativ ansats och delades upp i tre delstudier. Den första delstudien, ”Litteraturstudien” var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar om risker och säkerhetsarbete i byggbranschen. Inom den andra delstudien ”Intervjustudien”, genomfördes 22 semistrukturerade intervjuer med aktörer kopplade till arbetsmiljön och säkerheten på svenska byggarbetsplatser. Den tredje delstudien, ”Korpusstudien”, utgjordes av analyser av internettexter i en undersökning om språket som används om kvinnor i byggbranschen. De forskningsfrågor som har varit vägledande är: Vilka utmaningar avseende arbetsmiljö och säkerhet beskrivs och vad ses som lösningar på dessa? Hur omsätts arbetsmiljö och säkerhet i praktiken på byggarbetsplatser av byggarbetare och platschefer? Vilken roll har praktikgemenskaper för både motstånd och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? Vilken betydelse har machokultur för motstånd mot förändring och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? De teoretiska fälten utgörs av hur nya medlemmar socialiseras in i existerande normer och värderingar inom praktikgemenskaper där de lär sig att göra sina arbetsuppgifter samt hur byggarbetsplatser genomsyras av könade processer.Ett resultat är att resonemang om möjliga lösningar på brister i arbetsmiljö och säkerhet tenderar att cirkulera tillbaka till att individen (byggarbetaren) borde ha ett större eget ansvar för att agera i enlighet med regler och riktlinjer för arbetsmiljö och säkerhet. De intervjuade byggarbetarna följer inte alltid säkerhetsrutinerna och en av utmaningarna är att det upplevs svårt för dem att genomföra de förändringar i säkerhetsbeteende som efterfrågas. Istället lyfts förhoppningar om att de kvinnor som förväntas anställas kommer att bidra till god arbetsmiljö och säkerhet. Ett annat resultat är att avståndet mellan företagshälsorna och det praktiska arbetet på byggarbetsplatserna har ökat och att företagshälsorna inte deltar i byggarbetsplatsernas praktikgemenskaper. Det tyder på att deras möjligheter att bidra till arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna är lägre nu än tidigare. Det är främst företagshälsors kompetens avseende både arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser, samt arbetet som genomförs på byggarbetsplatser mer generellt som ifrågasätts vilket leder till vad som beskrivs som en brist på tillit. Det kan leda till att byggarbetsplatserna går miste om kompetens inom arbetsmiljö- och säkerhetsområdet. Ett resultat indikerar att machokulturen stabiliseras och återskapas genom att arbetet tenderar att utföras på samma sätt som tidigare och det skapar utmaningar för individer att välja andra uttryck för maskulinitet. Samtidigt reproduceras idealen om den kapable byggarbetaren, mannen, som under alla omständigheter kommer se till att arbetet blir genomfört på utsatt tid i praktikgemenskaper vilket skapar motstånd mot förändring, även om det inte är varje individs önskan.Den övergripande slutsatsen är att det är svårt att genomföra förändringar som leder till god arbetsmiljö och säkerhet om för mycket ansvar läggs på enskilda byggarbetare. Det är viktigt att komma närmare praktiken där arbetet utförs för att förstå vad som händer i praktikgemenskaperna på byggarbetsplatserna, samt att rikta mer uppmärksamhet till att förändra hur arbetet organiseras.
|
|
