| 1. |
- Johansson, Kristina
(författare)
-
Könade gränsdragningar på handelns arbetsplatser
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling fokuserar arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Dagligvaruhandeln erbjuder särskilt intressanta organisationer för studier av kön och arbete. Införandet av nya sätt att organisera arbetet, framförallt arbetsrotation, har medfört att könade gränsdragningar som av tradition karakteriserat arbetsplatserna potentiellt är i färd att omförhandlas. De förhoppningar som fästs vid arbetsrotation har varit höga ur arbetsmiljö- såväl som jämställdhetssynpunkt. Samtidigt har få studier undersökt mer i detalj vad som händer efter att arbetsrotation införts i en butik och hur det i sin tur påverkar arbetet och könsmönster på arbetsplatsen. Detta kan i sin tur relateras till att handelns arbetsplatser generellt är understuderade (Bozkurt och Grugulis 2011; Daunfeldth 2007). De studier som finns visar hur det på arbetsplatsnivå tenderar att framträda en diskrepans mellan arbetsrotationens retorik och praktik. Det har också konstaterats att denna diskrepans kan relateras till de könsmönster som av tradition har format dagligvaruhandelns arbetsplatser, inte minst könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb” (Sundin 2001; Kvist 2006). Syftet med avhandlingen är att analysera arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. De forskningsproblemsom avhandlingen i förlängningen undersöker rör betydelser av rumslighet förhur kön och arbete görs i organisationer, samt handelsarbetets materialitet.För att nå syftet har jag genomfört en intervjustudie med nio butikschefer ochen arbetsplatsstudie (observationer och intervjuer) av en matvarubutik. Frågeställningarna är: Vad arbetar de anställda med på de studerade butikerna? Vad är det för typ av service (direkt/indirekt) de anställda ger kunden och vad betyder det i sin tur för handelsarbetet? Hur organiseras arbetet på de butiker som ingår i studien? Är arbetsrotation något som tillämpas och om så på vilket sätt? Vilka könade gränsdragningar finns på de butiker som studerats och hur kan de i sin tur relateras till olika former av arbetsrotation? Hur görs - skapas,upprätthålls och/eller utmanas - könade gränsdragningar på de studeradebutikerna? Hur förstår de anställda och chefer som ingår i studien frågor omkön och dess eventuella betydelse för arbetsplatserna och hur kan det i sin turrelateras till förekomsten av könade gränsdragningar? Studiens teoretiska referensram utgörs av feministiska teorier som betonar hur sammanflätningar av kön, arbete, organisation och rumslighet skapas, upprätthålls respektive potentiellt utmanas i vardagliga praktiker. Centrala begrepp är Ackers (1990) könade organisationer och könade ideala arbetare, liksom Korvajärvis (2002, 2011) könsneutrala praktiker i organisationer vilka i sin tur korsats med Hernes (2004) förståelse av organisationer som skapade genom fysiska, sociala och idéburna gränsdragningar. Med inspiration från teorier om sociomaterialitet (Dale 2005), vidareutvecklar avhandlingen också Pettingers (2006) diskussion om handelsarbetets materialitetTvå studier har genomförts. För att få en bild av könsmönster och arbetets organisering på dagligvaruhandelns arbetsplatser så genomfördes inledningsvis en intervjusstudie med nio butikschefer. I ett nästa skede valdes en av de nio butikerna, som använde sig av en omfattande arbetsrotation, ut för en studie bestående av observationer och intervjuer med anställda och chefer. Fyra artiklar, varav tre är accepterade för publicering i internationella forskningstidskrifter, bifogas avhandlingen. Den första artikeln baseras på intervjustudien med cheferna och resterande tre artiklar baseras på arbetsplatsstudien av butiken. Resultatet av studierna visar hur arbetsrotation i någon form användes av alla butiker som ingick i studien. Arbetsrotationen var i några butiker en betäckning för att kassörskorna (varav majoriteten kvinnor) deltog i varuplocket i mån av tid medan personalen på golvet (kvinnor och män) hjälpte till i kassan när det behövdes. I andra butiker, däribland den butik som arbetsplatsstudien rör, innebar arbetsrotationen att majoriteten av anställda roterade mellan att arbeta i kassan och att plocka varor. Beroende på hur den användes, omformade arbetsrotation till viss del dagligvaruhandelns traditionella könsmönster, framförallt könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb”. Arbetsplatsstudien av butiken visade hur rotationen mellan kassa och golv var en förgivettagen del av både män och kvinnors arbetsbeskrivning. Att arbetsrotation sågs som en arbetsmiljösatsning och ibland som ett sätt att öka effektiviteten men aldrig som ett verktyg för att förändra könsmönster gjorde dock att könsgränserna snarare än att upplösas, tenderade att omformas och förflyttas till andra delar av organisationen. Två undantag från den övergripande arbetsrotationen kunde urskiljas i butiken av betydelse för könade gränsdragningar. Förbutiken, kategoriserat som ”kontorsarbete” enligt gällande arbetsmiljöregler, var undantagen från arbetsrotationen och där, i det kontrollerade arbetet i ständig kontakt med kunder, arbetade endast kvinnor. De två männen stationerade vid frukt & grönt var, till skillnad från deras kollegor, undantagna plocket av övriga varor. På så sätt kunde männen göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter och distansera sig från mer standardiserade och kontrollerade arbeten. Undantagen från arbetsrotationen medförde därmed att en grupp kvinnor lämnades att utföra mer kontrollerade arbetsuppgifter medan ett antal män på motsatt sätt kunde göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter. Vidare visar studierna hur könade gränsdragningar gjordes möjliga genom att kön neutraliserades och distanserades från organisationen (jfr Korvajärvi 2002). Detta skedde å ena sidan genom att chefer såväl som anställda framhävde principer av likabehandling som rådande på arbetsplatsen. Å andra sidan antogs kön på ett förgivettaget sätt ha betydelse för män och kvinnors olikheter i fråga om preferenser, egenskaper eller intressen. Antaganden om att män och kvinnor var olika kunde på så sätt användas för att förklara – och neutralisera – de könade gränsdragningar som – trots att likabehandling var rådande – framträdde på arbetsplatsen. Avhandlingens slutsatser kan tematiskt särskiljas i tre, delvis överlappande, delar. Det första temat rör slutsatser om arbetsrotation och könsmönstrens mångtydighet. Mot bakgrund av studien kan jag konstatera att arbetsrotation framstår som ett tomt begrepp som döljer mångtydiga sätt att organisera arbetet och varierade könsmönster på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Undantag från arbetsrotation ger fortsatt upphov till könade gränsdragningar, däremot är det inte nödvändigtvis längre utgångskassan som är undantagen. Tydligt var också att arbetsrotation gjordes möjlig genom standardisering snarare än utbildning. Av den anledningen är arbetsrotation en del av den generella utvecklingen av handelsarbetet. Det andra temat rör slutsatser gällande könsgränsernas rumslighet och neutralisering. Studien av butiken visar hur befintliga könsmönster döljer könadegränsdragningar som anställda såväl som chefer bidrog till att upprätthålla i vardagliga praktiker. Könade grändragningar hade vidare en rumslig karaktär.Rummet utgjorde ömsom en resurs för, ömsom ett hot mot möjligheterna attupprätthålla könade gränsdragningar. Tydligt var också att könade gränsdragningar gjordes möjliga genom könsneutrala praktiker varigenom frågorom kön kunde distanseras från organsationen. Tema tre, slutligen, rör slutsatser om handelsarbetet och dess materialitet.Här visar min studie hur utvidgningen av självserviceprincipen gör att arbetet i dagligvaruhandeln karakteriseras av interaktion med varor snarare än kunder. Befintliga begrepp som tar sin utgångspunkt i direkt service utgör därför trubbiga verktyg för att förstå variationen i handelsarbete. Istället utgör handelsarbetets materialitet – eller sociomaterialitet – en nödvändig ingång för nyanserad kunskap om arbetet i dagligvaruhandeln.
|
|
| 2. |
- Ringblom, Lisa
(författare)
-
Utmanad ordning? En studie av kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Män, maskulin symbolik och hårt manuellt arbete har länge präglat gruvan som arbetsplats. Samtidigt som detta fortfarande existerar, är idag allt fler gruvarbetare kvinnor, jämställdhetsarbete beskrivs som prioriterat samt att ny teknik och nya arbetssätt implementeras. Gruvans arbetsorganisationer uppvisar således en dubbelhet av stabilitet och förändring. Denna avhandling syftar till att undersöka hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras och hur detta påverkar könsrelationer i den svenska gruvindustrins mansdominerade arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministiska teorier förstås kön som ett görande och organisatoriska strukturer, processer och praktiker som konstituerande för sociala maktordningar i gruvans arbetsorganisationer. Avhandlingen bygger på fyra empiriska delstudier och baseras på ett femtontal arbetsplatsbesök samt tjugo intervjuer med gruvarbetare från arbetsplatser under jord och fyra intervjuer med personalchefer.Resultatet visar att relationen mellan kön och gruvarbete inte är given, utan ständigt förhandlas. Det ökande antalet kvinnor i gruvarbete försvårar upprätthållandet av arbetet som för och av män, och ny teknik och nya arbetssätt har öppnat upp för en omförhandling gällande vem och vilka som kan utföra gruvarbete. Tidigare var arbetet i gruvan reserverat för män, idag har den könsgränsen förflyttats inom gruvarbetet och mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. I den informella interaktionen mellan gruvarbetarna används jargongen för att bevara den rådande ordningen av mäns givna plats och dominans, men också som en arena för utmaning och motstånd. Arbetet för ökad jämställdhet motiveras framförallt av uppfattningen att jämställdhet stärker gruvföretagens lönsamhet och konkurrenskraft, något som i sin tur påverkar jämställdhetsarbetets innehåll. Jämställdhetsarbetet förväntas även bidra till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö i och med att kvinnor anses ha någonting positivt och annorlunda (än män) att bidra med på arbetsplatserna. Kvinnor tenderar att förstås som en betydande del av problemet (bristen på kvinnor) och dess lösning (fler kvinnor) när dessa organisationer arbetar med jämställdhetsfrågor. I förlängningen innebär detta att det främst är kvinnor som befinner sig utanför organisationerna som ska lösa problemet med ojämställdhet i organisationerna. Organisationernas jämställdhetsgöranden har inte enbart bäring på könskonstruktioner och könsrelationer utan också andra maktrelationer i organisationerna, framförallt klass och plats. När gruppen män aktualiseras som ett problem i relation till ojämställdhet så är det inte alla män, utan arbetarklassmän i det rurala som beskrivs som problemet. På så sätt förstås (o)jämställdhet inte primärt som en fråga om makt, strukturer och processer inom den egna organisationen utan placeras främst på grupper av människor i (och utanför) organisationerna.
|
|
| 3. |
- Rydström, Klara
(författare)
-
Unpacking Online Retailing : The Organization of Warehouse Work and Inequality
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation studies the organization of warehouse work and inequality in Swedish online retailing. Online retailing relocates the work of providing service to individual customers, usually performed by frontline workers in retail stores, to warehouses backstage. In line with the on-demand characteristics of online retail warehousing, where a fast and smooth goods-handling process becomes a competitive advantage for the companies, the manual warehouse work is associated with routinization, and a high work tempo and monotony for workers performing it. Little is known about these issues in Sweden. Union reports and news media have shown that online retail warehousing involves a generally poor work environment and low wages. Research-based findings from other geographical contexts explain that the workforce mainly consists of those who cannot find a job elsewhere and whose subordinated position limits their possibilities for resistance against the working conditions. Herein, inequality appears. Inequality is understood in the dissertation as a consequence of class practices, that tend to be shaped by gender and race/ethnicity (Acker 2006). Inequality is hence (re)produced in the various practices to organize work and expressed as gendered and/or racialized class relations between managers and workers, and groups of workers. Based on an ethnographic study of five online retail warehouses in Sweden – Homeware, Electronic, Recreational, Pharmacy, and Grocery – the dissertation aims to explore and problematize how inequality is (re)produced, expressed, and experienced in online retail warehousing. To be able to do this, the dissertation also aims to make visible the work, workplaces, and workers that online retail warehousing brings about. The methods and materials include interviews with managers, workers, and union and health and safety representatives (n=30); focus groups with workers and pharmacists (n=15 groups, a total of 49 participants); and ethnographic observations (a total of eleven weeks). The dissertation also comprises material from a systematic literature review of 21 articles focused on warehouse working conditions and inequality, and employment data from Statistics Sweden divided into occupations groupings. My ambitions with the dissertation have been both empirical – in how I have worked to contribute with knowledge about an understudied field of work – and theoretical – in how I have strived to contribute to developing how inequality can be understood and theorized.The results show that the warehouse work was organized in relation to the ‘on-demand’ element of online retailing, wherein flexibility becomes a necessity for online retail warehouses in the strive to fulfil the (over time fluctuating levels of) customer orders on time. While Homeware, Electronic, Recreational, Pharmacy, and Grocery all strived for profit by making warehouse workers provide a fast and satisfactory service for customers, the differences between them with regards to how the warehouse work was organized meant that inequality was (re)produced in different ways and to different extents. This is exemplified in the dissertation with the processes and practices of the division of work tasks, the monitoring of workers’ performance through productivity data, and a Swedish language policy. Differences between the five online retail warehouses with regards to workplace and workforce size, implementation of technology in the goods-handling process, and the demographic composition of warehouse workers is suggested to be associated with the differences in inequality among the warehouses. First, inequality was found at the workplace level, between managers and workers and between groups of workers. Based on the differences between the online retail warehouses, the dissertation suggests online retail warehouses can potentially cushion inequality by shifting their focus and putting the warehouse workers at the centre of the goods-handling process. Second, inequality was also found at the level of online retail warehousing as a field of work, in that different groups of people were found in warehouses with different working conditions. How the inequality was (re)produced reflected the on-demand, racial, and gendered capitalist context wherein online retail warehousing is embedded. Third, inequality was also found at the level of workers. How inequality was experienced by the warehouse workers points towards the need for a phenomenological understanding of inequality as a lived and embodied reality. The dissertation concludes that all three levels – the field of work, the workplace, and the workers – must be considered in the study of work organization and inequality, as they are interlinked.
|
|
